Kolla igenom sambolagen, skriv papper! Annars kan man stå där med skägget i brevlådan de dagen det händer nått.

Sambor ärver inte varandra som ett exempel. Det ska ju skrivas papper på socialförvaltningen (familjerätten) om man väntar barn o inte är gift om bla. föräldraskapet. Hör med dem om vad man kan skriva och inte.

Detta är faktiskt jätteviktigt, men oftast få som tänker på det.

#0
"För de första höjs dagisomsorgs och fritidsavgiften."

Ja, eftersom de beräknar på din och din sambos inkomster. Om mamman har dottern vv skall hon betala halva avgiften för henne, det skall hon faktureras av kommunen. 

"Sen är de min plikt att hämta de på dagis och skola. "

Fel, det är pappans plikt. Du har egentligen inga skyldigheter, mer än de du vill ta. Men bor barnen hos er vore det ju såklart konstigt om du inte var en del av deras vardag. Men plikten är pappans och inte din, särskilt om du är förhindrad pga skada/sjukdom.

"Jag blir däremot förgrundad att om de skulle hända min blivande sambo något så kan de vara så att hans ex tvingar mig att inte få träffa hans barn… "

Ja, det är ju då bara hennes barn. Men man kan ju hoppas att hon för barnens skull inte nekar dig och det kommande syskonet att träffa dem.

Jag har själv ett bonusbarn och vet att det inte är enkelt alla gånger.

En av mina närmsta vänner råkade ut för detta nämligen. Hon bodde sambo och hade bonusbarn. Nu råkade sambon ut för depression och tyvärr tog han livet av sig. Hon var tvungen att flytta från huset då hon inte hade möjlighet att lösa ut barnen annars och hon förlorade kontakten med hans barn….

Jag tycker mest synd om pojken om de skulle hända min blivande sambo något HAN VILL VERKLIGEN INTE VARA HOS SIN MAMMA och hon bryr sig inte om de. Hon ägnar all tid åt dottern… Ja vet de låter FRUKTANSVÄRT men så är sanningen.

Plikten ang dagis och fritids tycker jag är konstigt… Nu måste jag visa upp läkareintyget för att bevisa att jag inte kan hämta dem på dagis och fritids.. Och hade jag ej haft foten utan  haft ett arbete där jag slutade tidigare och skulle hämta barnen så hade de ändå varit svårt. Jag har inget körkort och avstånden i mindre städer är ej att skryta med och de går inga lokalbussar… Visst tar jag del av barnens vardag redan nu men jag blir OFF om de ska vara ett tvång!!!!!!!!!

Jag vill inte låta för egoistisk men vi kommer ej att ha gemensam ekonomi mer än de fasta afvgifterna. Jag betalar gärna för mat och så men tycker de är bra märkligt att jag ska vara tvingad att betala för att hans barn ska gå på dagis och fritids annars blir de ju sambon som får betala allt.

Bara för att man råkar bli kär i en kille med barn så få man en massa krav på sig…

#3. Jag har svårt att förstå ditt resonemang.

Visst tar jag del av barnens vardag redan nu men jag blir OFF om de ska vara ett tvång!!!!!!!!! Så det skall bara vara när du har lust då? Sorry, men det funkar inte att ha den inställningen om man lever med en människa som har barn i tidigare förhållande.

#3 "Jag vill inte låta för egoistisk men vi kommer ej att ha gemensam ekonomi mer än de fasta afvgifterna. Jag betalar gärna för mat och så men tycker de är bra märkligt att jag ska vara tvingad att betala för att hans barn ska gå på dagis och fritids annars blir de ju sambon som får betala allt."

Om jag var du skulle jag fundera en sväng till innan jag flyttade ihop med pappan till dessa barn.

Om ni är sambos, så räknar kommunen på er gemensamma ekonomi fram vad taxan blir. Vare sig du vill eller ej.
Även om ni har delad ekonomi är det ni båda som är skyldiga att dela på de gemensamma kostnaderna och i detta inkuderas hans barn. Deras mat, kläder, fritidsaktiviteter och annat. Du kan inte välja bort dem. Antingen bor de där och då är du deras bonusmamma på alla vis, eller så bor de inte där. Antingen är ni sambos eller så är ni inte det. Får ni gemensamma barn är det heller inget snack, då räknas ni som familj och har i lagens ögon gemensam ekonomi. Myndigheterna bryr sig inget alls om att ni kanske behåller era löner själva och lägger i en pott till hälften var av hyran. Ni skall gemensamt försörja er familj.

Att du MÅSTE lämna o hämta är konstigt, för det måste du inte. För vem måste du visa upp läkarintyget?

#0  Jag har också ett bonusbarn som är 7, snart 8 (han far till sin mamma på umgänge varannan helg).

Det förväntas ju att man ska hjälpa till både ekonomiskt och i uppfostran. Man är ju där "istället" för den biologiska mamman.
  Jag har aldrig hämtat Jr från t.ex dagis eller från någon av hans kompisar (vänta nu, en gång har det hänt eftersom det passade att jag hämtade honom när jag kom hem från jobbet).  Jag läser läxorna med honom (för jag har mera tålamod och erfarenhet eftersom jag har läst läxor med andra barn också). Och så har jag själv valt att följa med på umgängesväxlingarna, vilket ingen av Jr föräldrar verkar ha något emot.

  Jag tycker att det låter konstigt att du ska hämta grabben. Det har väl inte du någon skyldighet till att göra? Men du kan ju göra det någon gång, bara för att visa att du vill vara schysst. Kan även vara bra för dig att se hur han har det på fritids/i skolan, så att du slipper sitta hemma och fundera hur det ser ut där (jag har egen erfarenhet av det)

  Jag köpte en bok som handlar om att bilda styvfamilj, som har hjälpt mig en hel del (står även lite om juridik och ekomi i den). Kanske det du undrar över står i föräldrabalken.

  Ps! Har faktiskt hänt att bonusföräldern fått ensam vårdnad när den biologiska föräldern har avlidit, vilket måste varit hemskt för den andra biologiska föräldern. Omständigheterna kommer jag inte ihåg såhär i skrivandes stund på rak arm Ds!

Tror nog att du ska ta och tänka igenom detta en gång till, för det känns inte som att du är mogen att ta steget att flytta ihop med någon med barn. Det är inte bara det ekonomiska och att du måste hämta och lämna (som du påstår, har aldrig varit med om det själv, men ändå…), utan det är massor av annat också. Du kommer få tvätta och städa åt barnen, laga mat, handla, mm. mm. Är du beredd att göra de "uppoffringarna". Det är omställning nog att få ett eget barn och nu ska du även ta hand om någon annans barn också…

Jag var 21 år gammal när jag träffade min sambo. Han hade då en 2-åring, en 4-åring och en 8-åring. Jag har då aldrig ifrågasatt mina rättigheter och skyldigheter. Vi har hela tiden levt som en familj - jag har lämnat på dagis och skola, han har hämtat. Vi har delat ansvaret för att åka på aktiviter, städa, tvätta, handla, laga mat, mm. Vi har haft gemensam ekonomi hela tiden och under de senaste 4 månaderna har jag dessutom försörjt min sambo pga att han inte haft någon inkomst… Behöver jag säga mer… Delat ansvar?!

men tanja, bor du i jönköping eller utanför ?
för i jönköping går det bra många bussar, iaf har dom alltid gått när jag varit där, var tionde minut eller så..

jag måste säga, som skilsmässobarn själv, att om min bonusmamma som funnits hos mig sen jag var 4-5 nånting skulle sagt/tänkt sånthär så hade jag blivit väldigt ledsen. så vitt jag minns så var det mycket hon gjorde med mig om inte pappa han, åkte till doktorn, tandläkaren ect ect….och självklar allt annat också.

hade jag själv träffat en karl med barn hade jag inte tänkt så, såvida inte barnen hade hatat mig mer än pesten….

#8 bor i jönköping nu ja men kommer att bostätta mig på en betydligt mindre ort där de inte finns några lokalbussar… Jag är sjukskriven på heltid sen mars 06 pg av min fot då jag inte kan gå vissa dagar. De enda som hjälper är en steloperation. När jag lärde känna min blivande sambo så hade jag nyss opererat mig…. DET ÄR **** INTE SÅ LÄTT NÄR MAN INTE KAN GÅ!!!!!!!!!!!!!!!!!

#7 men herre Jesus kristus… Mena du att jag kanske ska göra abort då i v 24???????? Eller att jag ska fortsätta bo ensam i en etta med tre illrar och en baby… Jo tjenare!!!!! DU får allt att låta så lätt! De är fasen inte lätt att komma in i en splittrad barnfamilj… Många tänker inte på de juridiska men de gör jag!! Du är bara 24 år jag är snart 35 jag har levt oändligt rikt liv. De är ju bra att du vill satsa 100% på barnen och ingenting på dig själv låter de som… Jag är inte sån jag är en karriärskvinna som är sjukskriven då jag har extrema fotpromblem… Jag tänker börja jobba som så fort jag bara kan så fort barnet är fött och jag är opererad än en gång. Jag är INGEN HEMMAFRU!!!!!!!! Vi delar redan på ansvaret hemma för barnen och de är så vi vill ha de… DE ÄR JU UNDERBART ATT DU TRIVS I DIN MAMMAROLL! FÖr jag är inte bara MAMMA!!!!!!! DESSUTOM GLÖMMER DU MITT STORA PROBLEM ATT JAG INTE ALLTID KAN GÅ!!!!!!!!!!! JAG GÖR SÅ MYCKET JAG ORKAR OCH KLARAR AV FÖR MIN FOT!!!!!!

Tycker nästan synd om dig att du verkar i dina ordval som DU VET ALLT!

ASSÅ INTE FASEN TRODDE JAG ATT JAG SKULLE FÅ SÅ ********* PÅHOPP ANG MIN RÄDSLA:::::::::::.

Och som sagt var ni glömmer ni fot!! STARKT JOBBAT ALLA NI SOM TYCKS VETA ALLT … Sen glömmer ni min graviditet med……… Ja suck människor finns de överallt!

Bara för att jag säger typiskt att man träffar en kille med barn så innebär de inte att jag inte älskar barnen. De är väl självklart jag gör de men de är en himla omställning att komma in i en splittrad barnfamilj. Jag gör som sagt var de jag klarar av dvs de som inte innnefattar för mycket smärta med min fot…

Jag skänker gärna bort min fotsmärta … men så illa vill jag inte göra nån människa…… 

Och som sagt var den juridiska biten är större än vad man tror… SOm jag skrev innan de är en massa juridiska krav som kommer på en för att man väljer att bli sambo.

Tack dock alla ni som lämnar lite övers till förståelse… PÅ VISSA LÅTER DE SÅ HIMLA LÄTT men livet är inte alltid så lätt…

Tack speciellt till dig i inlägg #5 … de är för skolan jag får visa läkareintyget i såna fall. Orten är liten och mycket prat… Vissa dagar kan jag gå men då blir jag sittandes i 2-3 par dagar efteråt då fotleden låser sig…

#9. Synd att du reagerar med aggression.

Det är ingen som påstår att det är lätt, snarare tvärtom. Skall du dessutom ha en liten och ni ännu inte bor ihop gör ju inte det situationen lättare. Mycket skall stämma när man flyttar ihop, särskilt när det finns bionusbarn med i bilden. Dessutom är man ofta väldigt känslig under och efter en graviditet, det är ingen drömsituation du befinner dig i. Men jag önskar din all lycka.

#9 Men snälla du, jag må vara ung, fyller 25 om 3 veckor, men jag ska säga dig att ÄVEN om jag får det att låta lätt, så har det varit ett helvete ibland. 1 år av utredningar och rättegångar, "förlust" av barnen x2, sjukskrivning av både mig och min sambo, barn som mått piss och en biomamma som flyttade 50 mil drygt bort.

Jag kan förstå att du inte har det så lätt med din fot. Jag råkade ut för en ridolycka för över 10 år sedan och äter än idag värktabletter när det är som värst. Ett förstört knä och en rygg där kotorna sitter fel, som resulterar i nerver som kommer i kläm som i sin tur resulterar i att benen värker. 10 år var det ja….

Jag vill inte klanka ner på dig, MEN jag vill bara att du ska vara beredd på att det kommer bli skitjobbigt rent ut sagt om du har otur.

#9, nä jag vet jag bor också i en "mindre" ort, om man kan kalla det för det, mindre än jönköping iaf :) och här går bussarna också väldigt sällan, dock har jag ett dagis under mig.
men jag förstår ändå inte, om du nu är tvungen att gå och hämta och lämna barnen, så måste väl samma sak gälla för dig som det gör för bio.föräldrar, är man sjuk kan man inte fixa sånt. jag tycker det känns som om du blåser upp saker lite för stort. att du oroar dig lite i onödan kanske ?

Jag har också sambo med två barn sedan innan, men vi har vår egen ekonomi. Vi har barnen vv och han får inga pengar för att vi har dem så…fk säger bara att "mamma bestämmer" om vi ska få pengar eller inte för de…alltså barnbidraget då eller vilket de nu menar.
Det andra runt omkring barnen, det praktiska, det löser sig mer dag för dag. att den som har bäst möjlighet hämtar och lämnar barnen och kör de till kompisar m m

#14 Du vet att ni kan ansöka om bidrag för att ni har dem vv va? Det är ett underhållsbidrag som f-kassan betalar ut. Detta kan mamman också ansöka om.

Barnbidraget går till den där barnet/barnen är folkbokförda, och det är upp till den personen om hon/han vill dela med sig eller ej. Barnbidraget är inte till för att betala barnets uppehälle, det får man använda sin lön till… 

#10 Ok. Men jag tycker du skall prata med kommunen och be om skolskjuts eller liknande. Om du har läkarintyg som styrker din skada borde det gå. Fast jag tror de kommer att säga att pappan då är skyldig att hämta sina barn själv. För du HAR inga juridiska skyldigheter för dessa barn ännu. Bara moraliska. Vilket kan vara nog så tungt.
Jag tror nämligen inte skolan o dagis kan kräva dig på hämtning o lämning. Du får samla kraft och undersöka dina möjligheter där. Har ni mer än 8 km (eller hur långt det nu var) till skolan tror jag dessutom att skolskjuts kan gå att få lättare.

#14 inte barnets upphälle men det kan ju hjälpa till lite för vår del när de vill ha nya kläder bl a….. vad kallas det bidraget man kan söka?

#16 Det kallas för Underhållsstöd vid växelvis boende. Jag fick det då vi hade Robin varannan vecka. Bidraget är max ett halvt underhåll ca 630 kr. Men det är inkomstprövat och för år 2007 så räknar dom på det du tjänade 2005. Läs mer om och hämta ansökan på försäkringskassans hemsida.

Gränsen för skolskjuts för en 10 åring är 3 km. Tror att det ligger på 2-2,5 km för en 7 åring. Eftersom att du är sjukskriven så är det ju ingen problem med att pappan lämnar/hämtar den minsta på dagis (eftersom att hon får vara där, annars skulle dom gnälla över att hon är där trots att du "går hemma"). Jag har genom gått ett par ryggoperationer, har 2 förskjutningar i nacken och cystor på mjälten men ändå klarat av att vara mamma… Jag hoppas verkligen att min sons "plastmamma" tar hand om honom som han vore sin egen när han är hos dom, trots att dom har 3 småttingar…

Jag var singelmorsa i ett par är och anledningen till att det inte funkade med dom killar man träffade var att det var svårt för dom att förstå att jag ville att dom skulle ta ansvar. Hittar man någon med barn så är det ett paketpris som gäller.