Ingen annan ska bestämma över din kropp, din kropp bestämmer DU över.
Därför är beslutet helt ditt, ingen har rätt att hota dig och det är dessutom olagligt.
Har "pappan" den inställningen bör han inte ligga öht, eftersom att risken alltid finns. Men han kanske är van vid att kunna manipulera och hota sig till sin vilja.

Lider med dig och vet vad du går igenom. Jag tror att det bästa är om du kan få prata med kurator/psykolog och få professionell hjälp. Det kan man få via landstinget och de brukar vara snabba. Ring dem imorgon!! Kom ihåg: en man har INGEN rätt att bestämma över din kropp! Det är din kropp, ditt beslut. Med det inte sagt HUR du ska göra, det kan bara du bestämma. Lycka till!

Var ser du hot?

Du som bestämmer ej han! Och han anser jag ska kunna ta sitt ansvar, eftersom han haft sex med dig. Men är min åsikt

#1 Tack. Känns lite bättre efter att ha hört det. Tyvärr går han en del på droger så det kan väl förklara agressionerna.. #2 Är det psyk man ska höra av sig till? Vart är det lättast?

Vill du behålla så ska du göra det. Om han är så starkt emot det, så ja, tjurigt för honom, men det kunde han tänkt på innan han hade sex. Han har ju också ett ansvar i det här och det är fel av honom att lägga allt det här på dig och börja hota och ställa krav.

Nej ingen annan ska bestämma över din kropp, Men det är ju inte bara ditt barn. Om han inte vill ta ansvaret är det väl en annan sak, Och då kan ni komma överens om det. Men tänk på barnet också, Kommer det skada barnet att vara utan pappa? Klarar du av det utan pappan? Är det rättvist emot barnet? Vill du ha barn just nu? 
Det finns mycket att tänka på, Men säg åt pappan att om du behåller kan han väl säga upp sina rättigheter? Har för mig att man kan göra det, men jag vet inte.

Om du vill behålla barnet så ska du självklart behålla barnet. 🙂
Han kan skrika och bråka hur mycket han vill, det är du som bestämmer!
Vill han absolut inte ha barn så är det hans ansvar att skydda sig eller avstå från sex.

Specialmödravården har en speciell kurator, som du kan få kontakt med.  Gör inte något du själv inte klarar av att genomgå..

#9 "gör inte något du själv inte klarar av att genomgå". Som att föda ett barn som pappan inte vill ha och som du kanske inte heller vill ha(?) och/eller du inte är redo för/kan ta hand om och ge ett bra liv

#9 och #5 precis, specialistmädravården eller kvinnokliniken hade jag kollat upp. Kan nog heta lite olika beroende på var man bor i landet…

#10 tycker sådana kommentarer är olämpliga och tråkiga. Det är ingen rolig sits ts har hamnat i (har själv varit där). Jag rekommenderar verkligen professionell hjälp till ts (det hjälpte mig även om det var en lång process). Hon behöver inga sådana fördömanden just nu!

Ska ringa specialistmödravården imorgon och be om att få komma till en kurator. Jag själv vill behålla barnet, jag vet att jag kan ta hand om det och jag har folk runt om mig som stöttar mig. Det enda är att pappan hotar med att ta livet av sig om jag nu behåller.

#10  ts säger att hon inte har samma åsikt som pappan, och är mycket ledsen. Fegt att posta anonymt..

#13 Låter inte som en kille som är mogen för varken barn eller för att ha sex, men - om inte han behöver befatta sig med barnet kanske det kan få honom att sluta med dramatiken lite grann.

#15 Jag har sagt att han inte behöver vara involverad i barnets liv. Det hjälpte inte tyvärr

#16 han kommer dock inte ifrån att skriva under på att han är pappa samt betala underhåll. Men han behöver ju inte träffa barnet om han inte vill. Saker kan dock ändras under tidens gång. Jag känner igen mig så mycket och såhär i efterhand så förstår jag ju hur mycket av det som sas var pga chock…. Vi kvinnor anpassar oss liksom mycket snabbare än vad männen gör… Fick höra från kuratorn att det förmodligen beror på att vi kvinnor är närmare våra kroppar och naturen, vi får mens när vi är i tonåren och det får vi liksom acceptera och leva med… Männen har mindre förståelse för sådant…. Tror det ligger mycket i det.

Du ska självklart behålla barnet om du vill ha det. Att hota med att ta livet av sig är det fegaste ngn kan göra och inget som ska påverka ditt beslut. Jag har själv haft en kille som hotade att ta livet av sig om jag gjorde slut. Jag slängde ut honom med huvudet före. Han lever fortfarande och det kommer säkerligen den här killen du råkat bli gravid med också fortsätta göra. Hans beslut är dock inte ditt fel, vad han än gör.

Oj vilken jobbig situation! Som redan nämnts i tråden behöver du få professionellt stöd i detta oavsett hur du vill göra.

Det är inte okej någonstans att han hotar att ta livet utav sig om du väljer att behålla barnet, det är utpressning så det stänker om det.

Det du bör fundera på är lämplig tillvägagångsmetod för att skydda barnet om du behåller, om pappan har missbrukarproblem och såna här tendenser är risken stor att barnet skulle fara illa av delad vårdnad, även om sannolikheten för delad vårdnad verkar vara liten som det ser ut just nu.

Har sån fruktansvärd panik. Vet inte hur jag ska lägga upp det att jag tänker behålla barnet heller. Om livet ändå vore lite lättare..

har du någon lugn trygg person som står dig nära som kan närvara när du berättar?

#3 Pappan hotar med att ta livet av sig om hon inte gör abort. Det är ett hot.

#20 Jag hade inte pratat mer med honom. Avslutat kontakten. Missbrukare ska ändå inte finnas i ett barns liv. 

#22 Fast är det olagligt och något du kan bli dömd för? Att du hotar med att ta ditt eget liv?

#23: Ett hot måste ju inte innebära att man kan bli dömd för det. Hotar man att man ska ta livet av sig så är det ju inte konstigt om den andra tar åt sig och rent av mår dåligt av det. Han vill ju skuldbelägga henne. Sen att hon inte ska ta åt säg är ju lätt för oss att säga, men du ska absolut behålla barnet när de är det du vill. Du klarar dig med din omgivning som ger dig och barnet kärlek.

#24 Han hotar sig själv, inte ts. Jag tror inte man döms för det. Däremot kanske bli tvångsinlagd.

#25: Men det handlar ju inte om att han ska bli dömd för något överhuvudtaget. Han tar till hot för att få som han vill och ge henne skuldkänslor.

Måste man skriva vem som är pappan då? Kan man inte fejka att man "inte vet" och skriva fader okänd? Han ska absolut inte vara en del av barnets liv. Aldrig någonsin. Usch för såna människor. Jag tycker du är klok som verkligen tänker igenom det här innan du gör något. De visar hur mogen du är som person. Känner du att du vill behålla det och klarar av det så behåll! Absolut! Men se till att pappan inte får finnas där. Skulle också råda dig till kurator eller något dylikt. Ska du behålla barnet får du absolut inte må dåligt för då kommer du inte orka. De är orättvist för er båda och kan bli långa jobbiga och onödiga processer med myndigheter osv. Kan du prata med någon nära bekant som kan följa med dig som stöd i det hela? Du ska absolut inte behöva genomgå de här ensam. Kram <3 Tror på dig. Kvinnor är starka vi kan om vi vill =)

#20 en sak i taget. Börja med att träffa kurator nu. Personen kommer att kunna hjälpa dig och stötta dig. Ge honom lite tid, och framförallt ge dig själv lite tid. Han har ju rätt tydligt talat om sin ståndpunkt så stressa inte med att berätta. Se till att du själv är stark nog att klara att berätta. Och som någon annan skrev, att ta med en lugn utomstående person är nog inte fel.

#27 jag kan inte lagen tillräckligt bra men så kan man kanske göra. Det är dock ett beslut som ligger längre fram i tiden, enligt min åsikt.

Så ledsen att du har hamnat i denna situationen, kan bara tänka mig vilken jobbig sits det måste vara. Med det sagt: pappan till barnet är en feg människa som känner att han måste ta till hot för att få som han vill, så fruktansvärt löjligt! Alla vet hur ett barn blir till, vill han verkligen inte ha något barn så ska han inte ligga om han nu inte ser till att skydda sig ordentligt. Som så många andra har skrivit: DU bestämmer över DIN kropp, han kan aldrig tvinga dig till att ta bort ett barn som du vill ha, han kan uttrycka och förklara att han inte vill men du bestämmer i slutänden, han beter sig som en barnunge. Förklara att du tänker behålla och han inte ska ha med barnet att göra, sen när han gjort det säger du upp kontakten med honom, missbrukare ska man inte ha i sitt liv, iaf inte aggressiva eller såna som beter sig som han… Så vill du behålla så gör det! Att skaffa barn och göra det själv är såklart livsförändrande och tufft emellanåt men oj, så fantastiskt det är att bli förälder, och med stöd från familj och vänner (vilket du skrivit att du får) så kommer du fixa det:) och i min mening behöver inte ett barn en pappa för att må bra under en uppväxt. Jag är uppvuxen med 3 syskon, min mamma har varit själv och uppfostrat oss helt själva, min pappa finns där inte, och jag har haft världens bästa uppväxt. Jag vet såklart inget annat men skulle aldrig velat ha något annat! jag har alltid varit lycklig och min mamma har alltid funnits där:) Lycka till och jag hoppas att allt löser sig till det bästa för dig.

Har nu försökt ringa till specialistmödravården men fick inget bra svar vart jag ska vända mig. Kan jag ringa till gyn så får de visa mig vidare? Eller kan man gå via umo?

Du kan absolut gå via umo :)

Usch, lider med dig ts… Vet hur det är att hamna i den sitsen och det är rent ut sagt för j*vligt.  Hoppas det ordnar sig till det bästa för dig, kram <3

#31 börja med att skriva in dig på mödravården, då kan du få hjälp med vart du ska vända dig och kanske en remiss.

Efter att ha hört/sett pappan gråta under pratet om barnet så känner jag mig så elak som ens funderar på att behålla det. Vet inte vad jag ska göra

#35 Det ska du inte göra. Han visste vad konsekvenserna av att ha sex kunde bli lika väl som du, det är din kropp och han kommer ju inte att drabbas av konsekvenserna, så varför han bölar och har sig förstår jag inte.

Nu får jag hoppas att det var en dum och förhastad försvarsgrej han kom med, för resonerar han på det viset bör han kanske sluta ha sex eller skydda sig, förutsatt att du inte ljugit om preventivmedel som inte finns. Alla som är sexuellt aktiva bör veta hur barn blir till, så även han. Med hans resonemang och att du vill behålla så skulle jag behålla oavsett vad han sa, han behöver inte vara delaktiga i erat liv och risken är ju inte så stor att han i slutändan tar livet av sig för att han slant med spermierna, skulle han mot förmodan göra det hoppas jag att du inte känner någon skuld för det är knappast ditt fel

Har nu fått höra hans version. De enda är att han inte vill sätta ett barn till världen som han inte kan ta hand om. Nu vet jag inte alls vad jag ska göra

#38 Du får fundera och som fler skrivit gör det genom att prata med någon. Vill du ha barn med någon som tar droger och som antagligen inte kommer vara en del av era liv? Vill du vara ensamstående? Är det ett efterlängtat barn och rätt tid i livet?

#39 Absolut, jag ska till kurator nästa vecka och prata. Har även ringt abortmottagningen och har en tid inbokad där för att få lite mer info om det bara.

#40 Okey bra :)

Föreslå att han också pratar med någon. Antingen går ni dit tillsammans eller så bokar han en egen tid? Vi har en så sjukt förmånlig vård och de är till för både män och kvinnor som blir oplanerat gravida. Det är viktigt att försöka förstå honom också och att han får ge uttryck för hur han känner. Det är oftast lättare om en objektiv person är med. Men beslutet är i slutändan bara ditt!

#38 inte ta hand om? hur menar han där? 

Ett barn betyder behöver inte betyda en massa pengar eller, om jag ska vara elak en massa tid som frånvarande pappa. 

Sen är det såklart en chock för honom att du är gravid och att du vill ha barnet men det får han helt ärligt leva med.  Du  kan ju säga att du inte kräver nått av honom (vet inte hur det lagligen går att göra egentligen ekonomiskt).

Men, bara för att man har sex så är man inte redo att bli förälder.  Har själv varit där…

Vill du ha barn nu, så behåll. Det enda jag skulle tänka på är att barnet har rätt till sina föräldrar. Vill du sätta ett barn till världen som har en missbrukande pappa? Visst att du kan ha ensam vårdnad men barnet har alltid rätt till umgänge med pappan. Är pappan inte dömd för ngt kan det vara svårt att hindra umgänge längre fram och ditt barn kommer att behöva utsättas för en otrygg miljö när barnet är hos pappan (dvs om pappan fortfarande missbrukar).

#43 man kan välja att skriva att pappan är okänd och då blir pappan ej ersättningsskyldig enligt lag. Däremot kan pappan, om han vill, hävda att barnet är hans och tester görs och kommer då ha lika stor rätt till barnet som mamman. Vet nämligen om en person i min närhet som fick göra så, hon var ganska gammal när hon vart gravid med en flirt, hon trodde att hon inte kunde då hon försökt i så många år med olika karlar och när det väl hände ville hon behålla men ej pappan, därav "lösningen".

Ursäkta mitt språk men: Skit i pappan. Gör det du vill så får han rätta sig. Idioten får väl lära sig hålla snoppen i styr hädanefter. Så förbannat oansvarigt av HONOM om han nu är så emot att bli pappa. Han ska inte lösa sina problem genom hot och manipulation. Om du tar bort barnet bara för någon annans skull kommer du istället må sjukt dåligt.

#45 Det är ett otroligt fegt sätt att undanhålla sitt barns ursprung. Fader okänd innebär att barnet förlorar sin rättighet till arvsrätt från hela sin fars sida. Samt att det är skattebetalare som står för notan.

Plus att myndigheterna sällan nöjer sig med "fader okänd" och låter det va. I många fall blir det utredningar, och anser man att mamman undanhåller uppgifter kan man bli av med ekonomiskt stöd. Sverige håller ganska hårt på rätten till två föräldrar. Känns sådär att uppmana någon att undanhålla en förälders identitet för myndigheter när det kan ställa till det ordentligt för både mor och barn. Däremot är det verkligen ditt val ts. Det är någonting som du ska besluta om. Pappan beter sig fruktansvärt omoget som hotar med att ta sitt liv. Har man sex måste man någonstans förstå vad som kan hända. Ta chansen att prata med någon om detta och fundera för egen del. Bara för att pappan inte vill engagera sig innebär inte det att du inte kan bli en fantastisk förälder! Samma om du ändå bestämmer dig för en abort. Så länge som du väljer vad du vill finns ingen skam i det heller. Jag avundas dig verkligen inte i din situation, men ta alla chanser du får att prata om det. Kan du hitta stöd hos någon annan än fadern?

#48 Jag har pratat med både min mamma och min bästa kompis som bägge två stöttar mig och att det är mitt val. Sen ska jag och pappan till abortmottagningen tillsammans för att få veta mer där och tillsammans till en kurator och prata. Just nu känns det ändå helt okej. Har iallafall några veckor att fundera på innan det är för sent

#47 fegt kan jag inte hålla med om att det är, vad som är fegt är att pappan sprider sin säd och inte vill ta hand om det. Mamman tänker berätta vem pappan är när barnet är 18 år, om barnet tycker att det är relevant då. Barnet är tonåring nu så det dröjer nog inte länge. Jag skrev inlägget som info på hur det kan fungera, inte hur man ska göra. Hur skulle ni själva ha hanterat situationen? För många säger ju även att det inte är rätt att tvinga någon till att bli pappa, inte just i denna tråd men jag har läst i andra trådar. Och att tvinga någon att bli pappa gör man ju genom att skriva det på papper. Staten betalar ju för barn oavsett barnet har föräldrar eller ej, det kallas barnbidrag. Sen finns det dom med föräldrar, så som mig, som är skilda varav pappan är hos kronofogden och inte kan betala underhållet och då är det även vi skattebetalare som står för den notan. Så att dra in pengar ifrån skattebetalare i diskussionen är onödigt, man har med andra ord inte rätt till ett barn som man varit två om att tillverka för att båda föräldrarna inte kommer att betala för det? För att inte alla verkar förstår att när man har oskyddat sex kan det bli barn?

#50, problemet är att det inte funkar riktigt så. Socialtjänsten har en skyldighet att ta reda på vem pappan till barnet är, vilket innebär att man blir utsatt för en del utredningar. Kommer det fram att man ljugit, undanhållit info eller försvårat utredningen tappar man rätten till det försörjningsstöd som man har rätt till. Har läst någonstans att man även kan bli dragen inför rätta, men jag skriver det med parentes eftersom jag inte kommer ihåg vart jag läst det. Utredningen innebär en grundlig kartläggning av ditt sexliv, intervjuer med människor i din närhet etc. Hittar man potentiella pappor är det faderskapstest som gäller. "fader okänd" är alltså inget som är tänkt att kunna utnyttjas i fall där pappan inte vill utan ska enbart funka efter utredning om man faktiskt inte hittar pappan. Att råda någon till att skriva "fader okänd" kan verkligen ställa till det juridiskt när man vet vem pappan är. Däremot tror jag att underhåll kan regleras mellan föräldrarna vilket innebär att man i princip kan, om pappan faktiskt inte vill vara pappa, komma överens om att inte ha någon vare sig ekonomisk eller personlig kontakt alls med varandra.

#51

Drogmissbruk är anledning nog. 

Har en väninna som valde att inte berätta vem pappan var.  Det blev inte utrett. Det räckte att hon berättade att han hade hotat.

#52, och jag har en väninna som varit utsatta för ren misshandel där pappan slagit henne sönder och samman, ändå har man utrett faderskapet, dock har hon ensam vårdnad. Det har att göra med ren juridik, inte det personliga. Av den anledningen är personliga erfarenheter ganska ointressanta.

Vad mysko att de skiljer sig så pass mycket angående det där. Jag menade de mer som en fråga om de var ett alternativ. Tänkte att man lika gärna kunnat varit ute på fest. Blivit full och haft sex med någon man inte känner. Då vet man ju helt ärligt inte vem pappan är. Hur gör dem då liksom? Kände att de kunde vara värt att nämna de i alla fall men de låter inte som ett rimligt alternativ nu när man fått lite mer skin på näsan om vad de innebär att göra så. Det som är så underbart här inne. Så mycket trevliga människor med så mycket erfarenhet som delar med sig av detta. På ett trevligt sätt. =)

#50 Jag har i tidigare inlägg sagt att hon ska göra som hon vill, att det är hennes rätt att behålla barnet. Att jag inte spyr galla över pappan har ingenting med det här att göra. Klart han är feg och det är underförstått. Det enda jag reagerade på var att man som mamma tar sig rätten att göra sitt barn arvlöst och faderlöst, man undanhåller information från myndigheter vilket inte är att rekommendera. Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag tycker är värst, att pappan beter sig illa och hotar (just nu i alla fall) el att man funderar på att ta bort barnets grundläggande rättigheter.

#55 Tänkte du på mig så har jag unte tänkt att undanhålla vem pappan är utan jag tänkte vara helt ärlig med det.

#50 Det är dessutom skillnad på barnbidrag vilket alla får av staten och underhåll vilket är den summan boendeföräldern får av ungängesföräldern. TS kan tacka nej till underhållet och pappan "slipper ansvar". Man kan fortfarande vara ensamstående och få barnbidrag av staten, ha känd fader och tacka nej till underhållsstödet som pappan betalar. Barnet har då rätt till sitt arv på sin pappas sida.

#49 skönt att höra! Jag tror att det kommer vara bra för er båda! Allt det praktiska känns som att det ligger lite fram i tiden. Jag tror det viktigaste just nu är att ni båda får ge uttryck för era känslor och det praktiska kommer att lösa sig!

#51 det var absolut inte tänkt som ett råd från min sida :-) #55 ibland är det bättre för barnet att ta bort rätten till arv, i mitt fall innebar arvet bara en massa arbete och salt i öppna sår och det var en lång process, speciellt i fall där föräldern är missbrukare. I regel brukar inget finnas att ärva och inte heller är det de man bör ha först i åtanke när man sätter ett barn till världen, så tänker jag :-) Men absolut, jag tycker oxå att alla har rätt till sina föräldrar även om man i många fall hade klarat sig bättre utan ena eller ibland båda. Ts, jag ber om ursäkt om jag drog igång en diskussion som egentligen inte hör hit, det var inte min avsikt att det skulle bli så stora reaktioner på mitt svar på annat inlägg. Jag önskar er all lycka och jag hoppas att det ordnar sig på bästa möjliga sätt. Om jag inte missminner mig hade du tid inbokad för att iallafall frådfråga någon? Då kommer du säkert hitta en lösning som du känner är rätt för dig.

Nej nej nej snälla gå INTE till abortmottagningen! Det enda de kommer göra är att försöka övertala dig om att göra abort ochvinget annat!!! Har hittills tyvärr aldrig träffat någon som gått dit och fått något som helst stöd i att behålla barnet. Tvärt om är deras främsta uppgift att ge föräldrar stöd i att känna att det är OK ändå att faktiskt göra abort. Låt inte killen lura dit dig. Det kommer enbart få dig att må ännu sämmre! Vänd dig istället till mödravården för hjälp och stöd. All info om hur abort går till osv som du skulle kunna behöva vet dem allt om där ändå! <3 Var rädd om dig och barnet!!! Pappan har sitt eget ansvar för både sitt liv och konsekvenserna av sitt handlande och det får han stå för själv! Ett barn kan dessutom vara den wakup call han behöver för att räta upp sitt eget liv! Men det är inte ditt ansvar på något vis! Du har enbart ansvar för dig själv och konsekvenserna av DITT eget agerande och det handlar om att ta hand om dig och barnet! Ju mer du låter dig luras att överväga abort, ju sämmre kommer du må av det den dagen du sitter där med ditt älskade barn och inser att du lät hens oskyldiga liv sväva i fara och kanske förlorat hen. Var rädd om er! <3

Vi har faktiskt haft medlemmar som har gått till abortmottagningen, fast besluten om abort, och så har de fått frågan om de vill se bebisen på ultraljud, och sedan har de bestämt sig för att behålla! Det där var bar a onödigt fördomsfullt.

#60 Nu var det JAG som valde att vi skulle gå till abortmottagningen och inte han. Jag vill ha info om abort utifall jag skulle välja att göra en. Sen vet man aldrig, han kanske ändrar sig helt när han får se på ultraljudet.

#60 och #62 jag är en av dem som ändå har en positiv bild av abortmottagningen! De var väldigt korrekta och jag fick boka tid men det gjorde inget om jag inte kom. Det hade de full förståelse för. Tycker det är bra att du tar initiativ att gå dit, de kommer absolut inte tvinga dig till en abort!

#60 Det låter som att du är dels bra mycket mer mogen än vad pappan är och dels fattar genomtänkta beslut. Jag är rätt säker på att det kommer att bli bra vad du än bestämmer dig för.   :)

Kan man be om att få ultraljudsbilden utskriven redan nu eller gör dom inte det i så tidiga veckor?

jo det kan du be om, men det är inte säkert att det föreställer så mycket mer än en svart ring, beroende på hur långt gången du är :)

Ja, det beror ju på hur långt gången du är, om det finns något som syns :-) Iom att jag fick hjälp att bli gravid var jag inne på ett tidigt ultraljud, i v 9 tror jag det var, det enda som syntes var en liten ostbåge typ men jag fick med mig bilden hem :-) Det kan iof bero på mottagning till mottagning och vissa tar betalt för bilden.

Var på ultraljud senast förra veckan, då syntes det nånting iallafall :) Men vi får se hur det ser ut pp nästa ultraljud

Efter mycket velande och mycket tjafs med pappan har jag nu valt att göra en abort, det känns såklart tufft och jobbigt men samtidigt är tidpunkten för barn helt fel efter mycket tänkande. Jag måste tänka på barnets bästa och inte vara egoistisk.

Skönt att du kommit fram till ett beslut, jag önskar dig fortsatt lycka till.

Ja instämmer, stort lycka till!

Stort lycka till och var stolt över dig själv över att du är så klok och som verkligen tänker igenom saker och inte bara gör något förhastat. Grymt imponerad! Kram!

Just nu vet jag inte hur jag ska känna. Har gråtit hela em men samtidigt känns det rätt fint. Kan inte riktigt bestämma mig. Tog första pillret idag

Vet hur du känner. Gick nyligen igenom en abort pga att fostret dött, så jag förstår dina känslor. Kram på dig.