Annons:
Etikettallmänt
Läst 2659 ggr
Flicka03
11/4/18, 5:48 PM

15 år och gravid!?!

Hej! Jag är en tjej på 15 år, jag har väääldigt mycket ångest. Jag och min kille har nu varit tillsammans i ett halvår. Jag har inte gjort något grav-test, däremot har jag symtom för graviditet, min mens har uteblivit i 3 månader nu. Jag är inte rädd för att bli gravid, jag är rädd för valet jag kommer måsta ta om jag skulle bli/vara det. Vad skulle ni tycka om jag som 15 årig väljer att behålla? Jag kommer isf vara 16 när jag föder. Men jag vill höra era tankar när ni hör att en 15 åring ska ha barn. Jag är väldigt mogen för min ålder och varit med om väldigt mycket. Är absolut inte rädd för att bebisen inte ska ha det bra. Anledningen till att jag inte vill göra abort är för att jag inte har phsyket eller hjärta till att ta bort något som skulle blivit en individ, och att jag som 30 åring ska tänka att ”nu skulle mitt barn fyllt 15” osv. Tacksam för ärliga svar och gjärna konversationer!

Annons:
Förväntansfull
11/4/18, 7:14 PM
#1

Spontant tycker jag det är för tidigt då man inte är klar med skola/utbildning o troligtvis inte har jobb/stabil inkomst varje månad (vilket underlättar väldigt). Detta är ”bara praktiska saker” men om du nu skulle vara gravid och känner att du inte kan göra en abort så skulle jag, om jag vore du, inte göra det. Det är nått man inte glömmer (jag har gått igenom två missfall varav ena gången fick jag göra abort.) Men glöm inte bort att hela livet förändras då man har ett nytt liv att ta hand om, mycket ansvar och att man högst troligt behöver gå färdigt skolan senare o kanske läsa vidare med ett barn som vill ha all uppmärksamhet. Det är nog tufft men ingenting är omöjligt :) Vill man så går det. Förstår att det är många tankar för dig men börja med att göra ett grav test o se vad de säger :)

Sparven88
11/4/18, 7:15 PM
#2

Jag tänker att det bästa,kanske vore till att göra ett test för att se vad svaret blir, och att du vid ett positivt grav-test kan börja fundera på det här.

Tassen94
11/4/18, 8:01 PM
#3

Min kusin var bara ett år äldre än dig när hon blev gravid. Hon behöll barnet trots att killen lämnade henne, fick ekonomisk hjälp av sina föräldrar och soc och fick jobb på Lidl när hon blev 18. Hon klarade sig bra och har aldrig ångrat sitt beslut, även om det såklart hade varit lättare senare i livet med bättre ekonomi. Hon är idag 25, jobbar fortfarande i affär men hon har alla möjligheter att plugga om hon skulle vilja det :)

Flicka03
11/4/18, 8:24 PM
#4

@förväntansfull Jo jag förstår att första tanken är att jag är för ung, det var min första tanke också, men jag har alltid sagt att oavsett vad så kommer jag inte göra abort. Dock har jag börjat spekulera kring detta och tänker att alla kommer kolla konstigt på en och ge en blickar osv. Och nu när jag ändå skriver kan jag väl fråga; vad händer med gymnasium osv om jag skulle bli med barn?

Flicka03
11/4/18, 8:25 PM
#5

@sparven88 Jo det är jag medveten om men hur som hellst så vill jag veta folks åsikter när det gäller unga föräldrar.

Flicka03
11/4/18, 8:26 PM
#6

@tassen94 Men guuud så kul att höra! Var hon 17 eller 16 när hon födde?

Annons:
blomma12
11/4/18, 8:33 PM
#7

Min sambos mamma var 15år när hon fick sitt första barn och för henne har det gått hur bra som helst. Allt går om man vill, sen kan det vara svårigheter med t.ex. skolan men då får man kanske offra det lite för barnet och ta igen skolan senare.

Sparven88
11/4/18, 8:49 PM
#8

#5 Absolut! Det var inte menat som någon dryg kommentar. Jag ber om ursäkt ifall det tolkaded så. Bry dig inte om vad folk tycker och tänker, utan följ ditt hjärta! Det är jobbigt och krävande att ha barn, det är inte alltid en dans på rosor! Men ett barn ger sån enorm kärlek och glädje också. Som det redan påpekats, blir ju skolan med största sannolilkhet lidande, men kanske kan man komma överens med lärarna om att återuppta studierna när man är redo. De kanske är väldigt tillmötesgående? Lycka till oavsett! =)

Tassen94
11/4/18, 9:05 PM
#9

#6 Jag minns inte om hon hann fylla 17, men det var nog inte långt ifrån :)

Flicka03
11/4/18, 9:10 PM
#10

@blomma12 Men vad härligt att allt gick bra! Förstår att mycket måste förändras om man får barn i tidig ålder!

Flicka03
11/4/18, 9:12 PM
#11

@sparven88 Men jag har så lätt att ta åt mig av vad folk tänker. Jag förstår att det inte alltid skulle vara så lätt, men om jag skulle få barn så skulle det ju vara i början av gymnasiet, kan man inte hoppa av då och gå ett år senare när barner börjat dagis?

Flicka03
11/4/18, 9:16 PM
#12

@Tassen94 Okej! :)

mollyt
11/5/18, 8:08 AM
#13

Jag tycker också att det är (för) ungt, men det är mest praktiskt - som med skola, försörjning och så vidare. Det är dyrt att ha barn, så du behöver en plan på hur ni ska klara er (räknar du med att dina föräldrar ska försörja er?).  Var ska ni bo? Hur ska du göra sen - plugga? Jobba?

Skolan kan du gå så länge du kan innan förlossningen - sen får du läsa i efterhand. Men det är inte lätt att plugga med ett litet barn. Så det är bra att ha en plan där, hur mycket hjälp kan du förvänta dig att få? Eller tänker du att barnet ska skiljas från dig och börja på förskola så tidigt som möjligt?

Men det säger jag inte att det går. Men det är en hel del att tänka genom.

Om din mens nu är 3 månader sen så är det hög tid(!) att ta ett resp och ta reda på om du är gravid eller inte. Börja där, så att du inte oroar dig och grubblar i onödan om du inte är gravid. Det kan vara bra att ta kontakt på ungdomsmottagningen och prata med dem där som är vana att träffa ungdomar i liknande situationer - även om det "bara" är utebliven mens så kan det vara bra att prata om det också.

Annons:
pernillaa
11/5/18, 8:50 AM
#14

Har du inte ens tagit ett test än så måste du ju göra det först. Börja där.

Ha en bra dag! // Pernilla

Förväntansfull
11/5/18, 9:50 AM
#15

# 4 så har jag alltid tänkt också, att jag aldrig skulle kunna göra abort (fick ju som sagt göra de pga missfall som inte ”slutfördes” av sig själv o de vill jag inte att nån ska behöva uppleva). Att folk tittar kan jag säga att de gör ändå oavsett ålder. Jag är 26 år o folk tittar mycket på min kula, men jag tittar också på andra gravida för att jag tycker de är fint o häftigt! Barn är ju de finaste som finns så folk tittar oavsett :) Men tror de bör finnas ”unga mammor” grupper lite här och var som man kan söka sig till för stöd bl.a. Och som några skrivit så får man kanske ”hamna ett år efter” i gymnasiet. Några när ja gick i gymnasiet blev det så för och de verkade inte vara några bekymmer utan att de tog studenten nått år senare istället :) Allt går om du nu skulle vara gravid och tänk inte så mycket på vad andra tycker även om de är svårt, det är ditt liv ! :)

Mosen26
11/5/18, 12:23 PM
#16

Jag fick mitt första barn när jag var 15 år! Och jag ångrar inte en minut att jag behöll/vi. Har mer ångest att jag ens tänkte tanken att ta bort han. Jag gjorde så att jag springvikarierade när han var ungefär 2 år. Fick då fast jobb! Mannen hade jobb innan vilket hjälpte oss. Nu har jag börjat studera igen och ska studera ikapp det jag inte gjorde färdigt då. Och vet du det går jätte bra. Sonen är nu 9 år gammal och går själv i skola. Jag är så lycklig. Man ångrar aldrig ett barn men man kan ångra en abort. Tänk noga vad du vill/ni. Så löser sig resten.

Spectabile
11/5/18, 5:58 PM
#17

Jag tycker du ska behålla barnet om du är gravid. Som #16 säger, man ångrar aldrig att man fött ett barn till världen. Det är större risk att du ångrar en abort och gör jämförelser med andra barn och tänker, sådär stor skulle mitt barn vara nu. Jag känner själv de som blivit gravida tidigt och behållit barnen, den yngsta var 14 år och det har gått bra ändå 🙂

Isalel
11/6/18, 6:01 PM
#18

Jag blev gravid som 14-åring och valde att göra abort. Jag ångrade beslutet ganska långt efteråt, men när jag blev lite äldre så insåg jag att valet var rätt för mig. Det finns fantastiskt många bra saker med att bli förälder, men också många jobbiga. Jag fick mitt första barn vid 20 års ålder och nu vid 32 års ålder har jag tänkt att jag hade besparat mig själv en hel del oro och pysslande om jag väntat med att bli förälder några år till. Då hade jag kunnat njuta betydligt mer istället för att oroa mig över inkomst, utbildning och stabil ekonomisk grund att stå på. Jag kan ibland tänka att jag idag skulle haft en 18-åring, men det är inget jag sörjer. Klart att allt går, men det har också ett pris. Viktigast är att du känner att beslutet är ditt och om du är gravid brukar ungdomsmottagningen/kvinnokliniken erbjuda kuratorskontakt för att resonera kring vad man egentligen vill.

Upp till toppen
Annons: