usch, beklagar om det är så att du fått missfall..

en del blöder ju utan att ngt är fel, så det är bra att du åker till gynakuten så du får veta säkert..

har sj ett missfall lr MA i bagaget som upptäcktes på ett UL.. så jag vet hur det känns..

men jag ska hålla tummarna för att det inte är ngn fara för er!

Men usch vad jobbigt, särskilt när det händer så sent :(

Hoppas allt ordnar sig!

en liten fråga…om du blödit i 5 dar,varför har du inte tagit kontakt med sjukvården tidigare? det är inte min mening att trampa dig på tårna o jag är inte ute efter att såra dig,förstår att det är tufft just nu..jag bara undrar. tröstekram.

#3 Jag har såklart kontaktat sjukvården flera ggr. Min barnmorska tyckte först jag skulle avvakta och sedan kontakta gynakuten. Gynakuten tyckte sedanatt jag skulle avvakta om jag inte hade smärtor! I morgon tänker jag dock inte avvakta ngt mer!!

#4 Usch, jag förstår att du är orolig! När jag var i vecka 6 blödde jag i tre dagar och sjukvården sa också att jag skulle avvakta men jag struntade i vilket och åkte in till gynakuten ändå där ett vul gjordes.
Doktorn såg att allt var okej och vi kunde till och med få se ett litet minihjärta picka!

Jag håller tummarna för att du också har tur och ger dig en stor kram! Jag vet hur fruktansvärt orolig man är.

#4 oki..tack för ditt svar.

Undrar hur det har gått?

Nu har vi varit på akuten. De gjorde ett VUL och såg att den lille plutten inte hade växt på flera veckor. Jag känner mig helt tom….

I morgon ska jag ta tabl som ska göra att allt stöts ut. Fy vad jobbigt allt känns just nu!!!

Vill bara passa på att tacka er för alla vänliga och uppmuntrande ord!

#8 beklagar verkligen!

det är ett fruktansvärt besked att få…

såg dom när det hade avstannat?

sj gick jag 5v utan att veta ngt… trodde att allt va bra…

Så fruktansvärt, beklagar

så jobbigt och hemskt, beklagar verkligen!

# 10 Det var nog 4-5 veckor sedan det avstannat för mig med. Hemskt att jag gått och trott allt var bra under den tiden!

Fattar inte hur jag ska kunna klara av att inte oroa ihjäl mig om jag någon gång blir gravid igen…..

Vad tråkigt!

Men undrar hur har du mått under de här veckorna?

#13 det är jättejobbigt när man blir gravid igen… allafall så har det varit det för mej..

hela den här graviditeten har varit en "plåga".. jag älskar att vara gravid o längtar efter mitt barn, men den här oron är hemsk…

är i v33 nu o allt har varit så bra hela tiden,… o flr 2v sen va vi på ett tillväxtUL o lilltjejen är fullt normal o läkare o BM ber mej slappna av., men jag kan inte riktigt… rädslan att det ska gå fel igen är för stor..

men jag hoppas att det ska gå bra nu o att jag nästa gång jag blir gravid kan njuta mera..

Hoppas att du/ni snart mår bättre o vill försöka igen..

bara att höra av dej om du vill prata m ngn som varit med om samma..

om du PM:ar kan du få min msn

kram

Åå fy va hemskt. Jag vet exakt hur de känns :(

Jag fick missfall i vecka 13. (Jan -09) Precis efter att jag berättat för mina vänner och familj. Allt som man gått och drömt om och längtat efter bara förstörs.. man blir helt tom. Både jag och min sambo mådde dåligt länge efter. Nu har de gått ett tag sen och vi har accepterat och gått vidare.

Får man ett missfall är de ju oftast nåt fel på fostret. Och man önskar ju inte sej ett sjukt barn. De vore ju inte rättvist för någon. Så man måste bara acceptera tyvärr.

Lider med dej,! Hoppas du mår bättre snart. Men du är ialf inte ensam !

Kramar!!

Tack för att ni finns! Det betyder mkt att veta att det finns andra som upplevt samma sak och tagit sig igenom det.

# 15 Tyvärr har jag inte msn men tack för ditt stöd!

Idag har jag upplevt en av de värsta dagarna i mitt liv. Började i morse med värktabletter och sedan de tabletterna som skulle göra så att allt stöts ut.

Sedan var det bara att lägga sig å vänta på smärtan och att få ut det, som skulle ha blivit mitt barn, ur min kropp. Det gjorde väldigt ont men det värsta var då allt bara "rann ut", fruktansvärt!

#16 Jag försöker se det som du skriver och då känns det lite lättare. Man får ju på ngt sätt tänka på att det var något fel och därför inte kunde bli ett friskt fungerande barn…. Hoppas att jag och min sambo snart också ska kunna gå vidare.

Jag kämpar på och tackar er igen!

kramar

Usch vad jobbigt för er!

Vi fick också missfall efter att ha försökt skaffa ett syskon till vår son i 2 år, vi båda mådde sjukt dålig väldigt länge tills vi tillslut blev gravida igen, då fick vi världens vackraste lilla flicka som snart fyller 1 år och ibland är jag nästan tacksam över att det blev som det blev även om det inte kändes som så just då

Som många andra skrivit får man ju MF och MA just för att det är något fel på fostret och kroppen stöter bort det…
Och det är en väldigt jobbig sak att gå igenom men man klarar det och när sorgen lagt sig kommer ni också att förstå att det kanske var bäst det som hände, för vem önskar att föda ett sjukt barn?

Jag håller tummarna för att ni blir gravida igen då ni är redo och att det går går hela vägen och ni får ett friskt och välskapt barn!

Ja förstår att det är mycket jobbigt att förlora den lille/lilla. Hoppas att du så småningom mår bättre, vet att det är inte lätt har själv fått missfall. Skickar styrke kramar.

beklagar kram till dig

Idag var det återbesök för att se att allt stötts ut och så. Det såg bra ut, vilket kändes jätteskönt!

Nu hoppas jag bara att mensen kommer tillbaka snart och att allt fungerar som det ska. Trots att jag är livrädd för att behöva gå igenom detta hemska en gång till så längtar jag jättemkt efter att bli gravid igen. Jag hoppas så att det inte dröjer allt för länge och att allt kommer att gå bra då!

Håller tummarna för nästa gång!

Jag håller med tummarna för nästa gång.  Behöver inte hända igen detta med missfal!!

Även jag håller tummarna för dig!

hoppas det går bättre nästa gång!