Väntar barn

Gravid?

2017-12-28 15:57 #0 av: Garm

Sitter just nu och väntar på att bli kissnödig så jag kan göra ett graviditetstest. Efter en natts oförsiktighet i början av december, när jag vid koll tydligen hade ägglossning enligt mensappen, är min mens nu 11 dagar sen. Har haft som "mensvärk" i över en vecka nu (har inte haft mensvärk under mens sedan 2010 då den försvann som genom ett trollslag), utan att få någon mens. Inga andra symtom, förutom kanske lite trötthet.

Många tankar som maler i huvudet nu. Vet inte riktigt hur jag ska reagera.  Är nog inte förrän jag ser ett plus eller inte på stickan som jag kommer reagera på riktigt..? Det här är inte planerat alls. Är faktiskt första gången på ca 15 år som någon har kommit i mig, brukar vara så noga med skydd. Känns overkligt det här. Jag är 40 år gammal och har aldrig direkt längtat efter barn. Hur berättar jag för pappan? Om jag nu är gravid? Behålla? Det känns så konstigt allt.

Hur stor är sannolikheten att jag är gravid? Känns rätt hög, eftersom mensen är 11 dagar sen...

Finns väl kanske inte direkt något för er att svara på i det här, jag skriver nog mest bara av mig.

Anmäl
2017-12-28 16:05 #1 av: RoxannaS

Välkommen in hit!
Vilken jobbig situation du sitter i. Ibland kan kroppen spela en ett spratt bara för att man funderar på saken. Men de låter ju som att du har blivit gravid. Du får gärna meddela vad testet visar när du testat.

Vi ställer alla upp och bollar tankar och så när någon behöver prata. Finns alltid någon som lyssnar även om vi inte kanske kan säga saker som får de att kännas bättre. Men vi finns.

Den enda som kan avgöra om du i så fall vill behålla är du. Min vännina blev gravid sent i livet. Hon passerade 50 när hon fick dottern. De funkar utmärkt. Allt går bara man vill. Men ingen dömer dig om du inte vill heller. De är din kropp. Ditt liv. Du måste göra de som känns bäst för dig.
Kram på dig

Anmäl
2017-12-28 16:08 #2 av: Aleya

Ta testet imorgon på morgonen istället. Man ser bättre i urinen på morgonen om man är gravid.

Jag säger gällande om du är gravid att du måste avgöra själv hur du vill göra. Och säga det då du berättar för pappan.

Hoppas att det löser sig.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-12-28 16:38 #3 av: Garm

#1 Tack för ett varmt välkomnande. Känns skönt att veta att jag kan skriva och bolla tankar här. Det känns lite jobbigt nu när jag inte till 100% vet hur det ligger till.

#2 Jag köpte ett Clearblue-test som säger att jag kan testa vilken tid på dagen som helst från dagen då jag väntar mens. Bör jag ändå vänta till imorgon?

Anmäl
2017-12-28 16:49 #4 av: Aleya

#3 jag skulle vänta tills imorgon på morgonen ändå. Det är få man brukar kunna se som bäst. Och att du tar den första urinen som kommer. För har man just blivit gravid så kan det vara svårare för testet att snappa upp när man har lågt med hormoner men det är lättare på morgonen.

Men det är bara som jag tänker. Du får såklart göra som du vill. Men det är ett råd. :)

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-12-28 16:55 #5 av: Katti

Fast det har ju gått närmare 4 veckor Aleya !Så du, TS, kan definitivt testa även nu på kvällen. Det svar du får kommer vara tillförlitligt!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Kennel Min Bästa Vän & Skullebo kaningård

Anmäl
2017-12-28 16:57 #6 av: Garm

#4 Jag testade redan nu, kunde inte hålla mig. Hade två stickor, så jag hade tänkt testa imorgon med morgonurinen också, men tror inte jag behöver det. Svaret kom väldigt snabbt. Det är positivt.

Anmäl
2017-12-28 17:00 #7 av: Aleya

#5 tänkte inte på att det gått så pass lång tid.

#6 nu har du ju ett svar iallafall. Och om du är fundersam över hur du ska göra så finns det kuratorer att bolla tankarna med. Hade tänkt att skriva det i förra inlägget men glömde det.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-12-28 17:11 #8 av: Garm

#7 Tack för tipset. Ska börja med att prata med pappan och berätta för honom. Han är några år yngre än mig och jag vet att han vill ha barn. Kanske inte på det här sättet dock... Nu måste jag ta mod till mig och berätta när vi ses nästa gång, vilket blir på söndag. Vill ta det mellan fyra ögon och inte på telefon eller sms. Hur kan jag bäst framföra det? Bara säga rakt ut "Jag är gravid"?

Anmäl
2017-12-28 17:46 #9 av: Aleya

#8 jag skulle nog säga att du är gravid. Och eventuellt säga hur du känner gällande detta och vill göra. Och höra hur han vill göra.

Jag hoppas att det löser sig för er på ett bra sätt.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-12-28 18:48 #10 av: Garm

#9 Tack. På något vis löser det sig. Jag vet ännu inte själv hur jag vill göra, men jag har ju några dagar på mig att fundera innan jag pratar med pappan och berättar att jag är gravid.

Det blev inte så mycket av en chock med det positiva svaret på stickan, jag har ju misstänkt det en tid, men det känns ändå lite chockartat det hela. Jag känner mig inte helt negativ till barn, även om jag aldrig längtat, men det skulle ju bli en stor omställning.

Anmäl
2017-12-28 18:49 #11 av: mollyt

Du kan ju börja med och känna efter lite hur du känner inför den här graviditeten. Vill du ha barn - vill du ha barn tillsammans med honom? Sen skulle jag nog bara säga det rakt ut - att du tagit ett test och att du är gravid. Alternativet är att du ger honom graviditetstestet om du vill ha hjälp att bryta isen.

Lycka till!

Anmäl
2017-12-28 19:32 #12 av: Garm

#11 Tack. Jag får nog helt enkelt bara berätta för honom rakt ut ja. Det blir nog bäst, inte försöka linda in det på något vis. Att ge honom testet är nog en ganska bra idé. Däremot vet jag inte hur jag känner inför barn. Jag blir inte avskräckt vid tanken, men samtidigt så känner jag inte graviditetsglädje. Inte än iaf.

Anmäl
2017-12-28 20:17 #13 av: RoxannaS

Det blir nog lite som en chock när man får svaret svart på vitt. Stressa inte. Fundera i lugn och ro hur du känner. Känslorna kommer nog när du hunnit landa i det lite mer. Och vet du inte om du vill behålla än så är det inte så konstigt att du inte få några känslor för de hela heller. Tänk igenom det ordentligt. De är ditt val i slutändan. Ingen kan tvinga dig behålla om du inte vill.

Sov på saken. Fundera. Prata med pappan när ni ses. Tänk på att de troligtvis kommer komma som en chock för pappan också. Så han kanske också behöver lite tid att smälta det innan du får något vettigt utav honom.
Försök lägga fram det på ett milt sätt.
Jag skulle nog försöka mig på något i stil med ”jag upptäckte att min mens blev sen. Så jag började fundera på vad de var frågan om. Och valde att ta ett test för att kolla läget. Och de visade positivt.”
Eller nått i den stilen.
Eller känns de jobbigt skriv det på en lapp och ge till honom.

Och som nämnt ovan finns de kuratorer att prata med. Vi finns. Prata med dem du känner att du vågar prata med. Jag önskar dig all lycka till och hoppas att de löser sig till det bästa för dig hur du än väljer att göra. ❤️

Anmäl
2017-12-28 22:35 #14 av: oh-la

Bli inte skrämd av att du inte könner gravidglädje. Jag kan ju personligen säga att jag nog inte kände nån gravidglädje förrän npn gång under andra trimestern när jag började känna rörelser. Innan dess är ju allt precis som vanligt, fast ändå inte. Jag har till och med svart på vitt hur jag kände när vi plussade, och då var dottern i allra högsta grad planerad. Gjorde en fotobok med hela året, från graviditetstest till födsel, och där finns sms-konversationen melln mig och min man när jag berättade och skickade bild på testet. Det står "vad fan har vi gjort????!!!". Inte mycket Hollywood gravidglädje där inte!!

Jag avundas dig inte beslutet. Ge dig tid att tänka. Ta också tid med killen och bolla. Oavsett vad du väljer blir det bra.

Anmäl
2017-12-29 11:11 #15 av: Garm

#13 Jag tror inte jag kan komma fram till något utan att prata med pappan först. Det kommer nog, som du säger, dröja lite innan han också kan säga hur han vill ha det. Att diskutera tillsammans och komma fram till ett gemensamt beslut är nog det bästa i det här fallet. Jag och pappan har inte tagit steget till att officiellt vara tillsammans, men vi är på god väg, så vi har ju en slags förutsättning där iaf.
Att lägga fram det milt är nog bra, samt att visa testet så han får se det svart på vitt också. Tack för lyckönskningarna.

#14 Känns skönt att veta att det kan ta tid att känna glädje, även om det är planerat. Just nu känner jag mig bara lite tom, eller vad jag ska säga. Så overkligt.
Jag har ju fortfarande tid på mig att tänka och bolla tankar med pappan, så det är väl vad den närmaste tiden kommer bestå av.

Jag har hållit det här helt för mig själv tills igår då jag skrev här och det känns väldigt skönt att få prata om det. Över jul ville jag egentligen lufta mina misstankar med min mamma när jag var där, men det kändes fel. Vill ta det med pappan först.

Tack för att ni finns och svarar!

Anmäl
2017-12-29 11:55 #16 av: RoxannaS

Låter bra. :)

Anmäl
2017-12-29 12:59 #17 av: Niini

#14 Lite så uttryckte jag mig också trots fullt planerade båda två ^_^ 
Fundera i lugn o ro TS hur du/ni vill göra :) 

Anmäl
2017-12-29 16:07 #18 av: Sarah

Tror att många blir chockade när de får ett plus, oavsett hur planerat och välkommet det är. Sen går man igenom tusen faser av "vad har jag gjort, det här blir inte bra, jag ångar mig, jag kommer bli sämsta föräldern" mm. Sen när barnet väl är på plats, då blir det mer verkligt och plötsligt känns det självklart och rätt (för de flesta). Lycka till!

Anmäl
2017-12-29 22:43 #19 av: Garm

#18 Tack. Jag hoppas chocken lägger sig snart, så jag kan tänka på riktigt. Just nu famlar jag bara i mörkret.

Det känns som en evighet bort till söndag, om jag ens klarar av att berätta då. Vill inte potentiellt skapa dålig stämning, men jag måste ju berätta någon gång. Det enklaste vore ju att skicka ett sms med en bild på stickan redan ikväll, men det känns så fel. Skulle vilja prata med honom redan nu egentligen, men jag tror nog att det är bra jag får lite tid på mig att smälta det själv först.

Sen är det ju inte 100% säkert att inget går fel under vägen, det är ju så tidigt än. Får lite domedagstankar som inte känns så angenäma, trots att jag ännu inte vet hur jag vill ha det. Så kluven.

Anmäl
2018-01-01 18:36 #20 av: SuperLimm

Hur har det gått?

Anmäl
2018-01-02 12:36 #21 av: Garm

Jag berättade igår och han blev såklart chockad, men han sa han har haft det i tanken sedan den där kvällen att det kunde ju blivit nåt. Det är ju ändå en chock att få det svart på vitt. Vi pratade mycket om oss och våra tankar om barn och saker omkring, men vi har inte kommit fram till något konkret. Är ju svårt att efter ett par timmar bestämma sig när det är en så enorm sak som barn. Vi ska tänka och prata mer, vi har ju ännu lite tid på oss.

Det kommer så mycket mer än ett barn, som han sa. Och det gör det ju. Vår relation förändras ju på ett sätt och hur ska vi lösa "oss"? Det finns så mycket att tänka på i samband med det här och det är överväldigande.

Vi har båda ett bra kontaktnät i våra föräldrar och syskon och skulle få stöd därifrån, hur vi än väljer att göra.

..det gör det dock inte lättare att ta ett beslut...

Anmäl
2018-01-02 12:44 #22 av: RoxannaS

Skönt att ni ändå pratat ut om det. ❤️

Anmäl
2018-02-08 12:52 #23 av: Garm

Hej alla.

Jag vet inte om ni är intresserade av att veta, men efter flera veckors funderande och samtalande har vi äntligen tagit ett beslut! Vi har kommit fram till att fortsätta med graviditeten och behålla. Det känns spännande, roligt och skrämmande på en gång.

Jag är beräknad till 30 augusti och vi ska på vårt första ultraljud den 22 februari. Jag tror att overklighetskänslorna jag/vi har nu kommer ge vika då, när vi får se fostret på bild.

Jag blir kvar här på Gravid iFokus och kommer säkert ställa en del frågor allt eftersom jag får funderingar. Jag gillar den här sidan Glad

Anmäl
2018-02-08 13:12 #24 av: Sarah

Vad roligt :) 

Anmäl
2018-02-08 13:22 #25 av: RoxannaS

Vad spännande och roligt! Grattis :)

Anmäl
2018-02-08 13:57 #26 av: mollyt

Vad roligt! Välkommen!

Anmäl
2018-02-08 18:04 #27 av: oh-la

Men stort grattis! Vad roligt :)

Anmäl
2018-02-09 12:50 #28 av: [Smulan_88]

#23 då får jag säga stort Grattis till en kommande liten bebis! ❤️ :)

Anmäl
2018-02-09 13:04 #29 av: Jess89

#23 Grattis och lycka till! Ni har en spännande tid framför er. Blev själv mamma för 4 månader sedan och hon är det bästa som hänt mig.

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd

Anmäl
2018-02-09 17:22 #30 av: Garm

Tack allihop! Glad

Det känns oerhört spännande och för varje dag som går känns det bättre och bättre. Jag ska ha barn i augusti, helt galet... Blir lite känslosam ibland när jag tänker på det och samtidigt skräckslagen! Jag vet inte hur man tar hand om barn ju.  Kan ingenting. Senast jag bytte blöja på var på en kompis barn när jag var runt 20. Hur gör man!? Haha!

Anmäl
2018-02-09 18:45 #31 av: RoxannaS

Ni kommer få hjälp med sådant på BB. De är lugnt. De löser sig. :)

Anmäl
2018-02-09 22:05 #32 av: Kijsen

#30 Grattis! Så roligt :)
Jag fick själv bebis i augusti -17 ;) och visste inte ett smack innan han kom, hade aldrig ens hållt i en bebis förut haha och vi har överlevt :D du kommer in i det fort, sen känner du dig som en expert ;)

Anmäl
2018-02-09 23:03 #33 av: Jess89

#30 Kände likadant när min dotter föddes (född oktober -17). I början vågade jag inte ta i min dotter då jag var rädd för att göra henne illa (föddes liten). Något jag ändå fick vänja mig vid att göra. Du kommer in i det fortare än vad du tror. Klarar jag det som knappt har någon erfarenhet av barn gör du också det.

Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd

Anmäl
2018-02-12 16:48 #34 av: BlackNo1

grattis och välkommen 🤗

Jag säger som tjejerna ovan: du kommer in i det fortare än du tror :)

Anmäl
2018-02-12 19:21 #35 av: Garm

Tack åter igen alla ni underbara! Ni får mig att känna mig lite lugnare i mina tankar. Nog klarar jag det. Jag kommer ju inte vara ensam heller, det finns massor med stöd. Pappan och båda våra familjer kommer ju finns med i bilden hela tiden.

Jag sitter och tittar på selar och barnvagnar och allt möjligt som möjligtvis kommer behövas.. Det är riktigt roligt! Glad Men säg mig, vad är det absolut mest nödvändiga att ha när bebisen väl kommer? Babyskydd?

Anmäl
2018-02-13 09:05 #36 av: mollyt

Jag skulle säga det enda är väl babyskydd - så ni kommer hem från BB.... vagn löser sig, skötbord kanske ni aldrig kommer använda, spjälsäng kanske ni aldrig kommer anvönda, blöjor får man ofta i ett litet ”startpaket” från BB....
Kläder kan väl vara bra - men inte för många i små storlekar då de VIPS växer ur de små kläderna på någon vecka, haha!

Personligen har jag burit mycket i bärsjal - och bär fortfarande min 2åring mycket. Så personligen har det varit fantastiskt på så många sätt - att kunn vara nära, hud mot hud, hela tiden men ändå ha armar fria vid behov. Men det är ju något du med fördel kan köpa lätt begagnat (precis som kläder) för att se om det passar er innan du lägger ner massa pengar på något du inte vet om ni kommer använda.

Anmäl
2018-02-13 09:59 #37 av: oh-la

Jag säger också babyskydd. Vi hade inte klarat oss utan en vagn heller, men jag var själv hemma från det att vi kom hem från bb på grund av att mannen var tvungen att fortsätta med utbildningen om han ville ta sin examen och vi har hund. I övrigt tyckte jag det va mycket grejer till mig själv som man knappt klarade sig utan. Mysbyxor som inte satt åt exempelvis. Sköna, stora bindor. Det finns iofs på bb, men dom va så tjocka att det var rena lyxen att få komma hem till tunna, sköna. amningskläder och inlägg för jag läckte som ett såll. Det är å andra sidan sådant som kan vänta tills mot slutet. I klädväg levde vår dotter i pyamas första veckorna typ, och vi köpte väldigt sparsamt med kläder. Spjälsängen stod orörd tills dottern var runt året.

Jag har för övrigt knappt ens hållit i bebisar innan vi fick dottern och mycket kändes på något vis så självklart när hon kom. Man liksom fann sig. Min man sa samma sak på bb, att det va så underligt för hon var så självklar.

Anmäl
2018-02-13 10:42 #38 av: [Smulan_88]

Vi har hyrt babyskyddet på bb med våra tre barn, kostar 400:- + att de inte har det allt för länge. Så det tycker vi har funkat för oss. Vad gäller kläder så har två av tre kunnat använda samma plagg/set 1-3 dagar under tiden som en av barnen var en riktig spybebis, vilket resulterade i 6-8 byten av kläder per dag. Så ja... har ni tillgång till tvättmaskin eller nära till stan så skulle jag också säga att man inte behöver allt för mycket kläder till bebis... dock kan man behöva endel beroende på bebisen ;)
Sen är det ju en smaksak, och man kan ju börja med det man vet att man behöver och köpa på sig allt eftersom. Jag har liksom tidigare varit i stort behov av vagn, så det har varit prio för mig. Samtidigt som det finns dem som klarar sig utan. Men i övrigt så är det ju bara saker som sätter lite guldkant på tillvaron men som man allt som oftast skulle kunna klara sig utan. Jag själv har älskat våran babysitter, detta då man kan sätta den utanför dusch eller ta med sig om man är ensam hemma och vill ha med den lille*a på ett smidigt sätt. Lycka till! Kram kram

Anmäl
2018-02-13 12:56 #39 av: Cilla89a

Är kanske jag som går bananas, men med min lista nödvändigt så är jag uppe i 30 000 kr... Fast jag är lite sån att ska det va så ska det ;)

Anmäl
2018-02-13 14:01 #40 av: Thiah

#38 ja herregud vad kläder det går åt med en spybebis. Vi har egen tvättmaskin och hyffsat mycket kläder men ändå tvättar jag enbart typ bara babykläder

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2018-02-13 17:12 #41 av: mollyt

#39 oj! Vad står med på din 30.000kr-lista? Förlägen

Anmäl
2018-02-13 17:34 #42 av: Cilla89a

#41 barnvagn, skötväska, täcke, kudde till vagnen, påslakan, babyskydd, bedside crib, madrass, täcke, kudde, några påslakanset, spjälskydd, sängmobil, babynest, skötbord, skötbädd, tillbehör till skötbord, kläder till henne, kläder till mig (framförallt amningsbehåar), bärsele, babysitter, alarm m.m m.m.
Det springer snabbt iväg och har säkert glömt saker, har inte listan framför mig ;)
Men det är vad jag anser oss behöva :)

Anmäl
2018-02-13 19:01 #43 av: mollyt

Åh hehe ja då drar det iväg. Vi köpta mycket av det där (eller fick hämta/låna gratis). Men mycket av det var onödigt för vår del.

Vagn köpte jag begagnat, en Emmaljunga som jag älskar! Men många barn är ju inga vagn-barn har jag förstått.
Vi hade spjälsäng men den är i princip oanvänd då vi samsover istället. Skötbord tyckte jag var en stor möbel som var i vägen så vi hade en skötbädd på diskbänken (närhet till handfat!) och så fort hon kunde stå upp med stöd ville hon byta blöja stående och började bajsa på toaletten tidigt.
Babygym och babysitter blev helt oanvänt hos oss så de sålde vi vidare snabbt, en filt på golvet var alldeles lagom - det finns så mycket spännande i världen ändå.

JO, en amningskudde tyckte jag var ovärderlig kom jag på nu. Sjukt skön att kunna ha bebisen liggandes sovande i famnen när vi satt i soffan på den!

Anmäl
2018-02-13 20:21 #44 av: Garm

Jag har fått en hel del att fundera på nu, av saker som kan behövas. Som tur är så har jag flera månader på mig att färdigställa en lista och skaffa sakerna. Jag tror nog att jag kommer försöka skaffa så lite som möjligt innan och sedan skaffa allt eftersom det behövs. Gissningsvis kommer vi få en hel del saker och kläder av våra familjer. Fast är det en bra idé att vänta med att skaffa saker tills man behöver dom?

Det jag har tänkt en del på är babyskydd som prio ett iaf. Sen blir det väl saker som babysitter, sele och möjligtvis vagn. Skötbädd är ju en bra grej också. Kläder och blöjor är självklara, men det har jag redan fått förvarnat att sånt kommer mer eller mindre ösas över mig, iaf kläder.

Det finns så mycket saker att jag blir alldeles vimmelkantig. Cilla89as lista fick mig att inse att jag inte har koll alls på vad som finns ens Skrattar

Anmäl
2018-02-13 22:02 #45 av: Sarah

Är några få saker du behöver direkt. Blöjor, lite kläder, kanske ett bebynest, några filtar, lite trasor, amningsinlägg om du vill amma, laxerande till dig, kanske xylokainsalva till dig, babyskydd och lite ersättning om det är jobbigt med amningen eller om du inte vill. Typ. Resten kan man skaffa när man ser ett behov. Är så lätt att köpa mycket onödigt. En bra sele eller sjal är skönt att ha tidigt men inget måste.
Spjälsäng var sjukt onödigt insåg vi, vagnen har vi använt kanske 50 gånger på 2.5 år medan våra föräldrar använder den mer. Jag använde den dag 2 för att promenera lite, köpte en sele efter 2.5 veckor och sen tittade jag knappt på vagnen mer.

Anmäl
2018-02-14 05:54 #46 av: Thiah

#44 jag skulle också, på sin höjd köpa det som #45 säger.
Är man väldigt intresserad av en viss sorts vagn kan man ju hålla koll på blocket.

Mina söner har bott i vagnens hårda liggdel första tiden.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2018-02-14 10:40 #47 av: Garm

#45 Tack! Det där känns som en bra lista att ha. Helt ärligt kommer nog listan växa en hel del, men jag kommer skriva ner det mesta ni skriver här och markera det som det allra nödvändigaste.

Det är så skönt att få tips och råd av er som har erfarenhet.

Anmäl
2018-02-14 11:55 #48 av: Sarah

Hehe, ja den växer säkerligen, men det är ingen panik. De flesta listor är allt för långa och det är faktiskt (tycker jag) lite långtråkigt att vara föräldraledig i början. Det är skönt att kunna ge sig ut och shoppa lite då så att man inte fastnar hemma. Spara saker tills dess och glöm inte sådant du själv kan behöva (glömde stora bindor på listan). Få pratar om mammans behov efter förlossningen, men det är inte en jätterolig tid att vara i sin kropp. Det är inte ett dugg roligt att göra nr 2 ex, så sånt är bra att förbereda sig inför :P 

Anmäl
2018-02-14 13:19 #49 av: Thiah

#48 kan inte annat än instämma :)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2018-02-14 18:12 #50 av: fluffis

Jag halkade in i tråden och säger grattis! :)
Jag sitter här med min bebis på tio månader och minns tillbaka :) Det viktigaste för mig/oss har varit babyskydd, blöjhink, amningslinnen, amningskudde och plastade frottélakan inte att förglömma :)

Anmäl
2018-02-14 22:30 #51 av: [Smulan_88]

#50 vet inte om det är samma fortfarande men med första barnet fick man blöjhink och andra gratis grejer i en box från babyproffsen. Kanske samma nu.?

Så tips, googla ”gravidboxar” då kan man få upp många bra alternativ med småboxar på smått och gott med testsaker som är gratis :)

Anmäl
2018-02-15 06:16 #52 av: flocken

Baby skydd & vagn var vårt prio. Vi hade samma vagn i 10 år till 2 barn. Den användes jämnt. Året om i alla väder. I skogen, i snö, storm, sommar.
Har aldrig kunnat bära pga kroniska sjukdomar. Sen har vi hund så kunde ha allt med mig. Även på hundklubben. Storhandlade även med vagn. Nu har vagnen gått vidare till en väninna. En stor & rejäl emmaljunga. Vår pärla som rullat hundratals mil.

Sajtvärd rexkanin & fibromyalgi Driver Djurflockens hunddagis. Litet hunddagis i hemmiljö. www.djurflocken.se / vh Mette
Anmäl
2018-02-15 08:08 #53 av: BlackNo1

Det finns så himla mycket man kan köpa till bebisar. Det är såklart personligt vad man tycker sig behöva.

Jag väntar mitt femte barn nu (är i v 29) och tänker mig att vi inte behöver särskilt mycket. Det mesta från syskonen är sålt eller bortskänkt så det vi behöver får vi skaffa på nytt. Vi har kvar spjälsängen men den tillhör inte min "viktigt-lista" pga att de tidigare barnen inte velat sova i den förrän vid cirka 5-månaders ålder.
De saker jag hittills känner är viktigt är:
- Babyskydd
- blöjor och tvättlappar/våtservetter
- Kläder till bebis
Skötbädd att ha på golvet
- Amnings-behåar och amningskupor
- Bärsjal
- Barnvagn för pappan (som föredrar det) och kanske eventuellt som daglig sovplats för bebis
- Babysitter

Anmäl
2018-02-15 17:40 #54 av: Garm

Stort tack för alla tips! Min lista börjar kännas mer vettig nu än tidigare. Mer praktiska saker som faktiskt behövs och inget "fluff", eller vad jag ska kalla det.

Jag hade inte många tankar på saker som jag själv kan behöva, är så lätt att glömma sig själv och bara fokusera på saker kring bebisen.

Är verkligen glad det är lång tid kvar innan bebisen är här. Har så mycket jag måste förbereda mig på.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.