Annons:
Etikettbarnlängtan
Läst 2263 ggr
[postmortum91]
2017-05-08 22:47

Deperimerad efter missfall

Jag känner mig löjlig, och som en svag människa men jag är rätt säker på att jag är på väg ner i en depression efter mitt missfall i fredags. Det var bara i vecka 5 men det känns som världen rasat för mig. Detta trots att jag troligtvis kommer bli gravid snabbt igen så vi blev det på första försöket och på andra försöket med dottern. Graviditeten var mitt bevis för att jag ska då 2 barn och inte dö när jag blir 27. Som pendeln och ouijabrädet säger. Jag hatar mig själv som ens tror på det. I och med missfallet så försvann mitt sista hopp till att bli 2 barnsmor och få se min dotter växa upp. Känns som mina tankar går i neråtspiraler. Idag grät jag 3 ggr på jobbet och varit bitter och nere hela dagarna sedan i fredags. Vilket inte är likt mig. Jag är den på jobbet som skojar och skrattar

Annons:
Aleya
2017-05-08 23:00
#1

Detta kanske låter hårt, men jag har sagt det tidigare och säger det igen: 1. Lita inte på nå spådomar. Om någon är seriös så sitter dom inte och säger rakt ut: du kommer dö vid den åldern. Gör dom det är dom inte mer än bluffmakare och inte följer simpla regler i vett och etikett i hur man gör när man spår/läser av folk. 2. Det är inget fel att sörja ett missfall så släpp att det är det. 3. Sök hjälp för din ångest. Du blockerar bara dig själv från att leva för att du är rädd att nått ska hända som du inte ens vet kommer hända utan bara tror. Och man kan överföra sina rädslor på sina barn också, har sett barn som knappt vågar andas för att föräldrar har intalar barnet att det och det är farligt. För din skull, ta nu tag i detta så du kan njuta av livet. Detta är välmenat om än det låter hårt. Annars kommer du sitta där sen och ångra allt du har låtit försvinna p g a din rädsla gällande detta med spådomen.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

RoxannaS
2017-05-08 23:52
#2

Det är okej att sörja ett missfall. Jag sörjde också en längre tid. Snart ett år sedan och är fortfarande ledsen över det. Men jag tänker på det mamma sa till mig vid mitt första missfall. Se det som att du får en chans att få ett friskt barn istället. Troligtvis var inte detta foster livsdugligt. Hellre tidigt än sent. Jag fick Ma. Gick 10 veckor enligt mina beräkningar. Men fostret blev bara 7 veckor. (6+2).


Vill du bli sajtvärd? Besök listan på sajter som söker ny värd!

Sajtvärd på Anslagstavlan, Diabetes, Djurannonser & Misshandel iFokus
[Smulan_88]
2017-05-09 00:26
#3

Jag har själv aldrig fått ett missfall MEN jag har haft otroligt svårt att bli gravid, och jag förstår att du är ledsen och du har all rätt att vara det!! För även om jag inte blev gravid, så miste jag inte det lilla liv som man så snabbt hinner vänja tanken vid att ha och få ❤ Jag tror inte på "svartmagi", för det är det de handlar om om Du har fått så dåliga spådomar. Men jag tror på ren vit andlighet (låter säkert fånigt, men det får mig att må bättre) dina spådomar stämmer inte, jag kan lova dig och om några år kommer du att sitta där och tänka tillbaka och förstå det samma. Jag håller både mina tummar och tår att ni snart får uppleva glädjen över en graviditet igen och jag hoppas av hela mitt hjärta att lilla bebis kommer för att stanna då!!! Mår du dåligt och inte ser något ljus i tunneln så sök hjälp!! Det finns hjälp att få, ibland behövs det bara att man lättar sitt hjärta. Kram kram

Alexzandra630
2017-05-09 09:55
#4

Det är fullt normalt att må dåligt efter ett missfall. Det viktigaste är att du pratar om vad som hänt så du inte stänger inne alla känslor. Om du har ångest tycker jag att du ska söka hjälp för att få bukt med den, du ska inte behöva må som du gör och vara rädd för att dö.

mollyt
2017-05-09 19:59
#5

Fört och främst KRAM! Jag håller med de andra, sök hjälpa så du får prata av dig om din ångest! Fullt förståligt att bli ledsen och sörja ett missfall! Men som #2 skrev, försök att tänka att det var naturligt och att du inte kunde göra något åt detta missfall, det är inte ditt fel på något sätt utan någon del i celldelningen som inte fungerade som det var tänkt. Kroppen avförde att det var bättre att börja om - inte ditt val.

[postmortum91]
2017-05-09 21:36
#6

Tack! Vad fina ni är som skänker sådan kärlek och omtanke. Jag mår bättre idag psykiskt, så förhoppningsvis går det åt rätt håll nu. :)

Annons:
Aleya
2017-05-09 21:56
#7

#6 bra att det går framåt. Men tror du ändå att du ska prata med någon om du går och känner att du tror att du ska dö p g a en spådom när du fyller si och så mycket. Kan ju inte vara lätt det heller, och det bör du ta itu med då det verkar vara handikappande.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

[postmortum91]
2017-05-09 22:14
#8

#7 Jo jag vet, jag behöver prata med en psykolog om flera saker, så kan ju slå många flugor i en smäll nu. Man ska bara ta sig tiden, men jag vet att det är viktigt.

Aleya
2017-05-09 22:27
#9

#8 låter bra. Och det går ju att hitta ofta psykolog via vc om man har tur.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Upp till toppen
Annons: