För mig personligen är det för sent redan för ett par år sedan. Är snart 42 har inga barn men försökt med alka medel under många år. Vid ca 38 var orken slut. Beundrar dem som orkar börja sent i livet.

Jag var ju 36 år nu då min dotter kom (o gick). Det för mig är urgammalt. Har en son på 16 år och vi försöker få barn igen om det går. Då kommer jag vara 37 år. 

Riskerna ökar efter 35. Bl a för kromosomfel och psd. Dessutom minskar ju chanserna att bli gravid mycket. 

Övre gräns är ju svårt kan jag tycka, det har ju stigit ordentligt de senaste 20 åren bara. Man ska väl tänka på hur man vill vara som förälder och vad man orkar med. Både kroppsligt och psykiskt. Ju äldre man blir, dessto långsammare går återhämtningen. 

Vår dotter var en välsignelse då jag har problem att bli gravid. Att vi försöker igen, är ju för hon fattas och vi kan inte fylla hålet men att sysselsätta sig med ett litet barn läker en del sår. Min son sköter sig ju själv sedan länge och är snart utflugen.

Annars hade jag steriliserat mig. Nu får jag vänta. 

Jag är frisk sånär som ledproblem och rejäl utmattning sedan några år.

Jag fyllde 35 samma år som min äldsta dotter föddes och 38 samma år som min yngsta dotter föddes. Innan det fick jag två tidiga missfall runt vecka 13-15. F ö har det aldrig varit något bekymmer, båda barnen är friska och det är jag också, utöver lite knasiga leder. Det blev faktiskt bättre efter att jag hade fått barnen. Båda barnen är rena kärleksbarn, deras pappa och jag älskade varandra innerligt. Han var 20 år äldre än jag och det var han som först började prata om barn. För sent att få barn är det väl när mensen upphör.

Min mamma var 43 när hon fick mig, då hade det gått 15 år sedan hon fick barn senast. Inget fel på mig för det. =)

Det blir svårare att bli gravid kommer före mensen upphör. Om man ska göra ivf för att man inte lyckas på vanligt vis så finns det en gräns. I mitt förra landsting var det 38. Så man bör kolla upp det. Jag vet folk som fått barn just vid 40. Det har väl vad jag vet gått vägen.

Som jag skrev tidigare var jag själv för trött redan vid 38 på att försöka bli gravid längre och kände att jag inte skulle ha ork att bli mamma längre heller. 

Men min Farmor, hon var 42 när hon fick min pappa och 44 när hon fick min faster. Och tja.. de är båda normala friska människor som levt hälsomässigt normala liv.

Så att våga sig på att bli en äldre förälder tror jag handlar om vad man själv som individ känner att man orkar och klarar av.

För även om riskerna ökar med stigande ålder och det inte längre går att bli gravid på naturlig väg efter att mensen upphört finns det faktiskt många världen över idag som har blivit gravida med ivf även långt efter mensen upphört. Så rent kroppsligt är det inte alls omöjligt för alla.  Om det sedan är lämpligt att bli förälder långt närmare 50 eller senare kan man ju ha åsikter om. Men omöjligt är det ju inte och om man själv som person orkar med det kan ju enbart den blivande mamman själv avgöra.

Här exempel på äldre föderskor på 65 år och mer

Jag var 39 när första och enda dottern föddes. Vi försökte bli gravida i många år och lyckades till sist :) Jag är fullt frisk och pigg.

37 när första barnet kom, hade försökt då 4-5 månader, så inte särskilt lång tid egentligen. 39 gravid med tvillingar på första försöket!!! Alla barn friska och mår bra. Orken hos mej är bra med även om tvillingar är krävande på sitt sett. Jag är 41 år idag. Känner att jag är klar med barn nu.