Känsliga situationer

Gravid.. Okänd pappa

2018-09-19 19:18 #0 av: serina

För ett tag sedan låg jag med en kille som jag mötte på en klubb då jag var väldigt alkoholpåverkad, så jag har alltså ett ganska vagt minne från den här kvällen/natten.
Jag har inte hans kontaktuppgifter, inte namn eller någonting. Minns knappt hur han såg ut. Jag har frågat en vän om hon såg oss tillsammans och vet vem denna person var, men hon har ingen aning. Min kompis har även hört med hennes bekanta som brukar vistas på klubben oftare än oss (första gången vi var där) ifall de vet något eller skulle kunna luska fram information åt oss, men det har inte heller hjälpt något.

Jag är nu alltså gravid till följd av detta one night stand och till min förvåning så känns det faktiskt jättebra, jag vill verkligen ha detta barn. Jag är inte alls rädd för att vara ensamstående mamma, tvärtom så tror jag att det skulle passa mig väldigt bra. Har själv vuxit upp med en ensamstående mamma vilket inte varit några konstigheter för mig, problemet är att jag är rädd för vad folk ska tycka om att jag självmant valt att behålla ett barn utan att veta vem fadern är. Jag är också rädd för vad barnet skulle tycka och tänka när det blir äldre och undrar hur jag och pappan möttes, eller hur jag ska svara på frågor om hur pappan var som person, och sådär.. Det känns ju också ganska taskigt att föda barnet utan att den här människan ens vet om det. Jag skulle inte tycka det vore roligt att ha skapat ett liv utan att veta om det och inte få ha kontakt med mitt barn. Så jag känner mig väldigt kluven. :(

Jag vet inte riktigt varför jag skriver här mer än att råd, tips, eller egna liknande erfarenheter skulle uppskattas väldigt mycket. Jag är nog ganska förvirrad just nu och har svårt för att tänka klart.

Anmäl
2018-09-19 19:37 #1 av: Vinternos

Har inga liknande erfarenheter att dela med mig av och tycker varken det ena eller andra. Annat än det du själv nämner ser jag vissa svårigheter i att du exempelvis inte känner till om fadern ifråga har ärftliga sjukdomar som kan passera vidare till barnet ifråga.

Anmäl
2018-09-19 20:02 #2 av: Tassen94

Du får nog försöka lyssna på dig själv och vad du vill i detta läget. Att göra abort för att du är rädd för vad folk ska tycka eller vad barnet ska tycka i framtiden känns som en abort att ångra om du egentligen gör det för andras skull. Försök tänka på vad DU vill, om DU är villig att ta ansvaret för ett barn själv med allt vad det innebär i framtiden. Om du vill det så behöver det inte bli ett problem :)

Anmäl
2018-09-19 20:29 #3 av: Caeli

Vill du ha barnet och är glad för din graviditet så är det klart att du ska behålla det. Vad andra människor tycker betyder så lite i längden. Och du väljer ju själv vad och hur mycket du ska berätta för din omgivning...

10% av livet är underbart, 10% är svårt, 80% är vad du själv gör det till.
Anmäl
2018-09-19 20:52 #4 av: Devya

Oki, vilken svår situation! Jag skulle absolut inte kunnat behålla barnet i en sådan situation. Det skulle kännas så fel att behålla barnet utan att pappan någonsin skulle få veta... Nu då jag själv är gravid så inser jag också att jag skulle inte orkat med att vara ensamstående då jag hade det så jobbigt i min första trimestern och klarade mig inte utan hjälp.. men det är jag det!

Du måste göra det som känns rätt för dig. Börja planera nu redan och undersöka hur du ska få allt att gå ihop om du vill behålla barnet. Allt är möjligt om man bara vill!

Anmäl
2018-09-22 09:40 #5 av: mollyt

Äsch, det är ju som att bli inseminerad med anonym donator tänker jag. Jag hade behållit och jag ville ha barn - du kan träffa en partner och dela föräldrarrollen med senare om du vill. Bara du är okej med att det kanske inte blir så och att du då får ta ansvaret själv.

Skit i vad andra tycker. Inte deras ensak. Däremot får du väl fundera på hur du ska förhålla dig till barnets frågor sen när barnet är äldre och undrar.

Anmäl
2018-09-22 14:12 #6 av: Sarah

Klart att du ska behålla om du vill ha barnet. Olyckliga omständigheter kanske, men inte tillräckligt för att ta bort ett önskat barn. Lycka till :)

Anmäl
2018-09-25 09:41 #7 av: Gaara

#5 Men en anonym donator vet att han är far till en massa barn och har donerat sperman frivilligt. 

Jag personligen hade inte kunnat behålla ett sånt barn, inte utan att fadern fått veta om det först. Det är ju en annan sak att bli gravid och lämnad för att man är det. Då har ju den andra föräldern gjort sitt val. Man är två om att skapa barn och jag tycker att mannen har rätt i att veta och därmed ta beslutet om han vill vara en del av barnets liv eller ej. Plus att han kanske inte vill bli pappa alls. Även om det är kvinnan som bär barnet och föder det så tycker jag att pappan också ska kunna säga till om saker. Man är som sagt två på att skapa barn.

Jag tycker det är helt upp till dig om du behåller eller ej men jag tycker att han måste informeras om detta. Nu förstår jag ju att det är svårt då du redan försökt få tag i honom. Du kanske får söka på facebook eller liknande? Du kan ju lägga ut en bild på dig själv där du efterlyser honom. Du behöver ju varken nämna barnet eller att ni hade sex men att du letar efter den kille du hade kontakt med på det stället det datumet. :)

Anmäl
2018-09-25 13:40 #8 av: Tassen94

#7 Sen har ju både kvinnan OCH mannen ett ansvar när man väljer att ha oskyddat sex, eller sex överhuvudtaget. Barn kan bli till oavsett skydd eller inte. Det är ju en chans man tar både som man och kvinna när man väljer att ha sexuella relationer. En man som absolut inte vill ha barn borde ta sitt ansvar och inte ha oskyddat sex. Jag tycker inte TS har någon skyldighet mot honom, han gjorde sitt val när han valde att vara med henne.

Anmäl
2018-09-25 14:06 #9 av: Thiah

Väljer du att inte skydda dig riskerar du en graviditet, så är det bara, oavsett kön.

TS, vill du behålla och känner att du kommer klara av det så kör hårt! :)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2018-10-01 21:21 #10 av: cissi_1993

vill du behålla barnet så gör de han är ju som en anonym donator då han valde att inte skydda sig ordentligt. förstår att han kan ha försökt men olyckor är inget man kan skydda sig mot och risken finns alltid.

 Va rädd om dig en Abort som du inte vill göra tar ohygligt lång tid att repa sig ifrån (grät tre år efter min bara av tanken på den). 

jag är nu i vecka 8+3 och skulle klara mig själv om jag var tvungen det är klart att jag alltid uppskattar att min sambo hjälper mig men är man själv klarar man det också <3 Många har varit underbara ensamstående mammor innan dig och många kommer efter dig, du klarar det bara du vill. 

Anmäl
2018-12-26 12:36 #11 av: SevenSeas

En släkting till mig blev gravid efter ett one night stand. Hennes barn är nu i 10-års åldern, oerhört mammig, klängig och ser fadersgestalter i så gott som alla män hen träffar.

Anmäl
2018-12-26 14:04 #12 av: Thiah

#11 låter som en osäker liten filur men har egentligen inget att göra med om spermie donatorn är där eller inte.

Min äldsta är oerhört osäker, kallar folk som liknar hans pappa för pappa men har hela sitt liv haft sin pappa närvarande.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2018-12-26 17:35 #13 av: SevenSeas

#12 kanske inte, men det var inte frågan om nån spermadonator i TS utan ett engångsligg.
Tycker så synd om min släktings barn som förmodligen inte känner sig särskilt älskad, önskad eller omtyckt av sin pappa. Skulle själv bli väldigt osäker av det.

Anmäl
2018-12-27 09:55 #14 av: Thiah

#13
Finns barn som klarar sig galant utan att bli älskade av sin ena förälder. Det beror mycket på hur andra människor runt barnet är som modeller.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2018-12-27 14:41 #15 av: SevenSeas

#14 det gör det säkert.

Frågan är dock hur schysst det är mot den blivande pappan att sätta ett barn till världen utan hans vetskap?! Hur schysst är det mot barnet?

Anmäl
2018-12-27 16:41 #16 av: Devya

#13 Min pappa stack då jag var 3 år gammal. Han brydde sig inte alls om mig och mina syskon. Istället skaffade han en ny fru och nya barn.

Jag vet dock att det var inget fel på mig eller mina syskon. Felet låg hos honom. Vi hade det dock bättre utan honom och vår mamma gav oss tillräckligt med kärlek. Inte alls synd om oss och idag har vi alla vår egen familj (vi alla är gifta och har barn, eget hus och jobb) och klarar oss riktigt bra.

Vår pappa försöker först nu 28 år efteråt få kontakt med oss men vi är nog redan nöjda med vad vi har. Jag hyser inget agg mot honom men jag känner inget behov av att lära känna honom då jag har redan en förälder som älskar mig och som ha alltid funnits där för mig. :)

Att ha en pappa är överskattat i min bok åtminstone. Har man en förälder som älskar en så är det nog tillräckligt, åtminstone var det så för mig.

Anmäl
2018-12-31 04:01 #17 av: Flaeder

Jag hoppas du mår okej TS. Förstår att tankarna är många efter alla inlägg. Men en graviditet är som många sagt, en risk man tar att bli när man har samlag. Man kan som man råka göra kvinnan gravid. Det är inte rocketscience för barnets fader, trots att sannolikheten att det sker är jättehög. Ooooch nu råkade detta hända dig. Förstår din frustration, men det är svårt att spola tillbaka bandet nu. Vill du behålla barnet så tycker jag absolut du ska göra det. :) Kärlek från endast en biologisk förälder räcker långt, även om det inte är allt. Föräldraskap består ju av flera viktiga delar, men det förstår du själv, så det tänker jag inte sitta och förklara. :) Lycka till, och hoppas du kan komma fram till ett beslut som verkligen känns övervägande helt rätt.

Anmäl
2018-12-31 04:02 #18 av: Flaeder

INTE* är jättehög... ska det såklart stå om sannolikheten. :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.