Förlossningen

Jag skrek förlossningen (skäms?)

2019-04-24 15:59 #0 av: [Urfokus94]

Jag skrek stor del av förlossningen
Ser mig själv som ganska smärttålig och jag trodde jag skulle vara tyst under förlossningen, men nej jag skrek hade epidural och lustgas till min hjälp men det var ändå en enorm smärta och jag försökte bita ihop men enda sättet att bli av med frustrationen var att ”skrika”
Aldrig gjort det vid andra smärtsamma situationer..
Skäms nu i efterhand
Undrar om ngn annan gjort det ?

Anmäl
2019-04-24 16:06 #1 av: Fridaaaa

Du behöver inte skämmas. Fullt normalt, och få som är tysta under en förlossning

 Medarbetare: rexkaniner, Support. Hundar

Min blogg Besök gärna! :D

Anmäl
2019-04-24 16:10 #2 av: Cilla89a

Du ska ju absolut inte skämmas! Barnmorskorna har nog hört skrik förr så dem la säkert inte ens en tanke åt att du skrek.
Man upplever ju aldrig den situationen annars, så man kan nog bli förvånad över hur man reagerar. Jag skrek inte men blundade mig genom förlossningen, haha. Asså, varför gjorde jag det? Tydligen var det så jag reagerade på den oväntade situationen.

Anmäl
2019-04-24 16:27 #3 av: Anne.K

Absolut inte något att skämmas för. Det är en stor smärta man utsätts för. Det är många som skriker. Alla upplever situationen olika och barnmorskorna är nog vana vid det mesta.
Jag själv var tyst under min förlossning, men precis när huvudet skulle ut, så gjorde det så ont att jag sa "aj aj aj!". Skrek fortfarande inte, men var tvungen att få ur mig dom orden, haha. Jag är väldigt förvånad över att jag inte skrek då jag trodde jag skulle vara den som skulle gallskrika då jag vanligtvis hanterar smärta ganska dåligt och har låg smärttröskel vanligtvis. Ändå hade jag ingen bedövning heller för det hanns inte med då jag hade hunnit öppna mig för mycket då jag bad om bedövning. 

Våra kroppar och reaktioner är fascinerande. Det är otroligt vad vi klarar av. Tänk så istället. :) 

 Föredetta: Registrerad uppfödare av Gerbiler: Myomorpha - Gerbiluppfödning

Anmäl
2019-04-24 16:31 #4 av: Bjallstal

Enligt sambon så skrek hon i rummet vid sidan om oss en massa. Själv var jag så inne i mitt att allt jag hörde genom min egen förlossning var min barnmorska

Anmäl
2019-04-24 17:15 #5 av: flocken

Nu har jag fått 3 st snitt. Men med äldsta sonen gick jag till 8 cm öppen. Har nog aldrig svurit så mkt någonsin. 😄
Kunde inte ens ligga ner. Stod upp o hängde över min man. O svor

Sajtvärd rexkanin & fibromyalgi Driver Djurflockens hunddagis. Litet hunddagis i hemmiljö. www.djurflocken.se / vh Mette
Anmäl
2019-04-24 17:44 #6 av: Thiah

Jag skrek och morrade och beklagade mig under krystandet med båda. Bet sönder en lustgasmask också. =p

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2019-04-24 18:46 #11 av: Devya

Jisses, inget att skämmas över. Man kan aldrig förutspå hur man kommer att reagera. Vi alla är så olika och barnmorskorna har nog varit med om allt möjligt.

Själv var jag väldigt tyst men sen igen kände jag absolut ingen smärta överhuvudtaget, inte ens då det var dags att krysta. Jag bara lyssnade på gynekologen då han sa åt mig vad jag skulle göra. Jag hade trott att jag skulle skrika en massa men epiduralen tog bort precis all smärta, lyckligtvis!

Anmäl
2019-04-24 18:53 #12 av: oh-la

Första barnet sa jag inte ett ljud mer än "ajajaj" när huvudet skulle ut. Andra barnet var helt tvärt om! Den förlossningen blev helt galen och jag skrek så jag hade ont i halsen när jag kom upp på BB. Man vet aldrig innan hur man reagerar och det är inget att skämmas över, även om jag förstår dig. Jag skämdes också, mest över att helt tappa kontrollen tror jag. Man gör liksom aldrig det, tappar kontrollen, i vanliga livet.
Skäms inte, för du har gjort något av det galnaste och sjukaste man kan göra i livet!

Anmäl
2019-04-24 21:44 #13 av: SuperLimm

Jag skrek också. Barnmorskan sa till mig flera ggr att jag skulle hålla andan medan jag krystade men det var svårt tycker jag. Kvinnan i rummet bredvid oss skrek också. Tror de flesta gör det faktiskt. Ser inte det som något konstigt alls. 

Anmäl
2019-04-24 22:01 #14 av: teezan

Tror jag skrek till mot slutet, det är oerhört svårt att hålla fokus en hel förlossning, även om man får mer kraft om man inte skriker (däremot ”bröla” mörkt ska vara bra enligt ”föda utan rädsla”, vilket jag försökte göra, men samtidigt finns inget rätt och fel och man ska absolut inte skämmas!). Som redan nämnt är det nog att man tappar kontrollen som är läskigt, och det måste man få göra, det är ju otroligt påfrestande att genomgå en förlossning och det mesta borde ju vara ”tillåtet” för att försöka hantera det.

Vet att jag kollade på ett program, tror det Hette unga mödrar Danmark, och där skrek en tjej, och barnmorskan sa att hon skulle lugna sig för att hon ”skrämde” den student som var med (utbildade sig troligen inom yrket), vilket jag tyckte var så himla provocerande. Låt henne skrika, det är hennes förlossning! Jag blev så irriterad. Det kändes så förminskande av barnmorskan att uttrycka sig så. Sen att de försöker hjälpa en att hitta kontrollen är ju en annan sak. När jag kom av mig och fick lite panik (och skrek) var de snabba att fånga upp det och hjälpa mig tillbaka.

Jag tror att de allra flesta barnmorskor ”accepterar” att man skriker, annars saknar de förståelse enligt mig.

Anmäl
2019-04-25 07:14 #15 av: Förväntansfull

Jag skrek inte på förlossningen men gjorde det dock när ja fick ett av mina missfall som ja tyckte gjorde ondare. (Blev inlagd)
Förlossningen hade ja koll på andningen vilket underlättade. Jag tror jag blundade mycket under krystningsfasen för jag trodde att lampan var släckt i rummet men när ja kolla på bilder nu efteråt så var de tänt i taket ;) haha

Anmäl
2019-04-25 12:51 #16 av: pernillaa

Jag känner precis som du. Jag hade inget stöd i varken sambon eller barnmorskan och hade behövt vägledning. Här kan du se min förlossningsvideo där jag skriker mig igenom förlossningen. Du är inte ensam.
https://youtu.be/y4yJC2DbUvo

Om en månad ska jag föda igen och är rädd att det ska upprepas så jag har läst boken "föda utan rädsla" och förberett mig med sambon mycket mer.

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2019-04-25 17:06 #17 av: Sarah

Men söta du. Att föda är liksom något av det mest smärtsamma som finns. Det är inte konstigt att man skriker och vrålar och gråter. Jag har kraschat med en häst i galopp och hamnade under henne när vi gick omkull. Den smärtan var ingenting mot att föda barn :)

Anmäl
2019-04-25 18:58 #18 av: mollyt

Haha, jag vrålade också, och tjöt en massa ”aj aj aj” och beklagade mig. Men jag tänker att de som jobbar på förlossningen är van vid allt möjligt.

Anmäl
2019-04-30 11:08 #19 av: OlgaMaria

Du är ju i gott sällskap om man säger så. Verkligen inte den första eller den sista som skrikit sig igenom en förlossning, haha.

Kan tänka mig att det ibland behövs skrik också för att hjälpa kroppen och krystningarna. Det är nog olika. Men kan tänka mig att skriken kan hjälpa till på något vis. Inte för alla alltid dock. Min syster berättar att en av hennes förlossningar liksom inte gick framåt, och sen sa barnmorskan något som gjorde henne jättearg, och då lossnade det, på ren ilska. I efterhand var hon glad att barnmorskan uttryckt sig så dumt för hon kände verkligen att den där ilskan hade hjälpt henne. Hehe. Kan tänka mig också att skrik liksom väcker de rätta hormonerna och processerna i kroppen - hjälper kroppen att fatta vad som behövs och att det är akut nu.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2019-04-30 16:27 #20 av: teezan

#19 låter väldigt rimligt 😊👍🏻

Anmäl
2019-04-30 16:58 #21 av: jackiejohn

Du ska absolut inte skämmas! Många skriker/vrålar/brölar under förlossningen. Inget konstigt alls och personalen är nog så väl vana vid det!
Jag själv var tyst och väldigt försjunken i mig själv under krystvärkarna, däremot ”kräktes” jag lite vid varje krystvärk som min man fick stå och tvätta bort 🤷🏻‍♀️ inget att skämmas för.

Anmäl
2019-05-06 13:58 #22 av: pernillaa

#21 Vad menar du med att du "kräktes"?

Ha en bra dag! // Pernilla


Anmäl
2019-05-06 18:47 #23 av: jackiejohn

22# Ja för mig är en riktig kräka när man spyr ordentligt men under förlossningen så kom det mer magsaft/slem som rann ur mungiporna på mig alltså ingen riktigt kräka på det viset därav skrev jag ”kräktes”.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.