Annons:
Etikettkomplikationer
Läst 1581 ggr
Vinternos
2018-07-23 20:01

Erfarenhet kejsarsnitt

Pågrund av sjukdom som innebär potentiell fara för både barn och mig vid vaginal förlossning väntar planerat kejsarsnitt, tänker inte gå närmre in på vilken sjukdom och ber er vänligen respektera detta. Däremot söker jag lite info om era erfarenheter av snitt, oavsett om det var planerat eller ej. Hur var tiden efter, komplikationer, upplevelse av vården och återhämtning? Har ni nära som genomgått snitt får ni gärna dela med er av deras erfarenheter, all info uppskattas. Tacksam för svar.

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

Annons:
flocken
2018-07-23 21:14
#1

Är snittad 3 gånger. Första var urakut o har inget minne kvar. Med de andra 2 var jag ute o gick korta rundor efter en vecka. Med mitt sista tog jag emot mina dagmatte hundar efter en vecka.

…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes

Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering

Vinternos
2018-07-23 23:21
#2

#1 Tack för att du delar med dig! Håller tummarna för en lika snabb återhämtning:)

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

Roxie
2018-07-23 23:46
#3

Blev akutsnittad och var ute på min första korta promenad på dag 3. Första dygnet var det rejält smärtsamt (och obehagligt pga noll bålstabilitet) att resa sig upp. Gick bättre för varje dag även om smärtan vid just uppresning hängde med några veckor. Åt smärtlindring (alvedon och Ipren) den första veckan tror jag. Jag är supernöjd med vården och är helt och hållet nöjd över hur förloppet av förlossningen gick trots akutsnitt. Tyckte det var rätt coolt att bli snittad (är väl lite arbetsskadad pga jobbar som ssk 😂). Hoppas det går bra för dig!

// Sofia

jackiejohn
2018-07-24 07:13
#4

Akutsnittad med min äldsta, vi bodde på neo i 3 veckor så jag tassade bara emellan vårt rum och salen hon låg på. Dag 10-11 inskjutande jag ganska kraftigt efter att ha känt sen start att nåt kändes inte riktigt bra men bad visste jag om hur det skulle känns efteråt? BB vägrade ta emot mig igen för jag hade precis gått över på 11 dygnet efter förlossningen så de tyckte att jag skulle gå ner och sätta mig på akuten (kunde inte resta mig i sängen..) men tack och lov blev neo-personalen förbannade rent ut sagt så BB personalen ordnade en gynundersökning som visade (vad jag befarat då kroppen försökte stöta ut resterna själv…) att jag hade fosterhinnor kvar i livmoder som hade orsakat en kraftig infektion. Så jag kände mig inte helt bra förrän drygt 1 månad efter snittet :)

Vinternos
2018-07-24 08:05
#5

Åter igen tack för att ni delar med er av både positiva och negativa erfarenheter. Jag vill få en samlad bild av det hela.

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

OlgaMaria
2018-07-27 15:09
#6

Jag har gjort två snitt varav det andra var planerat långt i förväg vilket är väldigt skönt och det blir verkligen en känsla av lugn att ha ett datum, åka in och allt är förberett och går snabbt och effektivt. Man får ju verkligen bra stöd och hjälp från sjukhuset. Mitt första snitt var "akut" som det kallas även om jag blev snittad en dag efter jag fått veta att det skulle bli snitt. Men allt var mycket jobbigare då med läkning osv. Mådde inte bra men berodde mest på att jag var väldigt sjuk.

Mitt andra snitt som var planerat var i alla fall en bra upplevelse. Självklart har man ordentligt ont efteråt men man får ju värktabletter och vi åkte från sjukhuset redan efter två dygn (mycket för att vi längtade efter storasyster men kände också att vi var redo). 

Känseln i huden kring snittet kan vara lite udda ganska lång tid efter men blir vanligt förr eller senare. 

Håller med #3 att det känns lite coolt att bli snittad. Jag har genomgått några stycken olika operationer och det är liksom coolt att få vara med och se hur vårdteamet jobbar och liksom vara med i en sådan process. Första gången var jag ganska rädd och mycket kring det som var jobbigt, men andra gången var spännande och kändes lugnt och bra. Men det man framför allt tar med sig är ju när man får träffa sitt barn! Så magiskt och det enda som är verkligt viktigt i det hela. Ett tips är att försöka ge dig själv tid under kejsarsnittet att förbereda dig mentalt på att snart kommer bebis. Man är så fokuserad på att klara snittet och vad som händer, och sen jätteplötsligt och snabbt så kommer bebis. Försök hinn med att tänka på det - snart kommer bebis…. man vill vara lite redo mentalt. Sen när de plockar ut moderkaka och syr ihop så kan man förhoppningsvis få vara nära sin bebis under tiden och då kan man glömma operationen lite grann och bara njuta. Lyckokänslorna är nog jättebra för läkningen också. Försök tänk glada tankar. Tror det är bra om man lyckas hitta lugn och glädje och inte har så mycket oro i kroppen, för sårläkningens skull.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
jackiejohn
2018-07-27 17:15
#7

4# Fast känseln kommer inte alltid tillbaka, det kapas väldigt många nervtrådar. Snart 4 år sen jag snittades och känseln runt ärret är väldigt diffus och domnande fortfarande. Det är så oerhört olika, mitt andra snitt i magen (blindtarm) där är känseln helt och full och blev ganska snart efteråt men inte efter kejsarsnittet 😣

[Thiah]
2018-07-27 17:43
#8

#7 hittar inte nerverna tillbaka så kommer inte känseln. Jag har flera ärr där halva är "normalt" och resten "dött". Man vänjer sig tycker jag.

jackiejohn
2018-07-27 20:23
#9

8# Exakt :) Ja man vänjer sig och det blir ”normalt” för den enskilde individen.

Vinternos
2018-07-28 08:05
#10

Det tar nog ett tag för mig att vänja mig vid tanken att förlösas med planerat snitt, men era erfarenheter hjälper.

"An eye for an eye will make the whole world blind"
- Dalai Lama

OlgaMaria
2018-07-28 09:53
#11

Kände lite på mina två ärr nu och insåg att känseln inte är normal som på övrig hud, men det är inget jag tänker på. Kändes mer konstigt kring kejsarsnittet upp till ett år men sen har det inte varit något jag tänkt på. #10 Jag ville inte alls förlösas med snitt första gången men andra gången var det helt förväntat och naturligt. Tror det är jättebra för dig att acceptera och se fram emot det hela. Fokusera på det positiva - att få ett datum och kunna planera för bebis och slippa vänta jättelänge. Det är oerhört jobbigt att vänta på slutet.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Upp till toppen
Annons: