Planerar barn

Planering av barn nr 2

2017-01-15 00:41 #0 av: [postmortum91]

Om allt går som det ska med jobb så ska sambon och jag försöka bli med barn nr 2 i sommar. Jag längtar sååååå. Någon mer som planerar "påbörja" barn 2 i år?

Jag förstår att andra gången inte kommer vara lika häftigt/speciellt. Nu vet jag ju vad som väntar med både graviditet, förlossning och föräldraskapet. Dock kommer det vara fantastiskt att få ett till barn, man kommer ju ihåg hur fantastiskt det var att få träffa sitt barn för första gången, jag saknar det och längtar till förhoppningsvis nästa gång. Älskar man andra barnet lika mycket? Har läst att man älskar sina barn på olika sätt, ska bli spännande att få reda på hur. Barn nr 2 kommer vi göra rätt från början och exempelvis fota ordentligt på dopet och såna saker. Njuta mer av första tiden, nu vet man ju att det går över

-Postnatal

Anmäl
2017-01-15 01:11 #1 av: Juvela

Inte barn 2, men barn 3 planerar vi "påbörja" i år.
Och ja, vi älskar andra barnet lika mycket, hur man nu mäter kärlek..(?). Jag funderar också mycket i början inför tvåan om det var möjligt att älska nästa lika mycket som första, fanns det kärlek över till nästa? Nu är vårt andra inte särskilt gammal ännu så vi har inte hunnit lära känna varandra så mycket ännu, men självfallet fanns det mer kärlek att "ge". På något vis känns vi mer som en familj nu, vilket låter så konstigt. Jag nämnde det när jag var på efterkoll på mvc och hon sa att hon får ofta höra det från andragångsföräldrar.

Det är 5 år mellan 1 och 2 för oss och jag får ändå säga att jag tycker att andra gången var minst lika häftig och speciell som första. Just med tanke på att allt inte var nytt var det lättare att ta till sig, hantera och njuta av. Det var inte lika panik-/chock-artat som första gången var. Sen är ju inte alla graviditet och förlossningar likadana. Mina två var helt olika, både vad gäller graviditeten och förlossningen. Ska bli intressant att se vilken av dem som den tredje blir mest lik. 

Anmäl
2017-01-15 07:45 #2 av: Nalaa

Jag såg i ett annat inlägg att sin dotter är dryga månaden äldre än vår. Vi har försökt (det måste man väl kalla det när man inte använder preventivmedel och håller koll på ägglossningen) men det kom ändp lite som en chock när plusset kom. Pojkvännen fick den bästa födelsedagspresenten någonsin när han öppnade paketet och såg testet:-)

Dottern kommer att vara ett år och fem månader när nästa lilla frö dyker upp. Hon är tidig i utvecklingen så det blir skönt att hon kommer kunna gå själv innan fröet kommer, så man inte behöver bära två fram och tillbaka överallt.

Vi bor bra, vi har plats för en till. Jag kommer inte börja jobba mellan barnen (hade egentligen tänkt börja jobba efter sommaren). Dottern ska få börja på förskolan till hösten (de timmar hon får med tanke på att jag är föräldraledig). Vi köpte en ny bil när hon föddes så den är stor och känns säker, vi får plats med en dubbelvagn och hundburen. Dottern får kanske flytta in i sitt rum innan fröet kommer så de inte väcker varandra lika lätt när någon av dem vaknar på natten, "inskolningen" av sitt egna rum har börjat.

Med första barnet var vi väldigt snabba på att berätta, det slutade dock i missfall men trots det valde vi att berätta tidigt när dottern låg i magen. Då berättade vi i vecka 5-6 tror jag, för närmaste familjen det vill säga, på jobben berättade vi inte förrän tredje/fjärde månaden. Den här gången har vi tänkt vänta med att berätta till vecka 16 om det går att dölja (min syster misstänker dock redan att ett syskonbarn är på väg och vi har inte ens träffats sedan plusset, så vi får se om nyheten råkar slinka ur tidigare för henne). Vi är verkligen exalterade men jag tror att vi kommer kunna hålla hemligheten för oss själva lite lättare denna gången:-)

Anmäl
2017-01-15 10:45 #3 av: Sparven88

Vi har pratat lite om att påbörja resan mot nr 2 till våren.
Jag tycker dock det är så skönt när fler ställer sig frågan om man kommer hinna med båda barnen, och kunna ge dem allt det behöver. Jag har funderat jättemycket på det, nu kan jag ge min son 100% eftersom han är ensam, men när nästa kommer. Får han bara 50% å bebis 50? Men min sambo har förklarat flera gånger att jag ger ju båda 100% av det jag kan..
Är rädd helt enkelt för att inte räcka till. Men åh vad jag saknar den här bebisbubblan!

Anmäl
2017-01-15 14:20 #4 av: Nalaa

Den oron har faktiskt inte slagit mig, jag hoppas och tänker att man ju gör så mycket tillsammans ändå, och man kan ju exempelvis sitta på golvet med bebisen i famnen och amma medan man lägger pussel med den äldre:-) Jag förstår såklart att det inte bara är så men jag hoppas att man kan komma på sina egna lösningar för att vara så mycket med båda som möjligt:-)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.