Blandade känslor
Var på UL idag..
Allt såg bra ut tills dom skulle kolla på njurarna, 3 olika läkare kom och kollade men ingen kunde säga just vad det var…
De ringde ner till Uppsala och råd frågade men eftersom att ena njuren var helt perfekt tyckte dom inte att vi behövde åka ända dit ner och eftersom att jag tydligen gått 11 dagar mindre än vad vi trodde så skulle vi göra ett nytt UL om 2 veckor..
Klart att man blir orolig när det är något som inte ser ut som de ska, men vi skulle inte oroa oss för ändå om det skulle vara något fel på ena njuren så kan man ju leva normalt med bara 1..
Imorgon ska vi få träffa en barnläkare och få svar på alla frågor, det känns skönt..
I övrigt mådde hon bra.. 
Så nu sitter man här med lite blandade känslor, jag är glad över att allt i stort sett såg bra ut men är super orolig att något ska gå på tok..
vad mysigt att ha sett! jag längtar så tills jag får göra ett UL, känns som år dit.. (v10nu)
o grattis till en liten tjej ;)
hoppas verkligen att det inte är ngn fara, men jag förstår att du är orolig..
Ja det var helt otroligt, storebror här hemma vart överlycklig när vi kom hem med bilderna, han har faktiskt önskat sej en lillasyster
Ja vi får höra vad barnläkaren har att säga imorgon, satt ju just som i chock förut och tog inte riktigt in allt dom sa men som det verkar så är risken väldigt liten att det ska bli något på den andra eftersom att den var helt perfekt nu…
oj då, förstår att du har lite blandade känslor. Men det går säkert bra! Håller tummarna!
Jag förstår hur du känner att få reda på att det kanske är något fell på ens barn som ligger i ens mage. När jag väntade på mitt första son så får jag reda på UL att han har för mycket nackskin. Sedan så blev det forstervattensprov m.m och en evighetens tid att vänta kändes det som. Sedan när alla proverna var ok…så kunde man andas ut lite. Till slut efter många UL så kom man fram till att min lilla kille är frisk. Det var en jätte tuff tid. Jag var även helt ensam med mitt barn.
Jag hoppas att det ska gå bra med eran lilla tjej.
#4 Usch då, ja det är inge roligt alls när man inte vet riktigt hur det står till…
Det är ju inte direkt vad man räknar med när man kommer dit första ggn..
Vi vart erbjudna att göra ett fostervattens prov men eftersom att vi är så unga så tyckte läkaren inte att det var nödvändigt så länge allt ser bra ut, det är för många risker med fostervattens provet för att jag hade velat göra det ändå…
Vi får vänta tills nästa UL och se om njuren har utvecklats bättre eller om vår tös bara kommer att ha en fungerande…
Mina sambo har bara en njure och det fungerar alldeles förträffligt :) Så det går säkert bra oavsett vad de ser :)
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.
#6 ja jag har ju hört det nu att det är många som lever helt normalt med bara en…
Det man undrar är ju just hur stor risken är att det ska hända något med den andra…
Jag var inte speciellt gammal när jag väntade på min första barn. Var då 20 år gammal, men läkarna tyckte att det var säkrast att ta fostervattenprovet i allfall. Sedan något som jag reagerade starkt på var att när jag var i ca 20v. så var det flera läkare som frågade om jag ville avbryta garviteten fast de inte visste om det verkligen fans något fell på barnet. Sedan så det som de kom fram till i slutändan ändå var att min son var frisk.
Starta ny diskussion