Eftersom bristningar är något du inte riktigt kan rå för och med tanke på att du ska bli mamma så kommer du troligtvis inte tänka så mycket på det sedan. Du bär ditt barn inuti dig och magen växer i en ofantlig fart, var istället glad för det underbara som din kropp kan göra och var stolt över din mammakropp!!

Sedan vet jag att bristningar ljusnar med tiden(har haft en del på låren och brösten innan jag blev gravid), dock har jag inte några tatueringar så jag kan inte relatera till det men en tatuering är en form av materiell sak som troligtvis inte kommer spela så stor roll senare och ett barn är något du kommer ha och älska för resten av livet :) Sen så kan jag absolut inte avgöra hur värdefulla dina tatueringar är för dig, då jag inte har några själv!!

Själv tycker jag inte bristningarna gör så mycket, har fått två stora på magen, min navelpiercing ser ut som en ros och brösten är fulla av bristningar men jag anser att det är värt det, i slutändan kommer det jag har längtat efter, mitt barn!

födde barn i april, fick väldigt mycket bristningar på magen. Jag vet ju att de kommer blekas ännu mer, (hur det blir på en tatuering vet jag inte) det som jag upplever jobbigt är att huden liksom är förändrad där de sitter, känns lös och skrovlig. Än så länge har de inte blekts nämnvärt tycker jag men hoppas att de gör det till sommaren… Men samtidigt som det känns "fult" är det också ett bevis på att jag burit ett liv inom mig!

Jag fick ganska rejält med bristningar på magen av båda mina graviditeter. Trodde aldrig jag skulle skriva detta men jag gillar dem faktiskt, även om det är en klyscha så ÄR de ju faktiskt bevis på att min kropp skapat något fantastiskt. Så jag bär mina ränder med stolthet. Har aldrig känt mig så bekväm i bikini som jag gör nu. Dessutom är det väldigt vanligt att ha bristningar, min man har hela rumpan full och han har mig veterligen inte ens fött några barn :p Däremot, när jag kom in i puberteten så fick jag rätt många bristningar på låren och höfterna, och de hatade jag minns jag. Men graviditetsbristningarna är bara fina, antar att det beror på deras ursprung :)

Jag hade bristningar innan och fick fler under graviditeterna. Jag har haft lite svårt att acceptera dem faktiskt. Tycker inte om dem. Men de bleknar ju och blir mer vita med tiden och inte så illrosa/lila som de kan vara när de är nya. Man får försöka gilla läget och acceptera sin kropp som den ser ut. Det är ändå inget man kan göra åt det och det är ju väldigt vanligt!

Jag har överallt… rumpa, höfter, lår, bröst, mage…. Jag bryr mig eg. mest om dem när jag ska visa mig i bikini typ.

Min dotter har fått på rumpan och hon är precis i puberteten så det är nog mest hormonellt.