Väntar barn

Vi som ska ha barn 2020

2019-06-29 07:50 #0 av: Sava

Hej! Jag hittade ingen tråd med detta ämne men rätta mig om jag har fel:-) Annars tänkte jag att vi kunde samlas här!

Hur mår ni? Hur och när plussade ni? När har ni bf? Har ni gjort något ultraljud än? Hur går era tankar? Vore så spännande att höra hur andra tänker och känner:-)

Anmäl
2019-06-29 09:50 #1 av: Sludit

Hej! Jag plussade 21 juni, bim -8 ca.

Jag mår bra rent fysiskt, värk i livmodern ibland är det enda jag känner av just nu.

Men psykiskt 😫 jag vet inte om det är hormonerna, men har börjat tveka på min egna existens typ. Vad har jag gett mig in på? Inte kan väl jag uppfostra ett barn... ångest i kroppen från morgon till kväll.

Var så glad innan, ville ju berätta för hela världen att jag är gravid, längtade till första mötet med bm osv. Är det vanligt att känna såhär? 😢

Anmäl
2019-06-29 12:45 #2 av: Trollet20

Jag plussade på midsommar(21 juni, som Sludit!),  bim -3 tror jag. Jag har bf 29 februari om allt går som det ska. Har försökt i 1.5 år och är så nervös att det dels inte ska finnas något där inne eller att de inte går bra. Är också lite nojjig över att det kan vara tvillingar, eller trilligar eftersom jag hade 3 ägg(åt letrozol) 

Har mest ont i brösten, det kom efter jag plussat, hade inte alls ont innan plusset, något jag brukar ha inför varje mens. Känner också lukter starkare. Ska göra ett tidigt ultraljud den 10/7, längtar ihjäl mig men är också supernervös haha. 

Anmäl
2019-06-29 15:04 #3 av: Sava

Jag plussade 26/6 och bf är 2/3. Åh, vad jag håller tummarna att allt går som det ska! Vi tänker inte berätta för någon mer än min mamma, eftersom det är så tidigt. Andra får vänta till efter semestern, då blir det nog lagom att berätta om bebis nummer tre:-D Vi har två barn nu, en treåring och en som snart fyller två.

Det där med ångest är nog ganska vanligt, jag hade slängar av det med första barnet. Och när hon fick sova inne hos oss första natten på BB tänkte jag ”Men gud, ska VI ta hand om henne?! Okej, vi får sova i skift och hålla koll på henne!”. Men... allt ordnar sig. Man klarar det. Graviditeten funkar så, att kroppen ställer in sig men också hjärnan. Det är bra att tänka på sådana saker med, då kan du släppa det sen och vara en fantastisk mamma. Kärleken man känner för sina barn kan man verkligen inte beskriva. Det finns inget stopp, det finns inga gränser, de är det bästa som finns och jag blir alldeles hög på kärleken till dem. Barn är livet, de är min mittpunkt, mitt solsken och luften. Utan dem hade jag inte kunnat leva. Så, när du har ditt barn i din famn, efter att ha känt den växa inuti dig i nio månader, efter en förlossning som man heller inte kan föreställa sig smärtan men som man ändå glömmer en sekund efter att det är klart för att du ser ditt barn för första gången! Du kommer klara det jättebra!

Anmäl
2019-06-29 21:08 #4 av: Jennifer H

Jag plussade starkt den 18 maj, tre dagar efter beräknad mens. Haft extremt illamående, men tack o lov inte kräkts något. Varit trött konstant och skulle förmodligen kunna sova en hel dag utan problem. 

Nu är jag i v. 11 (10+4) och de flesta symtom börjar avta, så som illamående och tröttheten. Ska på KUB-test den 18 juli, spännande men också väldigt nervöst då jag fått en känsla av att det inte kommer finnas något levande foster kvar.  Graviditeten var inte planerad, men inte heller oplanerad. Tanken var väl inte riktigt att det skulle bli en bebis NU, men herregud så välkommet! Aldrig önskat att sommaren skulle ta slut såhär fort tidigare. 

Anmäl
2019-06-30 08:11 #5 av: Sava

Än så länge har jag bara känt av någon slags värk i livmodern, inte så att jag blir orolig, kanske växtvärk:-D sen har jag varit yr och blir det väldigt lätt när jag ställer mig upp. Har också känt av lite i brösten. De liksom ömmar. Men det är också det enda. Idag är jag i vecka 5 (4+5) så det är ju väldigt tidigt men jag hoppad verkligen att allt går bra!!! Jag har redan haft ett missfall och vill inte ha det igen:-(

Anmäl
2019-06-30 08:43 #6 av: Jennifer H

#5 Jag hade också känningar i livmodern i början, kunde även komma som mindre krampanfall i magen, men det var normalt enligt min barnmorska. Håller tummarna att det går vägen för dig/er denna gång!

Anmäl
2019-06-30 12:38 #7 av: Sava

Tack och detsamma:-D Jag ska ringa barnmorskan efter semestern, tänkte jag:-D

Anmäl
2019-06-30 21:13 #8 av: Sludit

Har varit i en sån ångestbubbla ett par dagar, usch. Men det känns lite bättre nu, tack för peppande ord. ❤️

Har fortfarande korta, men intensiva ”kramper” i livmodern, dock inte lika mycket idag. Halvömma bröst.
Men ja, humöret alltså. Slutade dessutom snusa när jag plussade så det kan ju också ha en inverkan såklart.

Anmäl
2019-06-30 22:28 #9 av: Katstad

Jag plussade tvärtydligt och på riktigt idag. Vi har anat det i en vecka ungefär men inte sagt det rätt ut till varandra ☺️ Det enda vi har konstaterat är att jag antingen kommer få en jättemens eller är jag gravid igen då symptomen känns igen som tusan 🌸

Är livrädd för jag fick missfall nu senast. Har alltså inte ens fått mens mellan utan verkar ha blivit gravid direkt igen. Så vet inte alls hur jag ska räkna ut ett eventuellt bf 🤷‍♀️ Vet bara när jag fick ett positivt äl test den 18 juni. Har ingen aning när min mens tänkt dyka upp, har haft korta cykler på 23 dagar, någon enstaka på 27 eftersom missfallet rubbade räkningen och jag blödde i närmare 14 dagar totalt 😔 Så vet inte alls hur landet ligger mer än att nu verkar det vara på g igen och vi är så så tacksamma för en ny chans men livrädda!

Anmäl
2019-06-30 22:30 #10 av: Katstad

#8 vet precis vad du menar med humöret 🙄 Höll på att bryta ihop på en konfirmation härom dagen när prästen pratade om allas lika värde och att alla är älskade 🤦‍♀️ även idag när jag förlorade på minigolf med sambons familj 🙄

Anmäl
2019-07-03 19:34 #11 av: Anonym

Plussade den 24:e så blir väl barn nån gång runt feb 2020 :) Vet tyvärr inte hur långt då jag fick ett missfall i slutet av April och inte fick nån mens emellan, och MVC gör tydligen inte tidiga ultraljud för datering i sommar pga. personalbrist :( 

Anmäl
2019-07-04 21:41 #12 av: Snorhyveln

Hej!

Plussade svagt i hela två veckor gills officiellt 23 juni med cb digital :D

Detta blir tredje barnet om allt går bra.

Mår bra med småömma bröst, molande till o från samt svagt illamående och tog-svullen mage dagligen!

Beräknad förlossning blir troligtvis 25 februari 2020 🤷🏼‍♀️

Ska på tidigt ultraljud i vecka 10 cirka för att kolla om de verkligen är ngt där 😊

Anmäl
2019-07-06 07:13 #13 av: Sava

Grattis ni som plussat!

#12, gör du ett provat ultraljud då? Hade också velat göra det, har haft problem med båda graviditeterna innan och gjort tidiga ultraljud och fått se att allt är bra. Det här blir tredje för oss med:-) Inte lika orolig den här gången, har lärt mig vad som är ont som i att något är fel och vad som inte är det, försöker lita på att jag känner min kropp.

Hur gamla är barnen? Våra är tre och ett och ett halvt:-)

Anmäl
2019-07-06 23:19 #14 av: Snorhyveln

#13

Ja de blir ett privat ultraljud eftersom de typ är sommarstängt på regionala. Så vill ju kolla så allt är så okej som möjligt nu så slipper jag orroa mig allt för mkt.

Med min förra så fick vi hög risk på KUB och fick göra fostervattenprov + total oro, så är smått skadad. Mådde hur bra som helst så jag måste typ småkolla lite 😕

Har en dotter på 3 år och en son som är 1 år och 3 månader 😊

Anmäl
2019-07-07 10:47 #15 av: Sava

Förstår! Hur mycket kostar det att göra? Jag hade gärna gjort ett tidigt ultraljud men vi får se, fortsätter det att kännas bra så tror jag att jag låter det gå till KUB-testet!

Anmäl
2019-07-07 13:39 #16 av: Snorhyveln

#15 Jag ska gå till uppsala och där kostar de 330:- så får man bilder också :)
Jag förstår, då får du ju veta mer på KUB.
Men jag är smått skadad så kommer kolla om hjärtat pumpar därinne och sen eventuellt göra ett NIPT test så jag slipper KUB 😳 Då får man mer svart på vitt..

Bara väntar 3 veckor nu på första Ultraljudet 😬 Men jag känner mig mycket gravid så troligtvis är allt okej 🙏

Anmäl
2019-07-07 16:52 #17 av: Djurälskaren87

Jag smyger in här. Är bara i vecka sex på tisdag. Andra barnet. Vet av erfarenhet att veckorna till vecka 12 går såååå långsamt sen går de fortare.

Ska på inskrivning i vecka sju. Har en hel del att prata om.

Sen tidigt ul i vecka 9 är planen.

Hur mår ni?

Anmäl
2019-07-07 17:02 #18 av: Jennifer H

Jag är i v. 12 nu, går in i vecka 13 på tisdag men ALLA mina symtom har försvunnit. Jag känner mig inte gravid längre. Någon av er med tidigare graviditeter som har erfarenhet av detta? Vet att många av symtomen kan avta efter v. 12, men allt har verkligen försvunnit på samma gång. 

Jag har även extremt svårt att få i mig mat, vilket jag alltid haft. Jag mår inte illa men är inte heller hungrig, vilket oroar mig att det ska skada fostret?! Äter i princip bara frukost och middag varje dag, eventuellt något litet snacks eller frukt också under dagen som jag tvingar i mig. Ska göra KUB om 1,5 vecka och håller alla tummar och tår för att det ska finnas något levande där!  

Anmäl
2019-07-07 17:37 #19 av: Djurälskaren87

18. Ja mkt vanligt att symtomen försvinner efter vecka 12. Kallas för spökveckor några veckor fram där. Va samma när jag väntade sonen :) vissa mår dock illa även de veckorna så man ska va lycklig att man ändå mår såpass bra. Så tänkte jag iaf. Men förstå du är orolig. Det är man alltid.

Anmäl
2019-07-07 17:38 #20 av: Djurälskaren87

18. Barnet tar den näringen den behöver så de behlver du inte oroa dig för :)

Anmäl
2019-07-07 18:05 #21 av: Jennifer H

#20 Tack för lugnande ord! Förhoppningsvis blir allt bättre efter KUB-testet. Kan ana att matvanorna påverkas av min oro för allting. Man tror ju inte riktigt på att det finns något där förrän man får se det. :)

Anmäl
2019-07-07 19:37 #22 av: Djurälskaren87

21. Ja jag förstod knappt efter kub heller haha. Va mer sen när magen började komma och sparkarna för mig.

Men underbart att få se sitt barn i magen för första gången via ultraljud.

Du har inte gjort ngn tidig ul då?:)

Anmäl
2019-07-07 19:44 #23 av: Katstad

Angående tidigt ultraljud, jag har ett samtal med min läkare i dagarna där jag tänker efterfråga ett tidigt vul. Klarar jag den kommande veckan här så borde det gå att se ett hjärtslag om jag förstått allting rätt. Men när man säger att hjärtat börjar slå ca v6, är det v6 som i 5+0-5+6 eller v7 som i 6+0-6+6? 3v efter befruktning har jag redan läst mig till men om man inte är helt 100?

Anmäl
2019-07-07 20:01 #24 av: Jennifer H

#22 Nej, jag har inte gjort något tidigt ultraljud då jag inte haft några större besvär, varken ovanliga smärtor eller blödningar. Men ska till doktorn på MVC på fredag för att kolla så jag inte fått någon infektion i kroppen då jag uppfattar mina flytningar som färgade. Tänkte även nämna min oro samtidigt och kan hoppas att hon åtminstone vill lyssna efter något hjärtljud eller liknande, så jag får någon bekräftelse och kan lugna mig, haha...

Anmäl
2019-07-07 20:40 #25 av: Djurälskaren87

23. Hjärtat börjar slå i vecka 6 och de kan se via ultraljud hjärtat när du är 6 fullgångna veckor alltså vecka 7. Dock rekommenderas det här jag bor att vänta till vecka 9. För då är det 100 man ser ett hjärta slå, i vecka 6 ä det inte allrid man ser det och de kan skapa onödig oro

Anmäl
2019-07-07 20:42 #26 av: Djurälskaren87

24. Jag förstår :) Jag började blöda med sonen i vecka 8 så oron sitter kvar att jag ska göra samma denna gång så jag har bokat tidigt ul för sinnesro.

Bra du har upo det med doktorn. De kanske vilk göra vul då :)

Anmäl
2019-07-07 21:47 #27 av: Katstad

#25 Åh tack! Har funderat som attan på det. Men då borde det vara som jag tror, att det kanske är safe att se om 2 veckor-ish. Är så otroligt rädd för ett till mf eller ett ma 😔

Anmäl
2019-07-07 21:52 #28 av: Djurälskaren87

27. Förstår jag har exakt samma oro som dig just nu. Försöker tänka att ett friskt barn stannar i magen: ett sjukt barn gör det inte...

Tuffa veckor fram till vecka 12💔

Anmäl
2019-07-07 22:13 #29 av: Katstad

#28 Ja verkligen. Är jätteglad att det är så också på ett vis såklart, men är så sjukt psykiskt påfrestande när man känner sig så orolig varenda dag 💓

Anmäl
2019-07-07 22:19 #30 av: Djurälskaren87

29. Håller mee. Är detta din första graviditet? Eller har du barn sen innan? Trodde jag skulle känna mindre oro mee andra barnet nu men det gör jag int :(

Men bara 2 veckor till tidig ul för dig va?

Anmäl
2019-07-08 10:10 #31 av: Katstad

#30 Ja det är det. Vi har inga barn sedan innan. Så förra grav kom lite som en överraskning och chock men väldigt välkommen. Sen gick den ju åt pipan med 😔 Ja ungefär tror jag det. Har tänkt att klarar vi denna veckan med så borde det gå att se något iallafall 🤷‍♀️
Hoppas våran oro släpper snart så man kan få njuta av det här istället 🌸

Anmäl
2019-07-09 07:14 #32 av: Sava

Spökveckorna, ja, de var inte roliga. Symptomen försvann och sen var det lugnt till fladdret kom. Som tur var hade vi ett KUB-test som lugnade oss:-) Jag har gått in i vecka 7 idag. Hinner liksom knappt tänka, har två små rackarungar som gör att tiden springer iväg. Det känns skönt, tycker jag. Tiden fram till KUB får gärna gå fort:-)

Hur går era tankar just nu? Jag tycker om att planera, typ var spjälsängen ska stå. När semestern är slut ska jag ringa barnmorskan om inskrivning. Har ni berättat för någon? Vi tänker vänta, har berättat för min mamma för hon skulle förstå, vi bor tillsammans nu under semestern och hon vet att jag brukar hinka i mig kaffe och ta en öl på kvällen. Så det känns skönt att ha berättat och slippa ljuga och smussla. Men fler berättar vi inte för förrän senare, gärna efter KUB-testet så man får det bekräftat och att det är någon därinne:-)

Jag känner av hur saker händer i kroppen, det gillar jag, det lugnar mig. Jag har haft ett missfall och jag tror att jag skulle känna igen smärtan om det hände igen, så jag lugnar mig själv med det. Brösten ömmar och livmodern typ spänner ibland:-D

Anmäl
2019-07-09 07:45 #33 av: Djurälskaren87

32. Ja jag upplevde ändå första gravidteten långsammare. Nu har man en livlig tvååring att springa efter hehe.

Jag tänker inte alls framåt förrän efter kub. Pausar tankarna tills jag vet allt är bra. Försvarsmekanism för att försvarar mina känslor om något sker innan dess. Men sen kommer planeraren i mig fram haha!

Går in i vecka sex idag och ska på inskrivning nästa vecka. Vill få igenom planerat snitt så har en del o diskutera..

Mår relativt bra. Ömma bröst å molvärk precis som med sonen så är nog en pojk till

Anmäl
2019-07-09 07:46 #34 av: Djurälskaren87

De va såna väntetider på min mvc med tanke på semestertider så de va bra jag ringde fort sa min

Anmäl
2019-07-10 14:51 #35 av: Sava

Varför vill du ha snitt? :-)

Jag har haft en komplicerad förlossning som hade kunnat sluta väldigt illa, sedan en helt fantastiskt förlossning där det (okej, inte riktigt men nästan) sa plopp. Jag undrar hur den här blir... Igångsättning i vecka 38 förväntar jag mig i alla fall, som med sonen.

Anmäl
2019-07-10 15:12 #36 av: Djurälskaren87

35. Jag fick igångsättning pga 16 dagar övertid. Sonen ville inte komma ut trots jag försökte i ett dygn. Jag var öppen 9 cm men han satt fast i förlossningskanalen. Ingenting hände. Misstänker trång bäcken. De blev akutsnitt tillslut och sonen kom ut ovh vägde nästan 4.5. Pga överarbetad moderkaka insjuknande jag snabbt i livmoderinfektion. Mkt som hände.

Jag är tryggare med planerat snitt helt enkelt.

Anmäl
2019-07-10 20:34 #37 av: Katstad

#32 #33 Gick också in i vecka 6 igår 💃 Önskar jag med hade något att underhålla huvudet med istället för att ständigt fundera och oroa mig. Har inte ens ringt mvc för inskrivning för jag vågar inte och har nu fått för mig att jag ändå behöver uppsöka en bm för jag börjar bli orolig att jag fått svamp eller bakteriell vaginos 🙄

Vi har berättat för blivande mor/farföräldrar och ett par vänner vi ofta träffar. Eftersom jag aldrig någonsin spottar i glaset i vanliga fall så är det sjukt genomskinligt att jag numera alltid dricker alkoholfritt. Skönt att inte behöva smussla här heller. Sen vet vi inte hur vi skulle ta ännu ett mf ifall det blir så, vi kanske tar det bättre än förra gången eller värre 🤷‍♀️ Så är skönt att de som träffar oss mest vet om det isåfall.

Anmäl
2019-07-10 20:36 #38 av: Katstad

Igår friade iofs min sambo till mig 😭 Mitt på nya Ullevi inför metallicakonserten. Hormonell som attan så grät jag resten av kvällen med 😭

Anmäl
2019-07-10 21:16 #39 av: Djurälskaren87

37. Åh grattis till frieriet🥰🥰🥰 Va underbart. Tänk både frieri och bebis i magen :)

Tror allt kommer gå jättebra för er denna gången. När min vän fick missfall o va gravid strax efter sa läkaren det är ovanligt man får missfall igen om man nyligen haft ett :)

Man får försöka tänka att man väntar ett barn och inte missfall.

Anmäl
2019-07-11 06:44 #40 av: Sava

Åh, grattis till frieriet😀Vad gulligt! Min sambo friade efter att dottern fötts❤️

Okej, jag förstår det! Dottern föddes i vecka 43 och vägde över 4700. Det hade kunnat sluta illa. Sonen vägde 4000 och det gick bra. Dock är jag övertygad om att de har räknat fel på veckorna med honom. De sa att det skulle bli igångsättning i vecka 38 men enligt mins beräkningar var det verkligen vecka 40 och visst vägde sonen ett halvkilo mer än de planerat att han skulle få göra! Grrr...

Hur långs cykler hade ni? Innan har jag haft 30 dagar men nu hann jag inte få någon mens utan preventivmedel så då var det 28 dagar.

Anmäl
2019-07-11 06:46 #41 av: Sava

Varit uppe med dottern i tre timmar inatt och nu har sonen vaknat. Sitter i soffan och tycker synd om mig själv medan illamåendet ökar och känslan av att svimma överöser mig varje gång jag ställer mig upp...

Anmäl
2019-07-11 06:54 #42 av: Djurälskaren87

10. Jag har mellan 28-30 cykel.

Oj stora barn då Förstår jag du får igångsättning.

Jobbigt med illamående. Mycket man ska gå igenom som kvinna

Anmäl
2019-07-11 06:57 #43 av: Sava

Nu gick ju den andra förlossningen bra men det hade ändå varit skönt att ha det planerat. De räknade ju fel på ett halvkilo och två veckor med sonen!

Anmäl
2019-07-11 08:31 #44 av: Katstad

Tack hörrni! Ja det var en alldeles särskild känsla 🥰

#39 Det känns ju skönt att höra! Är så svårt att ställa in sig på något bra när man (dumt nog) läser både solskenshistorier och tråkiga historier 🙄 I mitt län erbjuds man inte heller KUB eller något ultraljud innan RUL om man är under 32. Största rädslan är ju att man inser då att något stannat av på vägen..

#40 Jag hade en cykel på genomsnittligt 24-25 dagar. Vissa 23 och vissa 27🤷‍♀️

Anmäl
2019-07-11 08:48 #45 av: Trollet20

Igår var vi och fick se vår efterlängtade bebis, trodde jag var i 6+3 men enligt mätning(som han sa han gjorde lite ungefär) så är jag i 6+2 idag. Fick se hjärtat slå och det är den sötaste klump jag sett. 

Nu måste jag vänta till rul innan jag får se hen igen, får lite panik av det eftersom min mamma haft flera missfall, tillochmed efter v 12.  Jag önskar jag bodde i nått annat län men här erbjuds precis som i Katstads fall bara kub(Eller nipt är det här) om man är över 32 :( 

Anmäl
2019-07-11 09:04 #46 av: Djurälskaren87

Underbart att se hjärtat slå. Jag ska på tidigt ul först i vecka 9 är det här hos oss.

Kub ingår from förra året i mitt län med sonen valde jag att betala för tycker det är långt till vecka 19

Anmäl
2019-07-11 22:19 #47 av: Katstad

Vi ska försöka få till ett tidigt ultraljud när jag vågar ringa mvc, annars kommer vi nog köra privata både vul och ett kub/tidigt ultraljud. Mest för den brutala orons skull, vet inte vad som hänt med mig. Har blivit helt manisk med att springa på toa för att se om jag börjat blöda och vissa dagar måste jag göra gravtest 3ggr om dagen för det känns så olustigt. Fastän strecken numera är lika starka som kontrollstrecket och jag vet liksom om det i förväg

Anmäl
2019-07-12 10:08 #48 av: Jennifer H

Jag bara måste få skriva av min glädje! Var hos doktorn på barnmorskemottagningen idag för att gå igenom tidigare sjukdomshistoria och eventuell infektion i kroppen. Jag nämnde lite snabbt min oro för att det ska vara tomt där inne, sen var det inget mer om det. Precis innan jag ska gå kollar hon på mig lite lurigt och frågar om vi ska byta rum för att kolla på magen. Jag sken upp som en sol och blev överlycklig. DET LIGGER EN LITEN PLUTT DÄR INNE! Den låg och vinkade. Tårarna bara sprutade ut när jag såg den lille på skärmen. Är i v. 13 nu och ska på KUB-test nästa vecka. Men äntligen kan jag börja slappna av någorlunda i alla fall och njuta av min alldeles första graviditet.♡

Anmäl
2019-07-12 15:48 #49 av: Emmmm

#48 stort grattis, det är så underbart att se den lilla i magen och vilken bra barnmorska du verkar ha! Jag var på kub idag och allt såg bra ut, var en riktigt sprallig liten bebis i magen som inte ville vara stilla! Men allt gick bra så nu äntligen vågar jag förstå att jag är gravid igen, varit så orolig denna gång! Blev även framflyttad 5 dagar till 13+4 och planerad 12 januari :)

Anmäl
2019-07-12 15:48 #50 av: Emmmm

#48 stort grattis, det är så underbart att se den lilla i magen och vilken bra barnmorska du verkar ha! Jag var på kub idag och allt såg bra ut, var en riktigt sprallig liten bebis i magen som inte ville vara stilla! Men allt gick bra så nu äntligen vågar jag förstå att jag är gravid igen, varit så orolig denna gång! Blev även framflyttad 5 dagar till 13+4 och planerad 12 januari :)

Anmäl
2019-07-15 12:12 #51 av: Katstad

#48 Vilken fantastisk barnmorska och upplevelse!

På min vanliga läkare (och typ alla andras inrådan) så tog jag mig i kragen och ringde mvc idag för att skriva in mig 🙄 Det som gjorde mig superlycklig var att det inte var samma barska barnmorska jag pratade med vid missfallet och att hon bokade in mig på vul utan att jag bett om det 😭 Den 30 juli ska vi få se våran prick. Snälla snälla stanna kvar tills dess

Anmäl
2019-07-18 17:05 #52 av: Katstad

Vi var hemma klockan 2 inatt efter en vända till akuten. Rosa/bruna flytningar, en ihållande stark mensvärk som satt som ett bälte runt till ländryggen och en magkänsla som bara skrek att något är fel. Med tanken att antingen tar vi den bittra sanningen nu eller skonar oss ifrån oro och ovisshet så åkte vi in och fick ett vul. En liten liten prick med ett litet litet hjärta syntes på skärmen. Helt sjukt och overkligt.

Idag har det fortsatt med fel färg på flytningarna och delvis smärta. Mår till och med lite illa just nu. Fick en pytteliten blodslemprick på pappret precis (vi snackar typ 2×2mm)
Jag vill tro på ultraljudet, jag vill tänka positivt. Men någonting säger mig att även den här historien liksom förra är för bra för att vara sann. Någonting säger mig att vi blir helt enkelt inte föräldrar i mars heller. Ni vet den där känslan när man bara vet. Den är brutal.

Anmäl
2019-07-18 20:31 #53 av: Sava

Jag håller verkligen tummarna att det går bra!

Anmäl
2019-07-19 08:08 #54 av: Katstad

Mycket riktigt. Vaknade 1 inatt av att jag var kissnödig, men med en brännande känsla typ. Går på toa och jag störtblöder. Fixade det och gick och la mig och nu när jag vakna fanns där bara en pyttefläck torkat och kom typ blodslem först när jag torkade mig.
Vet inte ens vad jag ska göra nu. Har alltid föreställt mig att jag åkt in akut om detta skulle hända igen bara för att få ett konstaterande. Men nu vill jag inte göra någonting. Har ingen tillit till vården här att dom ens vill hjälpa mig

Anmäl
2019-07-19 08:56 #55 av: Monicaq89

54. Jag har läst det är vanligt med blödningar under första tidiga graviditeten.

Kan du ringa din bm? Jag fick ljusbruna flytningar för en vecka sen

Anmäl
2019-07-19 09:12 #56 av: Katstad

#55 har precis pratat med bm men det är precis som sist, de gör ingenting.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.