Kanske stress?

Jag vet att man hatar att få "goda råd" från lyckligt gravida människor när man själv försöker och försöker… Kan bara berätta att efter dryga två år av försökande, stress över att det inget blev, hormonknaprande och ledsenhet, så blev vi gravida på helt naturlig väg när jag bestämde mig för att ge mig och min kropp en paus. Började röra på mig mer och gick och fick akupressur. Plötsligt var jag gravid, fast jag inte vågade tro det.

Så funkar det förstås inte för alla. Men vad jag vill säga är att kroppen är ett märkligt maskineri och stress och oro påverkar en mycket mer än vad man tror.

Om ni har hållit på länge och det inte har blivit något kanske det är dags att försöka få hjälp? För det finns bra hjälp att få (tro en som testat…)

Bebben kommer såsmåningom!

//Pernilla

Tack!

Men enligt mig själv är det ingen stress heller allt är som vanligt har inte ens gått i gravid tankar sen förra mensen, men de e klart de kan väl hända ändå :/ för inte är de för tidigt att se på testet nu ??

Det borde det inte vara, men ibland kan ju ens cykel bli längre och då kanske det har varit för tidigt att testa ändå. Vänta ett tag och testa igen. Och blir det varken plus eller mens om en vecka skulle jag ringa gynekologen bara för att kolla.

Lycka till!

Tack ja jag får nog göra så :) hoppas på de bästa då :)

É med dig helt o hållet!

Man bara väntar o väntar….

Kan upplysa dig jojo om att jag hade precis samma sak för två, tre månader sen. Hann också göra tre test innan jag "gav upp" och insåg att jag nog inte var gravid utan bara behövde vänta på mensen. Som passade på att köra en cykel på över 50 dagar!

Ligger på drygt 30 i vanliga fall.

Jävligt surt att inse hur det låg till.. Särskilt eftersom det inte blir fler försök här. Var aldrig ens ett första försök, bara förhoppningar från mig =/

Men kan ju vara annorlunda i ditt fall!