Om allting går som det ska så kommer mitt andra barn den 1 januari :)

Vad roligt! Grattis. :) Jag väntar mitt första barn. Har du några symtom och så än? :)

#2 tack och desamma :) lite trötthet och molande värk. Du då?:)

Tills vidare kan du väl hänga med oss ”vinter 2018” - sen kommer det helt säkert fler som väntar barn i början av det nya året också!

#3 Tack! Samma här… Trötthet, molande värk, men även trög mage, halsbränna, något ömma bröst, fryser som attan varje kväll, trots att jag är en sån som alltid är varm av mig. Humörsvängningarna började igår också… är extremt lättirriterad och har nästan strypt sambon idag hahaha. :P

#4 Japp!

#5 haha jadu! Dom där humörsvängningarr är inte att leka med ;)

Är detta ett positivt eller negativt gravtest?

Det är ett positivt resultat i mina ögon. ClearBlue testen kan dock vara lite luriga, brukar dem flesta hålla med om. Framför allt "early" varianten. Jag har fått många spökstreck med CB Early, men jag anser att ditt test är positivt då det är en blå ton i strecket. Hur ligger du till i din cykel? Ska du ha mens om några dagar eller har du gått över tiden? :) Gratulerar, om du önskar att det ska vara positivt. Det finns för övrigt en tråd för test-tolkning där du kan posta bilden om du vill ha större chans att få fler svar om resultatet.

Jag har precis plussat och har enligt mina beräkningar BF den 23 januari :)

Ååh stort grattis!!! :) Jag gick in i vecka 8 idag. Då är du i vecka 5 va?

Vecka 5 stämmer bra :) Sååå spännande men såå nojjig att det ska hända nått.

Jag är också nojjig. :( Särskilt över att det kan komma att visa sig på ultraljudet nästa vecka agg jag kanske inte alls är i vecka 8, och kommer att flyttas tillbaka så jag får "fler" veckor att vara orolig inför framför allt vecka 12. Största farhågan är ju såklart att bli av med embryot helt… men de e många ting som grämer mig. Men jag är 90% positivt och lugn denna gången om man jämför med tidigare graviditeter. Jag har rätt magkänsla liksom! 😀 :D

Har nu testat i gen och det är definitivt ett positivt test. Tog clearblue digital och visade 1-2 v. Senaste mens var 20 april och hade ägglossning 6 april (enligt natural cykels).  Enligt gravidappar har jag BF 28 Januari, är också i v 5 idag enligt gravidapp preglife.

När ska man ta kontakt med mödravårdscentral och berätta att man är gravid?

Har du #Nelliki gjort det än?

#16 Du kan ringa dem så fort du vet att du är gravid. :) sen är de dem som avgör när du ska komma. :)

Jag var och kollade på barnvagnar idag. :) Mycket roligt! Lite tidigt kan tyckas, men jag är en människa som behöver planera inköp i god tid. Efterfrågan på bugaboo fox var dessutom enorm enligt säljaren, så vi bör slå till så fort vi bestämt oss. Jag är sååå såld på den vagnen. Den väger lite, har lagom stor varukorg, passar mig som är lång, och vagnen går att vända på en femöring. Berättade även om graviditeten för en familjemedlem idag som blev väldigt förväntansfull och stöttande. Hade oroat mig länge över vad personen skulle tycka om att jag skaffar barn just nu i livet, men det visade sig att jag oroat mig i onödan. Har ni berättat för någon familjemedlem/släkting/vän/arbetskamrat/klasskompis/bekant ännu?

Vill bara visa upp kvällens graviditetstest också… som jag är sååå stolt över. :) Jag tar testet med jämna mellanrum för att se om hcg ökar eller minskar. Nu är testlinjen nästan lika stark som kontrolllinjen. :) Det har aldrig hänt förr, eftersom jag fått missfall så tidigt dem andra gångerna. Denna graviditet känns som en seger. Jag njuter av precis varenda sekund!

#18 det är inte lätt med barnvagnar men toppen om man kan få provköra dem (gärna prova packa in i bilen) och liksom känna och klämma. Jag har en Emmaljunga Ozone och tycker denr fantastisk, stabil med en skön dämpning att köra. Jag har bara provat Bugaboo Donkey och jag gillade den inte alls! Att köra upp och ner över trottoarkanter kändes otroligt instabilt och för mig som bor utan hiss eller barnvagnsförråd så måste jag få med vagnen upp för trappor och där var bugaboon en mardröm som jag var övertygad skulle klappa ihop och skada mitt barn. Så efter en dag lämnade jag tillbaka den till min kompis jag lånat den av. Kommer fortsätta köpa Emmaljunga, hehe. Men jag är kort och då är knäledshandtaget jätteskönt! Teleskophandtag får en så himla konstig vinkel för mig. I vilket fall har du ju gott om tid!

Hur mår alla preggos i gruppen?

Jag mår bra, men mina symtom är färre än tidigare. Humörsvängningar och ont i brösten nu bara. I övrigt händer ingenting. Själv?

BF enligt preglife 20 jan! Och är i v.7 (6+2) Haft halsbränna lite smått till och från, brösten lite halvömma och självklart haft molande känsla i ca 3v tid :P Annars flyter allt på fint här än så länge! Glad om jag slipper illamående faktisk 😏 Har inskrivning den 19 juni och bm har även bokat ul den 11 juli redan åt mig 😍

Var på VUL igen. Blev framflyttad till vecka 8. Så nu kommer bebben 14 januari istället. Den hade fina hjärtslag! Har ingen större matlust/sug efter nått speciellt, men är hungrig nästan hela tiden nu för tiden. Jag får passa mig så att vikten inte sticker iväg. :S

Har BF 28/1-19 men känner inga symptom överhuvudtaget. Är det fler som inte har några symptom?

Märkligt att du inte har några symtom alls. :( Förstår om det oroar dig. Men jag tycker inte att du ska oroa dig sålänge du inte har blödningar eller har ett försämrat allmäntillstånd i form av t.ex. feber. :) Har du blivit tilldelad någon barnmorska ännu? Du kanske kan prata med henne om det? Jag funderar på en sak angående KUB. Jag ska förmodligen göra KUB-ultraljudet i den 12:e veckan, alternativt 12+2. Gör man vaginalt ultraljud i vecka 12 och/eller 13?, eller är det ett vanligt mag-ultraljud vid den tidpunkten?

#26 jag har gjort KUB med UL på magen båda gångerna.

Okej, tack molly! :) Hade hoppats på det. Eller det spelar ingen roll men de e så man "föreställer sig" att de ska va dom gravid hehe. 😁 Nån mer som vill dela med sig av sin erfarenhet?

5 veckor till UL i v.12 😍 längtar så! Min halsbränna har trubbat av lite och dyker upp mer sällan, men känner fortfarande av molande värk och små ömma bröst. Även om jag vet att jag är gravid så har jag tagit ytterligare 2 test efter med en veckas mellanrum bara för att se om bönan är kvar! Kan fortfarande inte riktigt fatta att det kommer komma en junior i januari 😁

här har ni en 2019 tråd 🙂

#30 Tack så mycket :D

Hur mår ni alla preggos? Och vilken vecka är ni i nu? :) Jag är i vecka 11 idag (10+2). Imorgon ska jag göra glukosbelastning. Man brukar inte göra det såhär tidigt i graviditeten har jag förstått det som. Jag gör det tidigt för att jag har en förhöjd risk att drabbas av graviditetsdiabetes pga. övervikt. Mina symptom är rätt snälla faktiskt. Jag har dag ut och dag in ont i brösten och dem är svullna. Har haft jättetrög mage i många veckor, och jag fick ta till laxermedel en dag. Efter den dagen har magen mått bättre, men den jobbar fortfarande mycket långsammare än vanligt. Jag mår bra sammanfattningsvis. Kan inte klaga på något! :)

#32 jag ska också göra 2x glukosbelastning. Har min första om 3v när jag är i v.12. Hatar beräkning med BMI (ligger på 39) då jag anser att det ljuger mer än gör nytta, visst jag har övervikt, men jag är också fysiskt aktiv. I övrigt så hade jag min inskrivning idag! V. 9+1. Alla mina värden såg bra ut och mina symptom har trappat ner, jag rapar och springer på toa en hel del. Fortfarande inget illamående iallafall! Ska ev berätta för föräldrar och svärföräldrar nästa vecka! Spännande 😁

Är i vecka 4 nu då, har ännu inte berättat på jobbet. Jobbar i vården och det är emellanåt riktigt tungt. Har ju två missfall i bagaget nu, så hur lugnt ska man egentligen ta det? Är ju ute mycket och går med tunga rullstolar fram och tillbaka från vårdcentraler hit och dit. Om en brukare väger 70-90kg och en rullstol runt 10-15 så är det ju rätt tungt, speciellt i uppförsbackar! Känner att jag inte vet vad jag vågar göra just nu. Hur hade ni gjort?

#34 Borde ju vara lugnt, missfall beror väl främst på att barnet inte är livsdugligt, inte att kroppen blir överbelastad. Men ta saker i den takt du vill och känner för så du slipper oroa dig :) Vet inte om jag vågar ansluta mig hit riktigt än men vi ger det ett försök :) enligt mina beräkningar är jag v.7+1 med bf 3 feb. Kan väl inte påstå att jag var sprudlande glad när jag fick beskedet då vi redan har en pojke på 10 mån hemma och har annat planerat för 2019 men efter att den värsta chocken lagt sig insåg man att livet händer! Vi är glada och hoppas på att dom små ska komma att bli väldigt bra vänner i framtiden ;) Däremot vågar jag inte riktigt glädjas fullt ut än då den här graviditeten än så länge bara känns konstig… hade symptom som kissnödig, ömma bröst och mkt illamående i början som nu helt har försvunnit. Det enda jag känner är en konstig tomhet. Ska på vul på måndag så vi får se om man kan stilla oron lite då ;)

#34 jag har inte heller berättat på jobbet ännu (har sedan september jobbat en dag i veckan men är nu över sommaren föräldraledig igen på 100%). Pga missfallen innan har jag också velat vänta tills det kändes mer säkert då min chef tidigare inte var så bra på att hålla det privat som jag bad om när hon fick veta i vecka 10-11 och avslöjade det för hela min avdelning på ett morgonmöte. Jag kände inte att jag ville att alla skulle få veta om jag får ett missfall till. Men ja, nu ör jag i v19 och har RUL nästa vecka så jag har bestämt att jag ska kontakta henne efter RUL och berätta (så är det okej om alla andra får veta det direkt den här gången). Angående tunga lyft så tror jag inte det är någon fara för missfall. Jag lever som vanligt och gör allt så länge det känns bra i kroppen, skulle jag däremot få ont av att till exempel bära tungt så skulle jag lyssna på kroppen och ta det lite lugnare med just det momentet.

#36 Ah, jag kommer nog behöva berätta snart oavsett. Vi har en del hot och våld på jobbet, senast igår blev en kollega till mig sparkad i magen av en brukare. Så det är ohållbar miljö att jobba i som gravid. Men hoppas på att kunna ligga lågt till efter semestern i alla fall. Har nästan alltid ont i nacke, axlar och rygg på grund av jobbet så får se hur jag klarar det som gravid :(

Troligen beräknad till 14 februari. Har bokat tid hos barnmorskan nästa vecka :) ska bli kul att följa denna tråden!

#38 Härligt datum att vänta barn på! :D Gratulerar! Idag gjorde jag glukosbelastning, och det smakade skit, trots att den var spetsad med citronsmak haha. Jag fick godkänt resultat, men ligger nära den övre gränsen, så jag fick rådet att ta det lugnt med sötsaker och måltidernas/mellanmålens kolhydrater. Tog lite fler prover också, blod och urin, och allt såg ut att vara i sin ordning. Skönt! Nästa besök hos BM är inte för än i gravidvecka 24. Långt kvar!

#37 Du behöver inte alls oroa dig för sådant ännu. Bebisen ligger inte i magen på dig ännu och det dröjer länge ännu tills den flyttar uppåt. Nu ligger den tryggt innanför bäckenet så om någon skulle sparka dig så är det inget farligt på dddet viset annat än att det gör ont för dig. I tredje månaden tränger den upp sig in mot bukhålan och då först behöver man inte mera ha vaginal ultraljud.

Verkar inte som jag behöver oroa mig alls för jag har redan börjat blöda :( Tredje missfallet på 6 månader…

#41 Känns det som att du är säker på att det är ett missfall? :( Beklagar i så fall. Blödningar kan ju dock förekomma när man är gravid oavsett tidpunkt i graviditeten, och det behöver inte betyda att det gått åt pipan. Men! Du känner din kropp bäst själv. Har du haft missfall tidigare tänker jag att du "känner igen" hur det känts tidigare och sett ut osv. Så som sagt, jag beklagar. Ledsamt att höra. :(

Jag funderar lite på om någon kanske kan dela med sig av sin erfarenhet vad det gäller att se kön på ultraljud vid KUB eller bara ett vanligt ultraljud, specifikt i vecka 12-13. Jag har kommit över några inlägg i forumet i blandade trådar, där kvinnor nämt att dem fått reda på könet under dessa veckor/denna undersökning. Är det vanligt att man kan få reda på könet vid denna tidpunkt? Jag är tokspänd på att få veta vad jag väntar, och dagarna till KUB närmar sig. :) Du som fått veta, har du varit iväg privat eller ej?

#43 Det är väl ändå högst ovanligt att man får veta könet via ett ultraljud i vecka 12. Min gynekolog gissade på en flicka men sa åt mig att vänta på nipt testet för att veta säkert. Jag fick nipt resultatet i vecka 13-14 som bekräftade att det är en flicka. Om du får veta könet i vecka 12 via ultraljud så ska du vara beredd på att det kan vara helt fel. Jag tror du får nog slå bort de där tankarna och inte ha några förhoppningar. Jag vet av vissa som inte ens fått veta i vecka 20 för bebisen har inte velat finna sig i rätt position. Så det beror helt på bebisen där.

#41 Då kontaktar du vården. För vid 3 missfall på rad har man rätt till utredning på varför.

#45 Ja ska ringa dem på måndag och be om det.. :(

#44 Förväntar mig inte att jag ska få se något kön, men jag är intresserad av andras erfarenheter ändå. :) Hoppas kan man alltid göra ocksä, men jag förstår att sannolikheten att få veta korrekt kön är låg. Men jag är mer ute efter att veta hur låg den är, och i vilket sammanhang (privat eller ej) det gissats kön, och vad kvinnor haft för erfarenhet av det.

Hej! Bf just nu är 29 januari! Första barnet ❤ Ska bli kul att följa tråden!

Jag känner mig väldigt nojig så fort det kommer lite rosa på pappret vid toabesök… 😣 Det är nog inte konstigt att jag känner så heller när det tog hela 1,5år att få plusset. Imorgon går jag in i v. 10. Vilket innebär BARA 2v till semester och till UL!

Får sätta en tass här, efter 3 missfall med IVF bebis så har vi en inne nu som gått 6+4. Vi ska få höra hjärtat 7+6, längtar! Efter det skriver jag in mig på BVC, bättre att IVF kliniken säger att allt ser bra ut och sen boka än som ja gjorde innan, få missfall och behöva boka av massa möten

Verkar som jag fortfarande är gravid, men vågar inte tro något än på grund av blödningar. Tog ett clearblue digital idag igen, något som har varit med om att det blir såhär? När jag vinklar testet kommer Inte gravid upp och när jag kollar framifrån står det bara gravid..

#51 Blöser du mycket? Jag blödde ett par dagar efter att jag hade plussar och trodde då att det var ett missfall. Jag blödde dock inte mycket.

Båda mina tidiga missfall har jag fått negativa resultat redan direkt efter (alltså medan jag fortfarande blöder), så jag skulle ta det som positivt om du fortfarande är gravid enligt testet. Precis om #51 skriver är det ju vanligt att blöda också utan att det behöver vara missfall.

#52 #53 Nej, blöder inte så mycket än. Bruna flytnignar typ. Men det är så det började för mig dem andra gångerna det är därför jag tänkte att det blir missfall igen. Är i vecka 5 och fick bruna flytningar i v5 båda missfallen och blödde sedan rejält i vecka 6 och fick då negativa test. Så väntar bara på att det ska komma igång nästa vecka typ. Har iaf bokat tid hos barnmorska nästa vecka så får vi se om det blir för utredning eller om jag får behålla denna gången..

Å vad jag känner igen mig i det där med blödningarna. Och precis som #49 tog det 1,5 år innan vi ens fick plusset och av nån anledning trodde jag att det skulle ta ytterligare 1,5 år till nästa im vi skulle få missfall. Inte så logiskt kanske men så gick tankarna. Fick ju panik varje gång, framförallt en gång då jag blödde ganska mycket i typ v. 7. I v. 11 fick jag tid för VUL för att kolla att allt var som det skulle, vilket det var. Imorgon går vi in i v. 20 så allt har ju gått bra ändå trots blödningar i början av graviditeten! <3

Hänger kvar änsålänge. Positiva test och ingen blödning på 2 dagar. Tiden går såååååå långsamt..

#56 så härligt att höra! Jag håller verkligen tummarna att det ska gå hela vägen nu!

#56 Härligt! Håller tummarna att allt går bra :)

Nu har jag inte haft blödning på 3 dagar. Här är ju extremt varmt nu, vågar man bada i sjö och hav? Tänker på infektionsrisken under blödning..

#59 om man kan använda som gravid vid korta tillfällen så finns ju tampong och menskopp. Fungerar ju annars när man badar med man bör ju byta/tömma direkt efter :)

Plussade precis här hemma, en dag innan beräknad mens. Går det som det ska får dottern ett syskon i mars

#61 Grattis! Vad roligt :)

#62 tack! Känns jätteskumt just nu. Inte alls som när vi plussade med dottern. Kan ha blivit årets märkligare outing för mannen på sms. (Bild på testet) "Jag är gravid" nästa meddelande "köp tomter, gräddfil och tacotillbehör".

#63 hahah förlåt men pH vad klockrent! Fast tur att det kom i den ordningen och inte ”köp tomater, och föresten är jag gravid”. Min dotter är född i mars, en helt fantastisk månad att få barn i! Hade gärna haft två vår-barn men nu blir det (förhoppningvis) småsyskon i november istället. Kommer bli bra det med!

Hur går det för alla? Hur mår ni? Jag började helt plötsligt må illa häromkvällen, och varit svagt illamående senaste dagarna. Känns som en seger haha! Får upp förhoppningarna mer och mer att jag får behålla denna graviditeten, hoppas jag slipper bli besviken denna gången. :)

Jag är ju så nygravid så jag knappt räknas som gravid :) har varit illamående under dagen, framför allt om någon som luktar mycket dyker upp. Känner igen molvärken i livmodern som jag har från när jag var gravid med dottern. Annars börjar jag undra vad jag gett mig in på… Dottern är inne i en vansinnigt svår period just nu. Klängig och mammig och ska göra allt precis tvärt om. Håller på att bli tokig på henne flera gånger om dagen. Trött som ett ägg är jag också, men det här säkert med bygget och allt runt det att göra. Vi lever för tillfället i kaos, och jag har vara tre veckor kvar på jobbet innan jag byter. Får lite panik över att behöva berätta för ny chefen att jag bara kommer jobba där i 7 månader innan jag går hem igen…

Lever och står i! Trött och springer på toa är vad jag gör 😂 Nu är det bara 1v kvar tills ul och jag längtar så!!!! Längtar betydligt mindre till glukosbelastningen som är på måndag. Vi har även valt att berätta för min mor och för svärföräldrarna, självklart så blev alla överlyckliga. Grannens ungar har även köpt present till bebis och jag kunde knappt hålla tårarna borta 😭 vi lånade ett par bebisstrumpor av henne för att berätta för päronen. Så då fick hennes ungar veta också 😁

#66 Jag har inga barn sedan innan så har ingen aning om vad jag ger mig in på haha! Vad gäller jobbet hade jag inte oroat mig, det är sånt arbetsgivare får räkna med. #67 väldigt många runt mig har gissat att jag är gravid, men då har många vetat om mina missfall så det har inte varit så oväntat. Imorgon ska jag till mvc och skriva in mig igen :)

Hörni, jag vakna upp nu på morgonen och har undrat varför min högra bröstvårta varit så känslig och öm under natten. Det visa sig att jag tydligen fått en stor gul finne PÅ bröstvårtan 😑 Hur vanligt är detta egentligen? Jag är van att få finnar och spec senaste veckan har väl hormonerna verkligen kickat upp det för mig.

#69 Inte hört innan, men kan tänka mig att det förekommer att man får finnar på konstiga ställen pga hormoner! Jobbigt ställe att få det på haha.. Jag mår sååå illa. Var på mvc igår, pga missfallen får vi ett tidigt ul runt v10. Tänk att jag går in i vecka 7 imorgon, trodde aldrig jag skulle ta mig förbi vecka 6..

Hej tjejer, :) hoppas att alla mår helt okej i alla fall. Jag har tagit mig in i vecka 14 nu och det känns underbart. Barnvagn är redan införskaffad och om ytterligare en månad handlar vi säng till mini! :) Ska bli så roligt att förbereda allt. Tiden börjar gå fort nu tycker jag!

Usch, idag skulle vi åka och köpa ny säng till oss då våran sjunger på sista versen. Blev inte som vi tänkt utan fick åka till djursjukhuset med katten och det visade sig att han var allvarligt njursjuk så det fanns inget att göra, slutade med att vi fick avliva honom.. Är helt dränerad, har inte kunnat äta på hela dagen pga sorg och illamående. Sambon stack till affären för att köpa yoghurt så jag får i mig nåt i alla fall..

#72, usch, beklagar verkligen. Var med om precis samma sak med min katt för ett par år sedan. Åkte in och trodde hon var uttorkad, visade sig vara svårt njursjuk och vi valde att avliva. Det var en av de värsta saker jag varit med om. Lider verkligen med dig. Försök ta hand om dig i sorgen. Försök få i dig något lätt emellan.

#73 Ja det gick så fort verkligen, vi trodde också bara han var lite uttorkad i värmen. Från en energisk glad kille till trött och tagen på bara någon dag.. Idag fyller min andra katt 4 år, så hon ska få extra gos idag.

Fy vad jag mår illa. Hela dagarna!! Dricker vatten med ingefära, käkar salta kex osv. Köpt åksjukearmband på apoteket, dem lindrar väl lite men min aptit är helt borta ändå. Mår illa bara jag tänker på mat. Någon som har några huskurer man kan prova över helgen när apoteken är stängda?

Jag hänger gärna på här. Har ett känsligt jobb så vill inte outa mig i någon facebookgrupp. Är inne i vecka 13 nu 12+2. Har mått blääää i nästan två månader. Har petat i mig filmjölk gröna äpplen och postafen men nu har det vänt lite äntligen. Ska på UL nästa vecka. Är hemma hos föräldrarna och råkade i något halvsovande tillstånd fråga min mamma vad som händer om det visar sig på Ul att det är en sköldpadda i magen:P så det kan gå. Tycker att tiden går extreeeemt långsamt och väntar bara på att magen ska växa lite och man kan berätta för alla.

#76 Välkommen! Skönt att du börjar må bättre. Är det ditt första barn? Idag har illamåendet varit värt hittils för mig. Men min sambo gjorde en hjälteinsats och handlade massor med frukt till mig och masserade sedan mina händer och hårbotten så jag somnade ifrån illamåendet en stund. Sen har jag mått lite bättre :)

Värst ska det stå, inte värt haha!

Tänkte bara kika in här i denna tråden för att ge tips kring illamåendet. Har själv blivit diagnostiserad med hyperemesis gravidarum, med allt vad det innebär. Förhoppningsvis slipper ni det. Är i vecka 17 och det har ännu inte släppt. Hursomhelst har mediciner(prövat alla receptbelagda), huskurer och kost inte hjälpt mig ett dugg. Däremot har det visat sig att lite hårdare fotmassage har lindrat illamående avsevärt, dock har det inte hindrat kräkningarna men vad jag kunde se led ni mest av illamående. Förhoppningsvis kanske det fungerar för er också. Lycka till och hoppas att ni snart mår bättre!

#80 Tack för tipset, massage är guld värt. Hoppas du också mår bättre snart!

#78 Yes första barnet:) fint när männen förstår ändå. Min man sa häromdagen att det inte riktigt känns verkligt för honom än och det förstår jag ju. Det enda som har hänt är att jag har blivit surare latare och känsligare. Låg och snusade i soffan istället för att packa och så kom han med lite saft så jag skulle piggna till. Började storgråta. Högst otypiskt beteende för mig. Men visst blir man glad för bara lite omtanke:)

#82 Kul, första för oss också! Ja min sambo säger likadant, han längtar till han kan känna den haha. Tyvärr är det mååånga veckor kvar!

Nu har jag varit och köpt Postafen. Får se om det lindrar något..

Postafen hjälpte inte. Första kräkningen idag. Skrattade efteråt för på ett sätt är det roligt att jag känner mig gravid. Men det är hemskt att spy!

#85 Attans. Funkade hjälpligt för mig. Om jag såg till att peta i mig mat. Har du något du kan äta på morgonen innan du går upp? Be mannen att få något i sängen annars kan du ha typ skorpor redo bredvid sängen. Man vill ju inte men jag tyckte ändå att det hjälpte. Gå inte och må skit utan se till att få lergigan om postafen inte hjälper. Kan bli bättre.

#86 Sambon har gett mig ett glas filmjölk i sängen när jag vaknar på morgonen. Frukost är tyvärr mitt sämsta mål på dagen, alltid avskytt att äta frukost. Känner att jag redan förätit mig på Saltiner, men ska prova kardemummaskorpor tänkte jag. Ringer nog mvc imorgon och rådfrågar. Har varit sängliggandes i princip hela dagen idag. Min sista semestervecka nu med, känns skit att inte kunna njuta av det fina vädret. Får se om jag ens kommer klara av att jobba sen! Sjukt tungt på jobbet med alla vikarier så man får liksom dra det tunga lasset under sommaren..

Vi lever på som vanligt hemma. Min man "fattade" inte förrän efter dottern var född att han blivit pappa. Fast jag fattade inte riktigt heller förrän hon låg på bröstet om jag ska vara ärlig. Mina bröst är sjukt ömma och svullna och mår lite illa från och till, men ändå lika förskonad från gravidsymptom som förra graviditeten, alltså såpass att om jag inte vetat att jag varit gravid hade jag trott på magkatarr. Brösten hade nog iofs gjort mig lite misstänksam. Inskrivning på onsdag och bokade in ett tidigt ul till den 30/7 privat. Känns som jag behöver det… inte för att jag är vansinnigt nojig över missfall. Inte som jag var sist i alla fall. Jag känner mer för min egen sinnesro att det behövs.

Prostafen hjälpte i min första graviditet men inte i min nuvarande - men jag fick Lergigan och Lergigan Comp utskrivet denna gång och de hjälpte de första veckorna. Annars håller jag med om att äta, för mig att äta innan jag klev upp ur sängen! Ha en banan eller knäckebröd på nattduksbordet att äta liggandes så fort jag vaknade. Som tur var gick illamåendet över ”normaltidigt” denna gång!

#89 Tänk att jag längtade efter illamåendet först :') Ja äta är typ det enda som funkar, tryckt i mig stora mängder vattenmelon. Morötter funkar med. Igår kväll lyckades jag få i mig bakad potatis och smör. Det positiva med att typ bara leva på frukt och grönt är att det drar igång magen haha!

Hej hej kul att hitta denna tråd! Gravid med första barnet och bf runt 3 februari. Känns som att hela kroppen är uppochner med ömma bröst och ultrasvullen mage men det ska väl vara så 😊 När börjar man använda mammakläder? Jag får panik när det trycker på magen redan.. är i vecka 11. Funderar på att ta en tur till HM idag…

Jag ligger just nu i knät pp sambo än nere hos BM efter att ha tryckt i mig en flaska av det där glukosvätskan. Med smak av apelsin och väldigt sött så var jag inte förtjust i det 😂

#91 Välkommen! Vet många som köper sina gravidkläder tidigt så gör du det när du känner för det! :)

#93 Tack! Ja får göra detta :) Tur att det är säsong för mycket god frukt nu då om det är det som funkar för dig :)

Ringt mvc nu, blir uppringd runt kl 13. Hade hoppats på tidigare. Menmen jag får stå ut några timmar till! Hoppas det går smidigt att få recept..

Då har man blivit släppt från bm och mitt blodsockervärde började på 4.6. 2h senare så hade det lagt sig så fint på 5.6. Så ingen risk än så länge för grav.diabetes :) Jag frågade om gränsen och så länge man inte hoppar upp över ca 8.9 så är det ingen större risk. Nu ser jag fram emot ul imorgon och hoppas innerligt att det är ett litet hjärta som tickat där inne 😍

#96 Härligt..! Vilken vecka föyr man det i? 😊

#97 jag får göra den 2ggr med tanke på mitt bmi så för mig i v12/13 +v20 Annars brukar man tydligen bara göra den en gång. Men känner de som sluppit helt också :)

#91 Du börjar använda såna kläder när du känner att du vill/behöver. Finns inga rätt och fel. Jag använde mycket i början pga obehaget som blir av trycket, tror mycket är växtvärk och gaser som bråkar i början och gör magen "öm". Sen gick jag tillbaka till mina mjukisbyxor men har dem väldigt långt ner fram under magen. Men annars är det gravidleggings typ. 🙂

#96 Håller tummarna för dig imorgon 🌺

#97 Vanligtvis blir man inte ombedd att göra det om inte blodsockret stiger hos BM på de vanliga kontrollerna. Om det inte finns hög risk för det pga övervikt tex. Eller andra skäl. Annars håller dem koll med stick i fingret på blodvärde och blodsocker och säger till om det börjar finnas risk för diabetes / lågt järn osv.

#99 till mig sa bm att jag ska göra 2ggr pga mitt bmi. Och att man i vanliga fall gör det åtminstone 1gång. Dock kan ju olika län ha olika regler för det där.

#100 tror inte att det är vanligt att man gör om allt är "normalt". Jag har inte gjort under någon av mina graviditeter. Kommer sannolikt inte göra under de 2 månader jag har kvar heller. Har lågt blodtryck, normalt socker och lågt bmi, finns ingen anledning för mig att göra. Gått i Stockholms län och nu Uppsala län.

#100, glukosbelastning görs väl bara om risk för graviditetsdiabetes föreligger. Jag fick inte göra när jag väntade dottern i Stockholm, och det görs heller inte på rutin i Halland.

Det görs på rutin runt vecka 28 i nordöstra Skåne iallafall :) (kan inte tala för hela Skåne dock, men tror det görs på rutin även där!)

Precis gjort vårt första UL. Bebis är istället nu beräknad till 23 jan istället för 20 jan. Och jag gick från 12+2 till 11+6. Väldigt livlig krabat där inne och ett hjärta som ticka på väldigt fint. Nästa ul 30 aug :)

#104 Va kul! Längtar såå till vårat ul i Augusti!!

Så himla irriterad. Ringde vårdcentralen angående mitt illamående och kärringen i telefonen snäser åt mig att gravida inte får ta läkemedel. Jag snäste tillbaka att det får vi visst det och att min BM pratat om Lergigan. Fick tillslut en telefontid med en läkare på FREDAG. Får ALLTID så dåligt bemötande på vårdcentralen alltså. Har aldrig varit nöjd med min vård där.. Vad beror det ens på att dem bara sitter där i telefonen och gissar och vägrar hjälpa? Bittra gamlingar som lever i det förflutna? Undra hur dem får sina jobb med all denna okunskap..

#107 Gud vilket trist bemötande. Känner igen det där :(

#90 ta det lite lugnt med vattenmelonen. Jag har också proppat i mig det men det är mycket fruktsocker och magen mår inte alltid så bra av det. Men Känner du inte av det så är det ju bra att det finns något du kan äta:) #107 eh idiot!? Pinsamt att uttala sig om något man inte kan och kass attityd. Dåligt. Hoppas att du får något utskrivet nu då!

#109 Ja, tyvärr är frukt i princip det enda jag får i mig just nu och frukt i stora mängder är ju inte speciellt nyttigt i slutändan heller. Men vad ska man göra :) Ja, jag ska fasen kräva medicin. Det är väl min rätt kan man tycka!

#107 Katastrof ju … Suck på vårdpersonal ibland alltså! Jag var också måttligt road när bm hade en föreläsning på inskrivningssamtalet om HUR FRUKTANSVÄRT ÖVERVIKTIG jag är och hur jag skadar mitt barn.. har ett BMI på 33 …🤔 så trött på vården ibland alltså!

#111 Ja herregud alltså. Förstår inte var dessa människor kommer från. Jag jobbar själv inom vården, så om en patient ber mig om hjälp och jag inte har någon kunskap i området så söker jag självklart upp någon som har kunskap.. Skulle aldrig få för mig att förminska mina brukare eller lägga skuld på dem. Men jag håller med. Så jävla trött på vården!

Jag träffade min km för första gången på inskrivningssamtalet igår. Urgullig! Lyssnade och tog mig på allvar. Hade en superbra graviditet med dottern, men den slutade med manuell placentalösning och en moderkakan som satt som berget. Hon skulle begära journaler från gamla förlossningssjulhuset och rådgöra med läkare redan nu om man skulle sätta in mig på lite vlodförtunnande för att minska risken för en eventuell placenta accreta. Kändes så skönt att hon genast tog min oro på allvar. Könns verkligen superbra.

Idag kräks jag igen. Stackars dem som har detta varje dag hela graviditeten. Känner mig helt slut!

#111 känner igen det där. Min bm var ändå snäll när hon poängtera att jag har ett bmi på 39 som kan orsaka komplikationerna pga min vikt. Men läkarbesöket jag hade igår efter ul där satt den kvinnliga läkaren och verkligen tryckte på att min vikt är dålig. Hon vägrade lyssna på mig och tyckte mer att jag inte hittat rätt aktivitet som passar mig. Då ska jag ändå säga att min vikt har aldrig varit ett problem för mig, det har aldrig hindrat mig eller skapat problem för mig heller.

#113 vad skönt att höra..! Känns skönt att det finns hopp ❤️ ger denna bm en chans till sen byter jag. #115 Jag poängtera för henne att det faktiskt inte finns någon som är mer medveten än den som faktiskt har problem med vikten på något håll och det kunde hon ju verkligen inte förstå. Tur att man är så himla mentalt stabil när man är gravid …not

#116 jag förstår ju självklart poängen med det hela. Men de borde ju också tänka på hur de uttalar sig om just ens vikt. Min sambo var även med (pappa till barnet) och när även han reagerar på att läkaren prackar ner på en då är det fel. Försök och stå på dig och gör så gott du kan i att ligga stilla i vikten ❤️ Jag har än så länge legat stilla och även droppat 1-2kg sen inskrivning.

#114 Tråkigt att höra att du har börjat kräkas, hoppas att du får hjälp och att medicinen fungerar för dig. Håll koll på att du får i dig vätska bara, särskilt nu i värmen. Det ska mycket till, men om du förlorar alltför mycket vätska kan du drabbas av ketoner i urinen och kraftig viktnedgång. Mina värden har blivit bättre efter behandling, men har fortfarande problem med vikten. Håller tummarna för dig!

Precis hadt telefontid med en läkare. Jag bad om Lergigan Comp men hon pratade om att den inte är lämplig i tidig graviditet och jag får därför vanlig Lergigan? Återigen varför säger alla läkare olika!! Blir galen..

#119 som du fick svar i den andra tråden så är det lite olika klass på dem pga innehåll - men mängden koffein i Comp är inte jättehög (jämfört med om dricker kaffe)z jag fick båda utskrivet vid inskrivning på MVC. Den allmänläkare du pratade med kanske inte är så van vid gravida och därför gick enbart på kvalificeringen? Du kan ju prata med din BM på MVC - de har helt säkert läkare där som kan skriva ut. Men prova dig fram jag tog i huvudsak den vanliga lergigan och märkte inte av någon trötthet av den, jag hade comp hemma också men tyckte de fungerade lika på mig.

#120 Jag pratade med mvc först och dem har tydligen inte läkare på mödravården där jag bor.. :( Låter dumt tycker jag..

#121 hoppsan där ser man, jag ber om ursäkt - jag trodde det var standard att det alltid fanns. 🤐

#122 Ja tycker det borde vara standard! Men bor i en liten håla så det är väl därför. Nu mår jag i alla fall lite bättre, sovit bort lite illamående och ätit litegrann :) Gick in i vecka 8 idag!

Ätit lite salami nu på kvällen, såååå gott! (hade den i frysen i 3 dygn). Inte kunnat äta kött på över en vecka, men nu gick det.

Jaså? Får man äta salami om den varit frusen i en viss tid? Åååh va gott… SÅ SUGEN NU! Trodde inte man fick äta det alls som gravid.

Varför får man inte äta salami? (När man fryser det så dör bakterierna så t.ex. lufttorkad skinka kan ätas efter 3 dagar i frysen )

#125 Ja köpte från charken och frös ner den i 3 dygn. Man kan äta färdigförpackad med men den måste vara nyförpackad när man fryser ner den! Toxoplasma dör i frysen men inte listeria. Så som sagt, nyförpackat så är det ingen fara :)

#126 precis som ovan skrev handlar det om att salami nästan alltid är lufttorkad eller kallrökt och därför inte är upphettad och då finns risk för toxoplssma. Men om man förvarar rik-livsmedel i frysen 3 dygn så ska parasiten vara död. Men precis som framgick i svaret innan så dör listeria bara vid upphättning och det är därför bra att ha koll på bäst-före-datum och äta nyförpackat.

Verkar som jag åkt på magkatarr. Har känt obehag i övre delen av magen ett par dagar, men nu börjar jag få sura uppstötningar och ont också. Har känslig mage så inte så konstigt eftersom jag spytt en del. Får lite dåligt samvete som klagar, har ju ändå längtat efter att vara gravid, men fy va jobbigt detta är!

#130 känn dig inte dålig, vi är många som avskyr att vara gravida :) det är ett nödvändigt ont att genomlida och man behöver behöver inte tycka om det alls. Man kan vara lycklig över barnet och hata hur det blir till samtidigt, helt ok :)

#130 men usch vad jobbigt. Stackare! Ja visst är det lite så att man känner att man inte kan klaga utan att man ska vara tacksam hela tiden?

Ja, jag hade verkligen föreställningen innan jag blev gravid att det skulle vara härligt och mysigt. Just nu är det pest och pina men jag hoppas att det kommer några härliga stunder också.

Hehe, visst finns det mysiga stunder, men det är väl mest senare i graviditeten när man sitter i soffan och känner hur bebis bökar runt. Annars är det inte speciellt trevligt.

Tycker inte heller om att vara gravid. :/så less

Håller med er för tillfället (hoppas det ändrar sig) .. magen är kaos och uppochned och behöver springa på toa så fort jag ätit något.. hej vad känslig magen är ..och svullen! Hälsningar tjock och trött

Första graviditeten mådde jag rätt dåligt ganska stora delar - hade problem med kräkningar och svår huvudvärk. Men jag håller med om att jag ändå njöt av slutet av graviditeten när jag kände mig rund och fin och att bebisen kändes så mycket vid rörelser. Denna graviditet har jag verkligen fått en lugn och trevlig andra trimester så nu mår jag bra utan att kräkas/må illa eller ha huvudvärk. Så nu tycker jag att det är rätt härligt ändå - tacksam så länge det håller i sig. Annars håller jag med om att ”det är värt pinan” helt enkelt. Jag tycker det är bra att kvinnor vågar prata om hur de känner och att alla faktiskt inte tycker det är en färd på rosa moln. Man måste liksom inte älska att vara gravid bara för att man vill ha barn!

Jag vakna upp nu fullt med små finnar i hela ansiktet. Så jag känner ingen glamour där inte 😂 Tror faktiskt att vädret tillsammas med hormonerna verkligen inte går ihop. Köpte mig en ny fläkt igår i hopp om att få ner tempen, men efter natten nu konstatera både jag och sambon att vi kanske skulle tagit den för 5500kr istället för 3000 😑 hutlösa pengar dessutom

Det är nog många som som vill framställa det som härligt, inte en enda i min närhet har klagat på att vara gravid. Nån har spytt lite grann, nån har mått illa ett par månader. Men jag har bara hört om hur härligt det är haha.. Lurad!! :') Jag känner mig som en riktig gnällspik jämfört med dem! Menmen, jag har min sambo som tar hand om mig. Från att inte ens vilja laga mat har han börjat lära sig och lagar mat varje dag till mig, precis det jag önskar och det jag känner att jag kan äta. Här går INTE pizza och hamburgare hem kan jag säga. Behöver inte ens komma upp ur sängen på morgonen för han kommer in och ställer något på sängbordet när han vaknat :)

#139 ja många verkar enbart berätta det rosiga fina… Jag känner 2(!) Enbart som haft lätta graviditeter och mår toppen. Jag och min bästa vän hatar att vara gravida och har klagat åt varandra sen dag 1. Ganska skönt att ha någon man kan klaga hos:)

#140 Ja det behövs! Jag får snällt ventilera mig här på forumet haha :)

När man väl börjar gnälla så brukar det komma fram hur folk vantrivs :) jag vet en som sagt att hon älskade att vara gravid, resten har varit mer eller mindre missnöjda. Det finns väldigt lite skimmer över alla kroppsvätskor och krämpor.

Gör väl er sällskap här då, väntar tredje barnet. Beräknad födsel är i slut på mars :)

#143 grattis! får jag vara så fräck och fråga om ni planerade denna eller bara tänkte att kommer det så kommer det? För jag har mått minne av att ni tänkte "bara" se om det gick.

#143 underbart! Grattis igen! Mars var en perfekt månad att få barn i tyckte jag! ❤️ Hade gärna haft två vår-barn men är glad för en höst/november-bebis också! 😉

144# Helt ärligt så blev vi lite tagena på sängen, ett slarv och här står vi haha! Mycket tankar snurrar nu, på ett sätt känns det självklart att behålla men samtidigt så har vi två underbara ungar, bra rull på vardagen etc etc så vi diskuterar ”alla” alternativ här hemma just nu faktiskt. 145# Tack, ja jag är själv född på vårkanten och har alltid gillat det, själv är mina födda och november och december. Novemberbarnet kändes perfekt medans decemberbarnet kom i mellandagarna så lite tjorrvigt med kalas mitt i julen hahaha😛 Men vinterbebisar är så mysigt! Man håller sig gärna inne i soffan och myser ändå första tiden liksom.

#143 Nä men hoppsan! Vågar inte riktigt säga grattis heller om ni inte vet än hur ni vill göra

147# Nä alltså det lutar helt klart åt att vi behåller, bara lite förvånad/chockad då vi inte direkt har historia av att lätt bli gravida så det lilla slarvet vi gjorde trodde vi inte skulle resultera i något med tanke på tidigare bebisverksta 😅

#148 Hihi okej. :) så Grattis. Då var de väl meningen att de skulle bli en till. ;)

#148 Grattis! :) Jag har haft en dag utan spyor, har mestadels sovit. Första gången på ett tag som jag klarat att äta varm mat. Man får va glad för det lilla! Har ni här inne fått någon känsla av vad det är för kön på er bebis? Jag tror jag bär på en pojke, ingen aning om varför. Bara en känsla :)

#146 åh ja jag försöker tänka så. Det blir nog bärsjal och bärjacka med bebisen och förhoppningsvis ut och leka i snön med storasyster. Vår första syskon-graviditet skulle ha blivit en juni-bebis om jag inte fått missfall i v10 och nu i den här värmen är jag rätt glad för vår novemberbebis istället… om man nu får tänka så. Periodvis är det konstigt när mina vänner och bekanta som vara gravida samtidigt fött/föder sina bebisar nu och jag började om med att vara gravid. Min man är också född i november och med BF 19/11 borde vi i alla fall klara oss från mellandagarna, hehe!

#150, jag har en känsla av att det är en pojke. Var helt säker på det med dottern också, men den här gången känner jag att det är pojk :) vecla 6+1 idag och är så jäkla trött. Helt bedövande!

Jag vågar inte gissa än, blir glad vad jag än får. Men alla i min närhet tror pojk och även sambon har spårat in sig lite på. Vi får helt enkelt se vad RUL säger 30 aug :)

149# Jo men det känns ändå som att det liksom är mening i och med att det gick så lätt! ;) Äldsta tog 2 års kämpade och skulle precis påbörja ivf, minstingen bara hända vi hade kört på såkallat ”säkra perioder” och avbrutet sen förlossningen med första och nu denna gång har vi använt riktigt skydd så att säga förutom denna enda gången vi slarvade till det 😅 #150 Tack :) #151 Ja men precis ;) Nej båda har ju varit beräknade i januari, äldsta är prematur (9veckor) men lillan är född i v 38 mest oflyt för hennes del att vi inte kom över nyår.. Så jag räknar inte med att gå tiden ut/gå över tiden denna gången heller men man ska väl aldrig säga aldrig :p

Har inte mått illa alls idag! Varit relativt pigg och orkat äta vanlig mat. Räknar inte med att det håller i sig, men skönt med en paus.

Heej 👋 är det en tråd enbart för barn med bf i januari eller går det bra med senare? Jag är beräknad i början på mars.

Det går bra, det är blandad kompott med tidiga BF2019 här! #156

#156 Välkommen! Jag har bf sista februari så då är vi rätt nära varandra :)

#156, vad kul med en till marsbebis!! Vi är beräknade runt 10 mars baserat på sista mensen :)

Tack :-) vad snällt. Hur känner ni er? Jag har en del symtom men värst är nog att jag känner mig så fruktansvärt uppsvälld. Jag vill knappt äta pga det. Äter jag nåt så blir jag ännu mer uppsvälld o det gör ont. Ingen ska ju få veta nåt än ;-)

#160 Känns som jag har alla symtom i världen just nu. Illamående och kräkningar sedan 2 veckor tillbaka, fått riktigt ont i magen efter alla kräkningar och har sura uppstötningar. I morse vaknade jag med världens yrsel så hella rummet snurra. Hälften av all mat luktar blä, kissar konstant och ja, magen är konstant uppblåst :') Avskyr graviditeten just nu, men man får försöka fokusera på målet! Jag har redan berättat för dem allra flesta, kan inte riktigt dölja det med alla spyor och jag kan heller inte låta bli att gnälla haha!

#160 jag har bf i början av februari och har tack och lov inte mått illa men är väldigt svullen och magen är totalt ur balans. Har vart toktrött men det börjar ge sig lite nu. Brösten är ju ett eget kapitel, ont och spänt men det är som det är 😊 mår ganska bra i det stora hela 😊

Okej har insett att det är Gravid-vitaminerna som gör att jag mår illa!! Har tagit dem på morgonen och 1-2 timmsr efter det börjar illamåendet och håller på i flera timmar för att sedan avta på kvällen. I förrgår tog jag dem på kvällen istället men då vaknade jag igår morse med extrem yrsel istället. Igår tog jag inga vitaminer alls och mådde bra hela eftermiddagen och vaknade nu på morgonen och mår bra! Hur ska man göra nu då.. Får väl beställa hem en annan sort och se om det går bättre :(

#163 Vilka använder du? 

Testa Mitt val Kvinna. Där har du flera olika vitaminer och mineraler =)

#164 Jag äter whole food tillskott som heter Innate Response Baby & Me. Jag kan tyvärr inte äta dem sorterna från apoteket för min mage klarar inte dem. Har beställt hem ett annat tillskott som innehåller bara det absolut viktigaste för gravida, så hoppas den funkar bättre.

#165 Okej, Om de inte funkar får du nog prata med BM om det.

#165, du måste inte äta tillskott som gravid som du äter en någorlunda normal kost. Bebis får det den behöver ändå :) mår du dåligt av dem är det bättra att du låter bli och mår bra. Det är hemskt påfrestande att må dåligt. Jag har ätit lite folsyra den här gången, men slarvar ganska friskt ändå.

#167 Ja, tar jag inga vitaminer kan jag äta allt. Men tar jag vitaminerna så mår jag illa och sitter bara och knaprar morötter och dricker nyponsoppa. Så känns ju helt klart bättre att få i sig mat!

#168 då skulle jag skippa vitaminerna och äta allsidigt. #167 folsyra är väl sånt man borde ätit några månader innan man blir gravid? Så det är lagrat i kroppen liksom? Jag slarvade friskt med båda ungarna. Är dålig på att ta tabletter

#169, ja, man ska gärna börja innan och sedan äta ett tag efter man pussat just för att barnet inte ska födas med ryggmärgsbråck. Jag har ätit sporadiskt, men jag är som du, dålig på att ta tabletter :) nu äter vi väldigt mycket folsyrarika livsmedel, så jag är inte orolig. #168, skippa vitaminerna helt då och fortsätt äta allsidigt :) det är ju bättre att du inte kräks och får behålla de nyttigheter du får i dig än tvärt om.

Jag har ätit gravid-vitaminer med folsyra varje dag i 6 månader innan denna graviditeten så förhoppningsvis har jag bra förråd.. Men friska barn blir ju till under betydligt sämre förutsättningar så man ska nog inte vara allt för orolig. :)

Hej alla :) Känner att jag vill medverka i denna tråd då jag har gjort tre positiva graviditetstest. Dock väldigt svaga streck, men jag hoppas verkligen att jag är gravid då jag har symtomen också :) Enligt Preglife-appen ska jag ha BF 2019-03-23. Lägger upp en bild på mitt test jag gjorde imorse :)

#172 välkommen och grattis! Håller tummarna :)

#173 Tack :) Pratade precis med barnmorskan och vi har inskrivningssamtal den 7/8. Även hon pratar att jag är gravid.

#168 skippa dem helt! Du har ju ätit folsyra innan så du hade säkert ett bra förråd. Tror de rekommenderar att man fortsätter äta folsyra till v12 eller något sånt så se om du klarar sådana tabletter med endast folsyra i? #172 grattis!

#175 Ja, har beställt hem ett tillskott med endast Folsyra, järn och c-vitamin. Vet att man kan bli illamående av järn, men tänker att jag provar ändå. Är sååå himla trött och utmattad så känner på mig att jag kommer få börja med järn inför nästa besök ändå. Idag har jag inte mått illa, men fick plötsligt illamående efter jag ätit kvällsmat och kräkte upp allt. Sedan mådde jag bra igen. Så det var inte så farligt jämfört med hur jag har mått andra dagar.

Gick in i v 11 idag. Har mått pyton. Spytt ca varannan/varje timme vissa dagar dygnet runt. Började med postafen men det hjälpte inte. Fick utskrivit lergigan comp men det var bara som ett sömnpiller, hjälpte inget mot kräkningar eller illamående. Låg däckad och spydde omvartannat. Mådde så fruktansvärt illa. Fick bli inlagd på sjukhus och fick dropp. Fick utskrivit Ondansetron istället som faktiskt hjälper till viss del. Men Såfort medicinen går ur kroppen så kommer detta hemska illamåendet tillbaka och jag spyr okontrollerat. Nu vill de helst inte skriva ut mer av den medicinen och jag börjar få panik om jag inte får den 😪 känner mig så ensam… som tur är har jag en fantastisk sambo som stöttar mig! Min sjukskrivning går dessutom ut idag och tanken är att jag ska börja jobba 100% på måndag. Ringt till Nova idag för att kunna förlänga sjukskrivningen men ssk i luren sa bara att den doktern som var där idag sjukskrev inga patienter idag. Hur kan man ens säga så?! På sjukhuset så fick jag VUL i v 9. Och allt såg bra ut som tur var. Hoppas verkligen att jag börjar må bra snart. Orkar inte ha det såhär 😥 Detta är min första graviditet och jag är inte sugen på några fler ska jag säga… Någon som varit insamma sits???

#177 Har haft hyperemesis sedan vecka 6 och hade sedan uppehåll under några veckor drygt, men nu har det kommit tillbaka igen i vecka 19. Har provat allt inklusive medicinering som inte haft effekt alls. Det är ett rent helvete, för vissa varar det längre och för andra går det över. Men du ska kunna kräva att få läkartid för fortsatt sjukskrivning, på kort varsel har gynakuten ordnat till mig samt även vårdcentralen.

#177 Låter som hyperemesis. Brutalt graviditetsillamående. Tyvärr har många läkare alldeles för dålig insikt i det och hur jobbigt det är. Jag är inne på andra graviditeten med det nu. Åt maxdos på ondansetron, lergigan comp och primperan när det var som värst. Spydde i bland i alla fall. Är i vecka 30 nu och det verkar ha lugnat ner sig. Men vet att de kommer tillbaka igen. de är bara en tidsfråga. Försök boka tid till läkaren på mödravården. De är inte nyttigt att spy sådär ofta. Jag fick magmunsbrock med sonen pga det. När du väl börjar spy är det bättre att åka in på dropp om du ändå bara fortsätter spy efter ett tag igen. Så fort du börjar tänka att dropp kanske vore på sin plats så åk in. Lätt att bli uttorkad och hamna i svält om de pågår för länge.

Mina nya kosttillskott verkar funka bättre. Tog första tabletten igår kväll och idag mår jag som vanligt :)

#180, åh så skönt! Hoppas det håller i sig :)

Imorgon är mitt andra besök hos bm och vi ska få se det lilla knytet för första gången! Känns läskigt, häftigt och roligt på samma gång! Sen slog det mig, tänk om det är två därinne 🙈 Ja hjälp vilket äventyr detta är..!

Min känsla av första ul var "varför är de så fula och spelar upp en film framför näsan på mig? Varför ljuger de?" 😂 Längtar så till 30 aug 😍

Käre värld..! En liten virvelpanna ligger där i magen och vevar så pass mycket att det inte riktigt blev någon riktigt bra bild men en bild blev det! ❤️

#184 Va roligt! Vilken vecka är du i? :)

#185 ja verkligen..! Är i vecka 13 (12+3) 😊 Hur går det med ditt illamående?

#186 Det går ganska bra just nu. Jag har inte kräkts på ett par dagar, men jag mår fortfarande lite illa. Framförallt kvällarna är jobbiga. Men det värsta just nu är nog tröttheten, känner mig matt konstant både fysiskt och psykiskt. Har sjukskrivit mig från jobb i alla fall så jag klarar mig :) 3 veckor kvar till ultraljud!

#187 Skönt ändå att kräkningarna har lugnat sig. Har du 3v kvar till RUL eller är det ett tidigt UL? Fick veta igår hos bm att jag pga Apc-resistens (lättare att få blodpropp) måste ha stödstrumpor under hela graviditeten plus ta fragminsprutor 6 veckor efter förlossningen 😥 Vill INTE ta sprutor på mig själv alls faktiskt 😣 Någon mer som är Apc-resistent?

#188 Tidigt ul! Åh va jobbigt! Förstår dig, jag själv avskyr också sprutor.

Vi ska på tidigt ul nu på måndag i v 9. Ska bli spännande att se om det finns något där inne :) sedan blir det kub v 12, så ganska tätt med ultraljudet nu i början. Det tidiga i v 9 bekostar vi själva.

Illamåendet har eskalerat lite igen. Fy.. Men varit iväg hos läkaren och blivit sjukskriven 2 veckor i alla fall. Min chef är förstående och tycker jag ska vara hemma och ta det lugnt!

Det visade sig att det blir syskon för oss 2019. Nu håller vi tummarna för att allt går vägen. :)

#192 Grattis :D

#192 Grattis! Håller verkligen tummarna :)

#192 grattis! Håller tummarna för er! Hur lång tid blir det mellan sonen och liten?

Tack alla! Det blir exakt 2 år mellan barnen om allt går vägen. Sonen är född i mitten av mars och mitt beräknade BF nu är 30 mars. :)

#196, helt perfekt ju! :) så roligt!

Vecka 6 idag, hoppas på att komma över denna vecka, då kommer jag nog slappna av lite. Jag är såklart nervös för missfall men inte som jag var med sonen. Nu vet jag ju att jag kan göra ett friskt barn och bli gravid fort om jag vill så även om det såklart vore tråkigt så är jag mer trygg i min kropp och fertilitet.

#198 pratade med en kompis om just det smockat väntar sitt andra. Jag var fruktansvärt nojig hela första graviditeten med dottern. Jag var livrädd för missfall första 13 veckorna och tyckte det var jättejobbigt. Den här gången är jag mycket mer trygg. Precis som du säger, skulle det inte gå vägen vet jag ändå att vi har väldigt lätt att bli gravida, så det känns verkligen mer avslappnat. Nu ska jag göra ett tidigt ul imorgon i v 9 ändå. Med dottern gjorde jag det på grund av ångesten över att det inte skulle finnas något. Den här gången är jag inte nervös över det, jag vill bara veta, mest för jobbets skull eftersom jag börjar på nytt efter semestern och vill veta om det är värt att hitta på massa orsaker att vara ledig om det ändå skulle visa sig att jag bara är skendräktig.

Jag är gravid men har ingen aning om vecka… allt är upp och ner då jag fick missfall i maj. Har antagligen haft ÄL två gånger men inga uträkningar stämmer så har bokat ett ultraljud den 8/8! Är nervös då mitt senaste ultraljud visade en död prick trots att jag trodde det var vecka 10 :( så känns jobbigt. Letar efter att symptomen ska försvinna då det hände förra gången men började aldrig blöda så trodde det var ok. Idag har jag dock börjat må lite illa så känna väl som ett bra tecken! Pust.

#199 Jag gjorde tidigt UL med sonen också för att datumbestämma, jag har pco så kan inte gå på mensen. Antar att jag får göra det den här gången också. Ska testa att ringa dom imorgon för att boka tid för inskrivning.

Hur allvarligt brukar dem ta viktnedgång på mvc? Jag är kort och vägde vid inskrivningen 48kg. Då har jag gått upp 3kg sedan början på detta året, vägde 45kg i januari. Nu har jag gått ner till 46kg då mitt illamående eskalerat igen och jag klarar inte av att äta så mycket. Jag kräks dock inte längre. Är i vecka 10 nu och förväntar väl mig att må såhär i några veckor till. Har mitt andra besök på mvc om 2 veckor, och då tar dem alla prover. Borde jag vara orolig eller kan jag slappna av och vänta till besöket om 2 veckor? Jag är alltså inte extremt underviktig då jag är kort, men börjar jag gå under 45kg så är det för lite i normala fall.

Så länge du inte går ner allt mycket så är det ingen fara. Barnet tar vad den behöver av dina reserver. Jag gick också ner i början. Bara du inte blir uttorkad eller inte får i dig något alls så är det ingen fara. Tog mig fram till vecka 29 innan jag hade gått upp 1.5 kg. Och så troligtvis bara bebis + fostervatten och moderkakan mest som vägde mer än jag då. Har inte gått upp mer än 3 kg vad jag vet och är i vecka 31 nu. Har dock fått åka in för dropp pga kräkningar som inte slutar. Kroppen kan hamna i svältläge vilket inte alls är bra.

#203 Jag får i alla fall behålla det jag äter just nu. Lever mest på potatis, grönsaker och frukt. Men det är ju bättre än inget. Då avvaktar jag sålänge jag inte rasar i vikt :)

Sapphire0329 Har du något mer än apc-resistens? Jag har det i familjen så har blivit rekommenderad att kolla upp det. Men enligt min bm finns det en skala med typ fyra riskfaktorer och om man bara har en t ex apc-resistens så räcker det med att ha stödstrumpor i slutet av grav. Har du någon i släkten som fått blodpropp eller så?

Jaha. Då var vi inne i vecka 16 och varken illamående eller trötthet verkar ha några som helst planer på att ge med sig. Grrrrrr. Hormonerna har också blivit värre än nånsin. Gråter av filmer och igår skällde jag ut min man för att allt det här är hans fel. Idag hade han gått upp innan mig (har aldrig hänt) och gjort fin frukost. Då lipade jag för det. Suck! Sa till bm att det minsann inte är någon som har sagt att det bara är skit att vara gravid. Hon log och sa att i hennes rum är det inte många som tycker att det är något vidare mysigt. Kändes ju lite upplyftande i alla fall.

#206 Ja, många i min närhet har sagt att dem aldrig mått så bra som när dem varit gravida. Snacka om att man känner sig lurad haha..

Nu har vi varit på ultraljud och sett ett litet tickande hjärta och en navelsträng som börjat jobba på :) det såg ut precis som det skulle och var till och med lite större än vi trodde! V8+3 istället för 8+0.

#205 Ja min mamma och min mormor har haft blodpropp. Har högt bmi men tror jag har 1 poäng. Heterozygot gen. Vad har du fått för rekommendationer? Är det bara stödstrumpor?

Hej alla, Jag är ny här. Har BF 4 mars 2019 enligt mina beräkningar, går alltså in i vecka 10 imorgon. Har inskrivning 20/8 och första ultraljudet 27/8. Galet vad tiden går långsamt dit, man vill ju bara veta att det lever där inne!! Jag mår skapligt hittills. Väldigt ömma bröst sedan 3-4 veckan. Uppsvullen som aldrig förr, tycker att jag ser ut att vara i 5-6 månaden, speciellt EM/kvällstid. Har varit extremt trött hela sommaren, sovit bort hela semestern. Mått illa till och från men bara kräkts 2 gånger, en gång i V8 och en i v9. Lycka till allihopa, det är så roligt att läsa andras erfarenheter från ungefär samma tid i graviditeterna!!

#209 Jaha. Ja men då har du alla riskfaktorerna. Det var just de som min bm räknade upp. Apc högt bmi blodpropp i släkten och heterozygot. Då låter det rimligt med sprutor. Jag har inget av det andra bara ev apc så jag ska kolla upp det och hon sa att om jag har det så är det bra med stödstrumpor. Jag hatade sprutor förr men nu har jag kommit fram till att ja det kommer göra lite ont i typ två sekunder. sen går det över. Inget mer än så.

Fyfan.. Jag mår inte ens i närheten av så dåligt som vissa gör som spyr hela dagarna. Men jag känner ändå att jag inte orkar mer!! Hur fasen överlever man. Är helt jävla slut. Lergigan hjälper inte mot illamåendet men den gör i alla fall så jag får sova. Vecka 11 på fredag, snälla låt det bli bättre snart :(

Jag har sammandragningar och det gör mig nojig. Kanske missfall på g? :(

Någon mer som har problem med att sova? Jag har alltid varit en natt människa och sover gärna länge på morgonen alltid och har varit sån sen spädbarn. Är i vecka 6 nu, så väldigt tidigt. Men jag har gått från att lätt kunna sova till 11 till nu hur sent jag än somnat så vaknar jag halv sex på morgonen. Wtf..

#213, hur går det? Gör det ont eller hur känns det? Håller verkligen tummarna för att det inte är missfall.

#213 om det är någon tröst så hade jag en del sammandragningar riktigt tidigt i denna graviditet. Vet inte vad det berodde på men sedan dess har jag inte haft några fler. Är i V25 nu.

#213 hade oxå en hel del sammandragningar i början. Första trimestern typ. V35 nu :)

#213 Hade samma sak som dig och trodde också att missfall var på gång, speciellt då det började även komma rosa flytningar. Jag var då i vecka 6 ungefär. Jag även grät en skvätt och accepterade att det skulle inte bli till något. Nu är jag i vecka 23+3 och hon är aktiv som bara den. Har haft blödningar till och från i den här graviditeten så man slutat aldrig att oroa sig. Så att du har sammandragningar betyder inte att det är missfall på gång. Försök ha is i magen. Jag håller tummarna för dig. ♡

Skönt att höra att fler har haft så utan att det vart nått. Det känns exakt som sammandragningar verkligen. Vi hade en intensiv dag igår med tåg och lisebergspelning så det kanske spelade in. Inget blod ännu i alla fall så vi håller tummarna.

Precis fått reda på att jag är gravid med nummer 3. Det innebär att äldsta barnet kommer vara lite över 3 år när tredje barnet kommer. Känns som om vi tagit oss lite vatten över huvudet nu när jag är hemma med två vildar, inte orkar nått och mår illa för minsta lilla grej

#220 Du kommer att fixa det bra! Jag fick tredje barnet när nr 1 var 3 år & 4 mån. Var jobbigt ett tag, men nu är de i mellanstadie/högstadie åldern och har alltid sällskap med varandra på eftermiddagarna. Fördelen med att ha barn tätt är att de har samma intressen, gillar lekplatser, liknande tv-program/böcker mm. Fick nr 4 några år senare och märker att det är svårare att anpassa aktiviteter. De stora gillar ju inte samma sak.

Hej på er! ☀️

Jag har inte fått något plus än, jag tog mitt sista test två dagar innan BIM (jag kunde inte hålla mig). Samma dag fick jag lite ljusrosa på pappret när jag var på toa. Satte i en tampong då jag tänkte att det var mensen som kom igång, men när jag tog ut den några timmar senare var det ingenting på den. 
Jag har egentligen inte haft några som helst gravsymptom förutom att jag har haft en "känsla" av att det är något på gång. Nyss kände jag dock något svagt i höger del av "tjejmagen", ingen värk eller ilande, men något. 
Min mens skulle ha kommit igår men jag har inte några känningar av att den skulle vara på gång. 
Nu väntar jag på mina gravtest jag beställde igår. Hoppas så innerligt att jag får ett plus så att jag kan följas åt med er i den här tråden! ❤️

För de i denna gruppen som har BF i Jan så har det startat en grupp "BF Januari 2019" om ni vill hoppa in där :) Så kan vi hålla ihop och självklart fortfarande dela våra äventyr med denna gruppen med. Men vore roligt att "vandra" bredvid varandra hand i hand i detta äventyr :D

Jag mår illa o har ont i svanken konstant. Benen känns som bly o jag är totalt orkeslös. Känner ingen glädje heller. Detta barnet var inte planerat, jag ville inte ens ha fler barn o har varit inne på sterilisering. Mina graviditeter är hemska. Har 3 pojkar. Men jag gjorde en abort för inte länge sen alls o den aborten var jobbigare än att vara gravid. Dagen efter aborten låg jag i sambons famn i fosterställning o skrek att jag ville ha tillbaka barnet igen. Komplikationer uppstod som gjorde att efter jag gjort aborten 2 gånger så fick det sluta med skrapning 2 månader senare. Nej fy, jag går aldrig mer igenom det. Så antingen är jag superfertil eller så har han superspermier, för trots skydd kom det ett plus på stickan för andra gången. Barnet behålls o sen blir det sterilisering för mig. Definitivt. Jag känner mig inte glad :-( Sambon är överlycklig dock. Nån som känner samma som vill prata ut lite? Jag är i vecka 9

Vad tufft för dig #224 Men jag hoppas ändå att det blir en lättare graviditet denna gång. Sen låter det ju kanske som om sterilisering kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

#225 jag hade nog extra ont när jag skrev det :-) Vissa dagar är bättre än andra, men jobbigt är det varje dag. Jag är bara i vecka 9 (!!!) Jag har ju hela graviditeten kvar. Nåja. Efter denna så bokar jag tid för sterilisering, det har jag tänkt mycket på o bestämt mig för nu. Självklart kommer jag älska barnet, på mitt inlägg lät det som jag inte skulle göra det o att den var oönskad, självklart är fallet inte så. Jag hade bara en dyster dag helt enkelt :-) vilket jag har ofta visserligen. Men det kommer säkert att gå bra, jag har sambons stöd genom allting. Jag ska träffa läkaren om 2 veckor o se vad han säger då jag har ett väldigt tungt o krävande jobb. Barnmorskan tror jag kommer få vara sjukskriven största delen av graviditeten, vilket oxå skrämmer mig. Jag har en bra lön o sambon har bättre men jag har alltid velat klara mig själv, ha min egna goda ekonomi, jag har svårt att låta sambon betala extra i räkningar, vilket jag måste låta han göra nu. Jag har kämpat att komma dit jag är idag o då är det svårt att acceptera att jag måste ta några trappsteg neråt igen. Men det är ju bara en tid såklart :-) Allt löser sig.

#226 här är du alltid välkommen att ventilera allt trist utan att känna dig dömd eller att du måste förklara dig. :)

#227 ååh vad snällt sagt av dig :-) Det känns skönt att kunna säga exakt vad man känner ibland, utan att vara rädd över att någon ska tycka man är dålig.

#228 det är många här som ogillar allt vad graviditeter heter :p

#228 som Sarah under dig säger, vi är många som ogillar att vara gravid. Jag är absolut först att räcka upp handen på det. Hatade att vara gravid och var sjuk sista 3 månaderna. Urk

Uppdatering! Jag blev fortsatt sjukskriven och är fortfarande. Blev så illa att jag åkt in och ut på sjukhuset 4 ggr för dropp över dagen under en veckas tid. Inlagd en gång efter det och då fick jag 10(!!!!!) liter dropp under 3 dagar. Hade 3+ ketoner i urinen och mådde så himla dåligt att det går inte att beskriva 😢 kunde inte gå, fick åka rullstol. Gick ner 7 kg på 6 dagar. Ja ett rent helvete har det varit. Nu äntligen har jag maxdos i medicinering. Kräker bara ett fåtal gånger per dag. För första gången sedan vi fick reda på att jag blev gravid så kan jag glädja mig. Är så lycklig över att jag inte mår så illa längre. Känns som en lättnad 😊 är i vecka 13 nu.

#230 är väl det som gör att man trivs här, det är inte guld och gröna skogar här :P folk är ärliga och spyr galla över hela processen, inga rosa moln och fejkgulligull. Man kan vara tacksam över barnet, utan att gilla att bära det eller trycka ut det :)

#231 Skönt att det är bättre! :) Jag är tillbaka på jobbet efter 3 veckor "semester" och 3 veckor sjukskrivning. Inte mycket till semester när man kräkt igenom veckorna. Men nu mår jag lite bättre. Får dock blodtrycksfall när jag står upp mer än typ 10 minuter, vilket är lite problematiskt på jobbet. Maten går sådär, får inte i mig tillräckligt på en dag men jag kompletterar med näringsdrycker för att i alla fall inte gå ner mer i vikt.

Här kommer ett gnällinlägg… Jobbar som förskollärare med fullt ansvar för 16 1-2 åringar. Min kollega är sjukskriven och den andra är överstressad. Hade tänkt säga upp mig när jag plussade tänkte att de var dumt nu när jag bara har hösten kvar. Men efter dagen undrar jag hur det ska gå, har fyra inskolningar nästa vecka och ingen vik för min sjukskrivna kollega. Är rädd att min arbetssituation ska påverka bebis med stress och tunga lyft … Hur tänker ni andra med jobb?

#234 Ja jobbet är nåt som kommer påverka mig med. Jag jobbar på ett lager, ett av de största i södra Sverige. Det är stress då vi har deadline, måste dra ett 20-tal tunga vagnar med 20 stora tårtor o en jävla massa vetebröd fram o tillbaka. Dra höga staplar fullpackade med bullar o sedan spårvagnar på 300 kg st. Vi böjer oss ner till golvet flera flera gånger för att plocka upp backar m.m. Dessutom så jobbar vi precis varje natt. 2 veckors schema med 5 nätter ena veckan o 6 nätter andra veckan. Med min foglossning så kommer jag förmodligen bli sjukskriven rätt tidigt. Vilket jag inte hade velat. Tänkte med skriva ett långt gnäll-inlägg men lägger det som ett eget då det är lite personligt.

#235 Usch ja förstår … Det är jobbigt att behöva oroa sig också :(

#234 Jag jobbar i äldrevården, och det är tungt och stressigt det med. Sjukskrev mig eftersom jag mått skit. Vet inte hur du mår i allmänhet men stress kan man ju också bli sjukskriven för. Min kompis blev sjukskriven för trötthet när hon var gravid. Om du känner att du inte klarar att jobba så är väl sjukskrivning eller uppsägning alternativen. Sen kan det vara värt att prata med din chef, en arbetsgivsre är skyldig att anpassa arbetsmiljön för den gravida och kan du inte vara på din arbetsplats så ska dem kunna placera om dig under graviditeten. Min chef har t.ex skrivit intyg på att jag inte ska arbeta med de brukare som är våldsamma.

Ok. Såhär är det. Detta barn är inte planerat. Vi hade skydd (p-piller) men blev gravida förut, jag gjorde då en abort. Dels för jag inte vill ha fler barn o dels för det var tidigt in i förhållandet, jag hade precis separerat från mina andra barns pappa. Jag gjorde som sagt abort men allt ville inte ut så gjorde om samma behandling igen efter en månad ca. Allt ville inte ut då heller o eftersom barnmorskorna var säkra på att det var mensen så drog dom ut på tiden, trots där var plus på stickan så dröjde det ytterligare 2 månader innan jag fick komma in o skrapas. Så 3 månader efter jag började aborten så var den helt färdig. Det tog på krafterna. Nu blev jag gravid - IGEN. Jag VÄGRAR gå igenom samma process en gång till så jag (läs "vi") valde att behålla. Vi hade trots allt skydd för att undvika en graviditet. Jag velar mellan att behålla o abort. Vissa dagar ser jag fram emot det men vissa dagar inser jag att jag inte ens VILL berätta för familj o vänner, för jag skäms. Varför skäms jag? Inte den blekaste aning. Fjärde barnet - rätt många. Mitt ex o jag kommer oerhört bra överens nu - vad ska han säga? Kommer det bli bråk? Min sambo är en gamer, han spelar non stop. Inget mig emot så länge han kan avbryta när jag ber honom, vilket han såklart gör. Han har barn sedan innan o gör ALLT för att vara en bra förälder, vilket han givetvis är. Men ibland tjafsar vi. Han är envis, lite av autism. Allt ska ligga på sin plats, andras grejer struntar han i men hans grejer vill han ha på samma ställe. Plöh! Kommer jag orka? JA såklart jag orkar. Därför kommer jag - efter denna - att sterilisera mig. Idag var en sån dag - mina vänner frågade mig vilka piller jag äter (en ska gå från stav till piller) o varför jag slutat dricka energidricka (som jag älskade förut). Frågorna ledde till "Är du gravid?" O jag ville inte ens säga ja, det blev ja med en nedstämd ton. Förlåt för långt inlägg. Behövde få ur detta till nån jag inte känner eller nån som inte känner mig. Sånt behövs ibland.

#237 Ja jag ska prata med chefen på måndag när han kommer tillbaka från semestern .. Har inga höga förhoppningar men har han skyldighet kan jag ju alltid kräva i alla fall … 😊 Jag mår bra förutom stress och trött. hur går det med ditt illamående?

Jag jobbar tack och lov på kontor, vanliga arbetstider och 75% för att kunna hämta dottern lite tidigare. Det är skönt att slippa skift som jag jobbade med dottern. . Också skönt att slippa ut och klättra på lastbilar och göra kontroller på gods. Då anpassade man mina tider helt efter mig, så jag kunde ändå jobba tills jag gick på semester i v 36. Den här gången planerar jag att jobba tiden ut. Graviditeten innan var superenkel så jag hoppas på detsamma denna gången.

#234 Sjukanmäl dig. Det är inte ens lämplig miljö för barnen, så jag hade inte vekt ha det på mitt samvete. Ring facket!

Någon mer än jag som blir deppig av att vara gravid? Jag menar, jag ser fram emot att träffa bebisen och att utöka familjen såklart, men varje gång jag tänker på att det är typ 8 månader kvar så bara knäcker det mig. 

Jag mår rätt dåligt och även på mediciner så känner jag mig inte som mig själv när jag är gravid. Jag har ingen matlust, trots att jag älskar mat, orkar inte träffa folk, känner mig osäker och skör. Uuuugh, börjar känna mig lite dum som gav mig in på det här igen. 😛 Tur att man glömmer det fort efteråt.

#239 Illamåendet är bättre, så har börjat jobba igen. Men tycker det blir värre av stressen så vet inte om jag kommer orka jobba 100%. Kanske ber om att bli 50% sjukskriven. Vi får se. #242 Ja! Känner också att jag blivit rejält deppig. Lite ångest helatiden, kan inte glädja mig över att jag ska få en bebis. Är allmänt otrevlig mot folk på jobbet för jag orkar inte hålla uppe en fasad. Får ångest över hur jag beter mig typ. Min sambo blir glad för varje ny vecka vi går in i och jag känner bara suck…

#243 Alltid skönt att man inte är ensam.. Är det er första? För oss är den nummer två, och jag trodde verkligen att man skulle vara lite starkare denna gång när man vet vad som kommer, men jösses vad jag hatar att vara gravid alltså…

#244 Ja, det är första. Har längtat såå mycket, haft 2 missfall i år och varit så ledsen. Hela detta året har varit tufft. Så känns så dumt att inte vara glad nu. Men ja, hatar verkligen att vara gravid för tillfället. För några månader sen hade jag hatat folk som gnällde över graviditeten, men nu är jag likadan haha..

#245 Det är tuffare än man föreställer sig innan…

#244 att vänta Adam var otroligt mycket tuffare än att vänta Joel. Att veta hur lång tid man är gravid, att veta hur varje möte inom vården skulle vara att liksom ha mer koll och bara vänta på krämporna gjorde mig deppig. Att göra barnet var roligt, att föda ut det ganska spännande men däremellan var allt, helt ärligt, skit.

Skönt att jag inte är ensam att känna sån ångest :-) Idag är en bra dag. Jag har kommit underfund med att det var postafen som gjorde mig illamående. Jag mådde illa konstant o kände att dom inte hjälpte, provade igår att inte ta någon o ju jeda mig så bra har jag inte mått på länge :-) Hur gör ni för att få bort illamåendet?

Rutinultraljud närmar sig. :) Ska jag vara kissenödig när detta görs? Har inte fått någon information om besöket alls, förutom tid, plats och standardinfon om att det är max 1 anhörig som gäller och att kamera och barn är förbjudet vid besöket.

#249 jag såg på toan vid första ul att det är bra om man inte kissat närmsta 1-2 timmarna för att blåsan trycker upp livmodern lite.

#250 Kanon! Då vet jag, tack ska du ha! :)

Surpan: jag blir också deppig av att vara gravid så :/