För mig var det fjärde gången så det kanske är olika vilken gång i ordningen det är. Det var faktiskt min mans förslag, han tyckte jag skulle klara mig med bara det. Och det gjorde jag. Det var nog den häftigaste förlossningen, men det tog bara 40 minuter. Efteråt kändes det förstås bra att vara helt klar. Tror inte jag behövde sy den gången ens.

Du skall absolut prova, men be barnmorskan ha något annat till hands om du är osäker. Och så är det viktigt att bm säger till när det i så fall är sista chansen att ev. lägga en bedövning. Så du inte känner att -Nu och bm säger att det är för sent.

Tekniskt sett så hade jag EDA, men den hann inte verka. Smärtmässigt var det helt okej så länge allt gick i lagom tempo. Fick värkstorm på slutet och bara skrek rakt ut, då satte man EDAn. Jag hade bra kontroll innan allt gick så fort.

Jag hade lustgas från att jag var fullt öppen tills sonen var ute, tyckte det var kanon trots att jag inte ville ha något egentligen. Drog lite för många andetag så jag blev hög som ett hus, kan inte påstå att jag hade någon kontroll men å andra sidan var det nog bäst så. Kroppen gjorde det den skulle på egen hand, galet häftig känsla mitt i dimman. Nästa gång vill jag inte ha något alls men skulle det ändå behövas så är lustgas absolut det jag kommer välja.

Och på mig hade lustgasen ingen effekt alls :)

Födde tvillingarna helt utan smärtlindring. Valde bort lustgas då jag inte var vän med den alls från förra förlossningen. Det är så olika det här med smärta och hur man upplever det. För mej blir smärtan en kraft. Sedan beror det ju på hur långdragen förlossningen blir. En långdragen förlossning kräver smärtlindring på ett annat sätt än en snabb förlossning.

Tack för era svar! Tycker att det här är så intressant för av dom flesta, nej alla, jag har pratat med av släkt och vänner så upplever dom som fött utan eller endast med lustgas förlossningen som positiv och hanterbar. Medans dom som har tagit smärtstillande av olika slag har oftare en mer smärtsam och jobbig. Upplevelse.

Nu hade jag ryggmärgsbedövning + nån annan då det blev akut snitt (dottern satt fast så jag vidgades aldrig mer än 5 cm trots flera timmar med värkar).

Men innan jag fick värkstimulerande så mediterade jag bort smärtan. Det var bara stärkande, coolt och allmänt underbart.

Efter jag fick värkstimulerande var det en helt annan historia (jag har läst om många andra som tyckt att värkstimulerande gav mer smärtsamma värkar).

Jag kommer definitivt satsa på meditation, andning och ev lustgas nästa förlossning om jag kan.

Jag hade några puffar lustgas vid första förlossningen, men blev så yr och tappade fokus att jag kastade den. Var trött efter 49 h värkar då krystvärkarna skulle komma, men jag fick kraft som vi urmödrar får - så det gick bra. Låg på sidan.

Denna gång hade jag ryggbedövning då barnet var dödfött och i säte, men den kändes ingenting då krystvärkarna startade. Den gav mig lite tid att sova i chocken. Tog lustgas, men i efterskott var det bara en tröst att skrika ut min sorg i. Det gjorde ont utav h-e då hon fastnade, men det kan inte mätas med den känslomässiga smärtan.

#6 det går nog åt andra hållet. De som upplevt smärtan som ohanterbar ber om annan smärtlindring :)

#6 det där är nog att romantisera förlossningar rätt rejält är jag rädd. Som Sara säger så är det dom som har det jobbigare som naturligt nog ber om mer smärtlindring.

Jag hade enbart lustgas. Körde utan smärtlindring fram till 7 cm och det gick bra! Sen fick jag lustgas men väldigt lite och jag upplevde att den inte hjälpte mer än att hjälpa mig andas ordentligt. Strax innan jag skulle få börja krysta så tappa jag kontrollen helt och vråla efter EDA som var för sent. Så jag säger som dom andra det är inte smärtlindringen som gör FL värre utan det är att förlossningen är jobbigare som gör att man behöver smärtlindringen!

#6 håller inte alls med dig i det du skriver. Det säger sig själv att en förlossning gör ont o är jobbig, konstigt hade det varit annars. Men bara för att jag ville ha o fick EDA gör det knappast att jag tyckte den var jobbigare eller gjorde mer ont än vad mina kompisar och bekanta tyckte om sina. Tvärtom. Jag såg ingen anledning till att ha mer ont än nödvändigt, bad om EDA när vi kom in o var tydlig med att jag ville ha det. Det var fantastiskt skönt att kunna sova mellan värkarna. Jag upplevde inte förlossningen på något obehagligt sätt alls. Med ditt resonemang skulle jag upplevt förlossningen smärtsam o jobbig.

#12 Men vad gör det om du upplevde det hela jobbigare då? Du är varken mindre kvinna eller mamma för det. Jag stannade hemma tills jag var fullt öppen och hade sedan lustgas tills han var ute, för att jag inte kände behovet av mer. Jag slumrade också till mellan värkarna hemma. Våra kroppar hanterar förloppet olika av naturen bara.

Jag har fött båda mina barn med enbart lustgas, den förste kom i sätesbjudning. 
Det har gått hur bra som helst.

Jag har fött ett barn med lite lustgas och ett utan. För ig tog inte lustgasen bort smärtan utan gjorde mer att jag inte orka bry mig om smärta på samma vis. Så jag tycker inte om lustgas, jag vill kunna reagera som jag vill och inte vara påverkad. Tycker inte man ska planera så mycket innan om hur man vill ha med smärtlindring innan, man vet aldrig hur en förlossning ska gå. Däremot är det väldigt bra att läsa på om olika alternativ så man vet lite 😊

Att en förlossning är smärtsam är ju inte synonymt med att den är jobbig. Jag tid EDA för att jag tyckte att värkarna gjorde vansinnigt ont till slut och lustgas funkade inte på mig. Det var så skönt med EDA så man fick vila lite! När krystvärkarna kom så hjälpte ju inte EDAn och jag tyckte att det gjorde hiskeligt ont igen. Jag hade en ganska snabb och komplikationsfri förlossning som jag absolut inte minns som jobbig även om den gjorde svinont stundtals. Nu är jag gravid med tvåan och jag planerar redan nu att be om EDA omgående nästa gång. Ser ingen som helst anledning till att ligga och ha ont i början och jag tror inte min förlossningsupplevelse blir bättre av att jag väljer bort smärtlindring.

#15 Haha klockren beskrivning av hur lustgas fungerar! Medan värken varar är det liksom "pöööööh ooooont uuuurk", tills gasen hinner ikapp (för det var fasen inte lätt att tajma) och sen sjuker man bara ihop i en lullig dimma och orkar inte bry sig och så loopar det på :P

Nu har jag inte fött än, men jag hoppas jag klarar mig utan/ alt endas med lustgas, är fasligt rädd för nålar nämligen .

Jag har fött tre och då med hjälp av lustgas. Den har tagit bort udden på smärtan och jag har koncentrerat mig på den och inte varit lika med på övriga. Inte negativt menat utan jag har varit med och gjort vad man ska men ändå varit lite avtrubbad. Jag visste att jag från början bara ville ha lustgas. Jag var envis. Jag ville absolut inte dra ut på tiden ochbjag ville ha kontroll över min kropp och känns vad som hände och vad jag gjorde. Första barnet var verkligen såå "enkelt". Predikade för alla att det var ju liksom inget. Barn nr2 var lite värre och nr3 värst, smärtmässigt. För min del har det varit jobbigare och veta varje steg och veta vad som väntar. Med första visste man inget med nr 3 kunde man massa. Jag tycker att mina förlossningar är det coolaste jag gjort i mitt liv. Så otroligt häftigt. Finns inget som slår det. Förstår att andra som varit med om hemskheter inte alls håller med. Jag har haft tur och allt har gått problemfritt.