Känner väldigt väl igen mig i det du skriver. Från vecka 36 var mina fötter som elefantfötter. Jag kunde inte ha något annat på fötterna än jättestora foppatofflor och det gjorde ont att böja tårna.

Jag försökte ha fötterna mycket i högläge, men det hjälpte inte så mycket tyckte jag. Mina fötter var enorma ända till veckan efter jag hade fött, då försvann svullnaden över en natt och fötterna blev helt normala igen.

Låter ju hoppfullt att det försvinner så fort iallafall. För detta börjar bli jobbigt. Fingrarna och händerna är också svullna och de somnar och domnar bort ibland. Att sticka hjälper mig lite med domningar i händerna med benen är tunga som as. Hjälper heller inte med hög läge och sambon masserar ibland tillbaka vattnet men inte tillräckligt ofta tyvärr.

Mina fingrar svullnade också upp, jag kunde inte ha min förlovingsring. Tyvärr verkar det som att händerna har blivit permanent större så jag får väl slå ut ringen istället.

Jag kunde med känna att fingrarna domnade bort och det var svårt att göra pilliga saker. Men det försvann väldigt fort igen.

Stödstrumpor använde jag en del, men sen blev det så fruktansvärt varmt att jag inte orkade ha dom på mig heller.

Tillslut svullnade jag i ansiktet med, men det var inte förrän ett par dagar innan jag födde. Då kände jag mig verkligen som en heffaklump, stor, tjock och svullen. Inte roligt alls just då, men nu kan jag skratta åt det 😃

Hoppas händerna eller iallafall fingrarna blir lite tjockare, jag har tvärtom problem, min ring är för stor innan graviditeten. Hoppas jag kan ha den sen, har kunnat haft den en månad sen vi köpte den. Jag känner mig allmänt som barbamama men det har jag gjort länge. Men nu är det extra drygt.

Tips på vätskedrivande ämnen: Gurka, selleri, citron, lime, lök, kardemumma och kanel. 

Du kan nog knåpa ihop en drink som sätter fart på vätskan… :)

Eventuellt kan du också dra ner på allt för stora kolhydrat- och saltkällor så samlar du på dig mindre vätska. T ex en pizza binder enorma mängder vatten i kroppen.

Det funkar nog med att käka lite lchf vilket är min plan efter förlossningen. Gick ner rätt mycket i enbart vattenvikt förut. Förlossningen är ju snart vilken dag som helst så jag försöker ta en dag i taget.

Okej. Ja, lycka till med allt nu! =)

KOM UT NÅGONGÅNG INNAN JAG BLIR GALEN PÅ DETTA!!!

Hur långt gången är du nu? Vet du vad det är du väntar? :)

Är i vecka 40 och det ska tydligen vara en liten tjej därinne.

Jag känner detsamma… Ibland får jag panik för jag har så ont. Nu kan jag inte sova heller. Bf imorgon och värkarna slutar inte, men blir heller inte starkare :(

Jag har inte ens värkar knappt ens sammandragningar.

Var glad för det. Det är bara jobbigt. Visst, de säger att det ska hjälpa, men det är inte alls kul att tro "nu är det dags" minst en gång om dagen. Igår kväll gjorde de riktigt ont. Ännu ett falskt larm… Man kan bli galen för mindre. Ibland tror jag att jag ska bli som den kinesiska kvinnan som var gravid i 40 år, för den här lillen kommer aldrig komma ut ;P

#12- det hade inte jag heller, vattnet gick helt oväntat ändå. Och då vet man minsann att det är på gång :-)

#12 Jag kände heller ingenting alls innan, inga värkar, inga sammandragningar. Sen gick vattnet en kväll när jag hade lagt mig och knappt sex timmar senare var min lilla tjej ute 🙂

Låter ju hoppfullt för jag har suttit och knåpat på ett vräkningsavtal till den lille att vid 13 års ålder får den flytta ut och hitta något eget. Känner som zorita att den kommer aldrig komma ut. Visserligen har jag 3 dagar kvar till bf men tycker inte att det är för mycket begärt om den kommer typ idag eller något.

Är gravid i v 17 imorgon. I vecka 10 började jag med stödstrumpor. Men det var inte förrän jag gick till en fottetapeut som jag fick riktig hjälp. Jag hade då svullnader över båda inre fotknölarna och tog mig knappt fram. Fottetapeuten berättade att fotvalven kan sjunka ner under graviditeten och orsaka felbelasttning med svullnad och värk som följd. Nu är svullanden så gott som borta och jag kan gå i trappor igen och böja fötterna normalt. Knävärken är borta med! Går med inlägg, sköna skor och stödstrumpor dagligen :-)

Låter skönt. Min morsa är fotvårdspecialist så hon har hjälpt mig med vad hon kunnat :) kvällarna är värst då känns det som om benen väger 40 kilo styck och är bortdomnade. Stödstrumpor har jag inte kunnat använda då det varit för varmt och jag får välja mellan svullna ben eller fotsvamp. För ett tag sedan idag fick jag en ond sammandragning och nu känns det bara konstigt i magen. Typ öm i nedre delen av magen men inbillar mig att huvudet på bebis har hamnat i kläm och inte att bebis är på väg. Känner mig hel skum i bäckenet, ryggen och benen just nu.

Jag hade inga känningar på att något skulle hända förrän samma dag bebisen kom, då fick jag värkar. Hade haft typ en förvärk om dagen ett tag men inget annat. Någon spontan vattenavgång blev det inte för mig.

Men hur vet man när man ska åka in om man bara får värkar. Jag nojjar massor om att jag inte kommer hinna in till bb då jag har en timmes bilfärd dit. Fattar man bara när man ska åka eller?

Mja.. vi har ca 20-25 minuters bilfärd till sjukhuset. Vi väntade med att ringa förlossningen när jag haft riktiga värkar ett tag med två-tre minuters mellanrum. Min sambo ville åka långt tidigare men jag ville inte åka in bara för att bli hemskickad igen så jag ville vara hemma så länge det bara gick.

Som jag skrev i en annan tråd, ring och prata med dom! Man säger ju att har man tre värkar på tio minuter som är ca 60 sek långa så är det dags.

Vad är det jag känner egentligen? Jag blir bara förvirrad. Jag vet liksom inte om det är bebisen som putar med rumpan eller om jag har en sammandragning. Men när detta händer så trycker det neråt extremt mycket att det gör ont och det kan hålla i sig ganska länge. Har haft så här i tre dagar nu och är helt öm i hela buken men mest längst ner typ molande mensvärk. Ska till barnmorskan idag så får väl fråga där vad hon tror. Men blir bara mer och mer orolig att något ska vara fel är på bf+3 och har snart stressat sönder min hårbotten till mjällsnö och fnös. Är orolig att något hänt barnet eller att det kommer födas missbildat och går konstant runt och undrar varför hon inte vill komma ut.

Hon kommer när hon är klar. Jag var också jätteotålig när det började ticka bf++. Edward föddes bf +11 och var 50 cm o vägde 3330g, han behövde helt enkelt de där extra 11 dagarna för att bli lagom storlek. Hade han fötts på bf hade han varit väldigt liten :)

Tror fan jag ger upp med denna bebis nu. Huvudet är fortfarande ruckbart. Blir fan tokig och inte blev det bättre av att höra att man ska till bm igen på måndag för att kissa i den där förbannade muggen igen och ta samma jävla blodprov. Är så förbannad just nu så vet inte vad.

Min syrra gick 17 dagar över tiden med en av sina. Det är troligt att det inte blir så för dig! ;-)

Håll ut. Gör saker som muntrar upp dig. Säg åt dig själv att du är en hjälte och att du är världens bästa mamma för ditt barn, för det är du! :)

Nu ger jag upp på riktigt!!! De får starta igång den här förlossningen i september. Jag ger upp!

Gör det :) Jag ångrar att jag försökte sätta igång förlossningen. Nu är ju promenader nyttiga och det enda jag gjorde på riktigt, men under värkarna var jag så trött från den sista att jag inte orkade så mycket som jag borde. Den lilla kommer när hen är klar, det är bara så. Och det är skönt med en lite överbakad unge som är stark och robust :)

Nu händer det äntligen något. Slemproppen gick igår, har haft värkar och ont sedan igår förmiddag, idag har jag troligtvis teckenblödning och mer av slemproppen lossnar. Är det mer blod när jag torkar mig nästa gång ringer jag till förlossningen. Har värkar med 8 mins mellanrum. Hoppas det är på riktigt och att den lilla kommer idag.

Spännande! Håller tummarna för dig att bebis kommer idag :) Lycka till.

Vad spännande! Håller alla tummar att det går bra :D

Äntligen #29!! :D Följer med spänning! :)

Spännande! Lycka till!

Ska man inte få komma till förlossningen när man har 4 min mellan värkarna? Eller har jag missuppfattat allt?

De brukar säga tre/fyra värkar på tio minuter. Om du har ringt dem så borde de ju ha sagt när de tycker att du ska åka in kan jag tycka. Håller tummarna för dig!

#34 Tre minuter mellan värkarna och det ska gärna ha pågått ett par timmar läste jag igår i min bok jag fått av barnmorskan.

Nu har hon kommit lilla esther. 3095 gram 47 cm lång. Stolt som fasen att jag fixade det utan något annat än lustgas. Dock fick hon förlösas med sugklocka men blev bara klippt och fick några stygn. Så allt gick fint.

Oj oj oj vilken sötnos! Fantastiskt fin! Grattis, och bra jobbat!! =)

Åh, så liten! Ser fram emot en förlossningsberättelse när du orkar :D

Stort grattis! Va söt hon är! Äntligen är graviditeten över, stort grattis igen! :)

Grattis och vad bra kämpat! Vilken fin tjej!

Vilken goding! Stort grattis :)

Så söt. Grattis!

Grattis! Vad skönt att allt gick bra! Och fint namn! :)

Grattis! Härligt att allt gick bra!

Grattis!