Grattis!!

Tack!:)

Härligt!

Stort grattis! :D

Tack :)🌺

Grattis
Fick själv en underlig känsla när jag såg mitt plus, vart nästan rädd.
Sen när jag började prata om det med de som visste kändes det inte som om vi prata om mig och barnet som låg där inne och skulle utvecklas. Men sen kom glädjen och hormonerna! ;D

Tacktack! :)
Ja oja.. jag var nästan gråtfärdig och som du säger, rädd.
Men jag hoppas verkligen att det blir så för mig med.. att glädjen kommer :)
Sen är de ju så att jag är fruktansvärt rädd att få missfall igen.. hemskaste jag någonsin varit med om.=/

Grattis!

Ett jätte grattis!! :)

Tack såååå mycket !🌺

grattis, kommer nog när du gått över säkra veckan (v 13) har själv haft mf och blev inte glad förräns v 15 typ för då fatta jag att jag skulle få ett syskon till sonen och idag har jag två söner =)

Kan väl ärligt säga att jag inte heller hjulade av glädje av mitt + vilket kändes konstigt. Barnet var planerat och så. Men fick ändå skuld känslor för att jag inte blev gladare. Man ska ju gråta och skrika liksom. Min glädje över barnet har kommit och gått. Min oro sumpar det lite tror jag och så är jag otroligt rädd för att inte älska mitt barn när hon kommer ut.

Jag är redan mamma till min snart 6 årige Hugo(inte samma pappa som nu ), och han var inte planerad för fem öre, jag visste inte ens att jag var gravid fören det hade gått väldigt långt in i  graviditeten…
Jag hatade små barn och bebisar över allt annat… Jag var 16 år när jag fick honom, och jag tappade allt i min värld, jag sumpade all min karriär med skola och allt.. Jag kunde få honom bort adopterad om jag ville, MEN… Nej , Jag kunde inte bara inte lämna honom, han var så fin, och.. ja.. du hajar kanske ?
Iofs så skrek jag att jag absolut inte ville ha honom, men de var innan jag ens hade fått se honom.
Och idag är han mitt allt , älskar honom såååå mycket !:D
Tro mig, när du väl får hålla din lilla pärla ska du se att du aldrig mer vill släppa henne ❤️

Jag vet att det borde bli så man man blir ju orolig iallafall. Men jag har väl mina anledningar. Graviditeten har vart prutt. Grattis till ditt plus. Håller tummarna!

Ajaj… Något du vill prata om ?🌺

Äh fick blödningar i vecka 5 läkaren sa det är missfall gick hem och stor grät över jul och nyår fick komma tillbaka vecka 7 för att kolla så allt kommit ut. Då levde den lilla skiten där inne. Fick foglossning väldigt tidigt typ vecka 15 och har väl sedan dess suttit inne och glott på tv och kommer ingenstans. Har ont jämt och allt är en fight. Det enda jag vill är att gå en lång promenad men orkar inte ens gå runt kvarteret. Men nu börjar det ju närma sig förlossning så får väl hoppas att jag snart kan ta vagn och hund på långpromenad och då ska jag gå varje dag, ligga på mage och dansa och hoppa till musiken. Cant wait!

Ahhh, exakt sådär hände för mig också förra gången, fick blödningar i vecka 7 tror jag, det förklarades missfall, men emryot fortsatte växa…!? Det krävdes drygt 4 läkares åsikter, men eftersom det inte fanns någon hjärtaktivitet så fick jag göra abort eftersom den lille hade fäst sig så hårt och ville inte släppa taget… fick dock göra abort hemma för att slippa risken vid infektion osv vid skrapning.

förstår att det är jobbigt med jätte mage :) , men de är väl bra mysigt ändå? Jag längtar efter min :)

Javisst är det mysigt men ibland har man lust att kräkad på det. Bästa är att det syns att du är gravid du ser liksom inte bara lite småfet ut.

Grattis! :) Vad härligt!