Beklagar sorgen! 😕 fy så trist..

Ja, det kommer göra ont, och du kommer blöda en del. Men eftersom fostret är dött kan du kräva ordentlig smärtlindring. Acceptera inte om de kommer dragandes med två alvedon.. Det hjälper inte!

Nej, du kan inte se könet på bebisen såhär tidigt, bebisen har bara en könsnubb ännu, och det ser ut som en liten snopp.

Du bör veta om att du kan blöda kraftigt, att det liksom rinner i några timmar. Det kommer komma klumpar med foster, slemhinnor och eventuellt koagulerat blod. Det kan kännas som en obehaglig sugande känsla när de åker ut.

Du kommer att ha värkar likt lantensfasen (början) på en förlossning. Livmoderhalsen måste även nu öppna sig lite för att missfallet ska kunna komma ut. Smärtan kommer att gå i vågor förmodligen.

Ville bara säga att jag beklagar!!! :(

Jag vill bara uppmana dig att få en åsikt till innan du går med på att ta något abort piller. Allt för ofta har det begåtts fel där man trott att fostret varit dött. Be om en ny koll av annan doktor innan.

#3 Bra att du sa det, instämmer!

#3 instämmer. Min son ansågs vara ett missfall men här i Finland ska 2 läkare göra vul/ul innan du får någon tablett. Sen så tyckte jag inte att mitt missfall gjorde så värst ont faktiskt. Var i ungefär samma vecka som du. Några timmar med smärta hade jag(var hemma) men det var allt.

Säger som alla andra kolla med en läkare till. Nu har inte jag barn själv men jag är ett sådant barn. Läkare sa till mamma att jag var död. Men hon vägrade acceptera det och fick ett extra ultraljud och jag levde.

Jag skulle lita på min kropp. Är fostret dött kommer kroppen börja stöta ut det och då vet man. Illamående och allmänt skit är inget säkert tecken. Jag har mått dåligt i 38 veckor och gått på mediciner under graviditeter. Man kan må jättedåligt ändå. Ett ultraljud i v 11 skulle jag aldrig lita på. Jag hade försäkrat mig noga innan jag gjort något för som sagt, är den död kommer du få andra symptom.

#7 Det däremot är inte alls säkert. MA kan man bära i månader utan att ana något. Det händer ju vid RUL att dom upptäcker att hjärtat aldrig kom igång i vecka 6 t.ex.

#7 säger som #8 kroppen sköter sig inte alltid. Gick själv med ma i över 3 veckor innan det syntes på ett ul.

Jag tar hellre den risken än att abortera ett levande foster. Litar på naturen

Tack så jätte mycket för alla svar! Jag kommer absolut kräva ett till vul innan då jag inte kan fatta det jag känner mig som vanligt det enda som har förändrats dom senaste dagarna är att jag börjar må mindre illa men annars känner jag mig precis som jag gjort genom hela graviditeten. Det läkaren sa var att bebisen låg helt och hållet stilla vilket inte är normalt och hon hittade inget hjärta. Jag vet inte vad jag ska hoppas eller tro är i sådan chock enu.

Önskar dig all lycka till!

Tack!

Då måste dom följa upp och se om det växer innan dom aborterar!

Okej för vi kollade upp igår ( fredag ) och dom vill att jag kommer in på måndag för abort hur länge bör jag vänta? Enu har jag inte symtom alls blöder inte och har inte ont alls.

en vecka minst skulle jag säga för att se om det växer. Mitt MA växte inte på veckor, och dom hittade inga tydliga hjärtrörelser (bara min puls visade det sig) och ändå nämndes aldrig abort ens. Det var först när min kropp själv började stöta ut det som jag fick ett "kanske" när jag frågade själv om det var missfall. Först på specialistmödravården fick jag höra det rakt ut att fostret var dött sedan veckor tillbaka. Då blev jag både chockad och arg, ingen hade sagt något så vi levde på hoppet. (jad hade ont och blödde, alla symptom försvann över en natt och jag kände mig jättetom och övergiven, det kändes fel).

Får du en kontroll till efter någon vecka där en ny person säger samma sak får man kanske tro på det men det har hänt att fel begåtts och det vill man ju verkligen inte. Sen ska man inte misstro det första man gör men i ett skede där du inte har missfalls symptom så skulle jag ändå avvakta om du mår bra för övrigt och leva på hoppet en vecka.

Nej va tråkigt, jag beklagar :( är i samma vecka (v12, 11+0) och skulle bli förkrossad om bebben skulle va död, så lider verkligen med er/dig!! Jag har själv mått/mår sådär fruktansvärt dåligt med kräkningar och in/ut från akuten pga uttorkning.. Nu är jag inne i någon orolighets fas och är väldigt rädd och nojjig över missfall. Du behöver inte svara om du inte orkar, men kräks du/mår du illa fortfarande, ömma bröst osv fast att bebis eventuellt dött? Eller är alla symptom borta? (Hoppas du inte tycker jag låter känslokall eller så som frågar, inte alls min mening i så fall) Hoppas dom kan hitta hjärtslag på din bebis om du får ett nytt ultraljud! ♡

18# jag förstår dig och tycker absolut inte att du är känslokall! Jag kräks fortfarande och mår illa men det blir bättre och bättre varige dag. Har kvar alla symtom och känner mig precis som innan. Det är ljust det som gör att det inte känns verkligt efter som att min kropp beter sig som om den vore gravid. Det enda är att jag mår mindre och mindre illa och kräkningarna börjar bli få har även kunnat börja äta och få behålla maten. Jag hoppas verkligen att bebisen lever men vet inte hoppet börjar svika :-( Vaknade inatt ( har sedan jag vart gravid vaknat massor på nätterna så inget konstigt) med mindre nästan mensvärk så nu är inte hoppet stort tyvär :-(

#19 bra att du inte tyckte det :) hihi okej, men va lustigt att det är så :/ jag vet iofs inte mycket om MA och hur kroppen beter sig då, jag fick ett missfall i februari i v5 men då skötte kroppen det själv så det gick väldigt bra eller va man ska säga. Men har du fått någon medicin för ditt illamående? Eller har illamående automatiskt avtagit? För jag äter lergigan comp och en annan medicin (som jag inte har börjat äta ännu iofs), så mitt illamående har också avtagit även om jag fortfarande kräks och mår illa varje dag. Men mina bröst är extremt ömma osv. Det är typ det jag har som symptom iofs hehe.. Men jag hade velat göra som du där att dubbel kolla ifall bebis mår bra pga hur man själv mått, men jag är så rädd för ledsna nyheter… har inte varit så speciellt nojjig innan, vet inte varför det har slagit in den senaste veckan :/ Jag håller mina tummar för dig och bebis!! Och mensvärken du kände av i natt kan ju även kanske ha varit växtvärk? Min växtvärk har ibland känts som mensvärk.

Bella_bus, hur går det för er? Vill inte lägga näsan i  blöt, jag hoppas verkligen på det bästa för er!

Åh vad tråkigt. Önskar också få höra hur de går. <3

Hej klart att ni ska få höra hur allt gått. Har haft min tid att sörja nu och smälta detta så känner mig redo nu :-) Jag fick åka in på en kontroll den 8Jun för att vara säker på om bebisen inte levde, vilket den tyvär inte gjorde låg helt still och åter igen inget hjärtljud. Man kunde även se på ultraljudet att moderkakan hade öppnat sig och börjat släppa och att min livmoder kanal börjat öppna sig längst upp ca 1cm för att förbereda kroppen. Jag fick sedan välja om jag ville göra " aborten" vaken med tabletter eller göra en skrapning sövd fick massor info och fick åka hem och fundera. I samband med detta började jag må bättre kräktes dock fortfarande och kunde inte äta fick fortsätta med mina piller mot illamåendet. Nu i lördags började jag kunna äta mat igen och lyckan är enorm jag äter som att jag aldrig sett mat innan. Men det kan behövas då jag gick ner 9kg :-P Men vill ingreppet som jag gjorde igår ( måndag den 15) Så valde Jag att göra en skrapning sövd då jag inte alls ville vara med detta vaken. Och jag mår toppen! Jag trodde att jag någon gång under denna tid skulle vara jätte ledsen men jag inte inte fattat vad som hänt och jag tror inte att jag kommer att göra det heller. Jag vart helt förstörd samma dag jag fick reda på det och även nu i fredags vart jag lite ledsen då jag insåg att inget mirakel kommer hända, men annars har jag inte riktigt fattat. Utan nu har jag och sambon sex förbud i 2 veckor och sedan får vi inte försöka få barn igen förens min mens kommer igång och det kan ta 2-8 veckor men sen är det bara försöka igen! :-) Fick även reda på att jag har en ovanlig blodtyp som vid graviditet kan skapa antikroppar mot bebisen om den inte har samma blodtyp som jag så fick även en spruta som gör att vid nästa graviditet så kan inte kroppen skapa dessa antikroppar :-) Vill bara tacka er alla för allt stöd jag fått av er! Ni är kärlek!

#23 va tråkigt när sånthär händer :( ❤ en stor kram till dig och din sambo!!! Vad bra att dom såg det där med din blodtyp och att du fick en spruta :) Önskar er all lycka i framtiden :)

Och va skönt att du äntligen kan få i dig mat :) hihi

Jo jätte tråkigt men efter omständigheterna så mår vi båda bra och ska tiden nu och bara ro om varandra och ta hand om varandra innan nästa försök. Vi kommer inte ge oss fören vi håller i vår efter längtade lilla knodd :-) Ja de var jätte skönt att dom märkte det och det kunde ju även ha att göra med att jag mådde så enormt dåligt så hoppas att jag kan äta nästa gång :-) Haha ja det är jätte skönt! Har aldrig njutig av mat på samma sätt som jag gör nu :-P

Du är rh-negativ och det har inget med ditt illamående att göra.

Beklagar förresten :(

Så hette de ja! :-) Tack

Beklagar och önskar lycka till med kommande graviditet

Tack jo vi hoppas att nästa går vägen och att jag slipper må så pass illa som jag gjort denna :-)

Beklagar! Håller tummarna för att det går felfritt nästa gång! Kram!