Annons:
Etikettallmänt
Läst 2934 ggr
[freeatlast]
2016-12-21 15:41

Ni som gjort kejsarsnitt

Hej, Det verkar mest troligt bli kejsarsnitt för min del, då bebisen ligger i säte. Hur som helst, tänkte höra med er som har erfarenhet av kejsarsnitt. Vill ni berätta lite hur det gick? Och hur det kändes - både under tiden och efter? Vad kan vara bra att tänka på?

Annons:
JossanH
2016-12-21 16:13
#1

Hej! Finns det en möjlighet för dig att föda vaginalt? I sådana fall skulle jag läsa på om sötesförlossning och kolla på filmer på youtube och liknande då det ändå är en klar fördel för barnet och dess bakterieflora att födas vaginalt. Om det ändåblir med kejsarsnitt så rekommenderar jag att läsa på om sen avnavling och att låta moderkakan vara intakt och eventuellt mjölka navelsträngen om det inte skulle vara möjligt. Det kan även vara bra att ha en handduk eller liknande mot ditt underliv som man sedan sveper in barnet i för att ge barnet så många bakterier som möjligt från dig, som barnet annars hade fått genom förlossningen. Själva ingreppet har jag tyvärr ingen erfarenhet av :) Lycka till!

Sajtvärd på Iller.ifokus

OlgaMaria
2016-12-21 16:23
#2

Jag har gjort en del olika operationer, bland annat två kejsarsnitt, och just med kejsarsnitt är det ju väldigt lyxigt att världens bästa belöning väntar. Det blir ganska lätt att stå ut med allt före och efter för det som överskuggar allt annat är ju att ni får träffa er efterlängtade bebis! Och det går rätt fort. Förhoppningsvis får du mysa länge med bebis efteråt medan de syr ihop dig och då går även det fort (du tänker inte så mycket på det). Men troligtvis kommer ni också behöva vara ifrån varandra (alltså du och bebisen) i några timmar medan du är på uppvak efter snittet. Man får ligga där tills man kan röra lite på tår och ben. Jag överraskades lite av att jag kände så mycket av vad de gjorde. Trodde inte man skulle känna någonting. Men jag tyckte man kände allt, men utan direkt smärta. Jag har dock fått epidural båda gångerna och det vanligaste är spinal-bedövning. Kanske spinalen tar bättre? Efter första gången hade jag väldigt ont efteråt men jag var i så dåligt skick då. Efter andra gången stannade vi två dygn på sjukhuset och jag var rätt snabbt uppe och gick osv. Sen om det är ert första barn så stanna lite längre. Det är skönt att vara där tycker jag när allt är nytt. Sen när man har barn hemma som väntar känns det jobbigt att vara borta och man vill ju att familjen ska vara tillsammans - mycket därför vi åkte hem, men jag kände mig också ok. Ett tips är att ta mycket vitaminer innan och efter. Har man olika brister kan det bli jobbigare att läka och göra mer ont. Så näringsboosta med vitaminer och mineraler. Det kan ta lång tid innan känseln är som vanligt på magen, upp till ett år tror jag. Ingen fara, bara att det känns lite skumt när man stryker handen över ärret.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

jackiejohn
2016-12-21 16:48
#3

Jag har gjort ett akutsnitt och det kan inte jämnföras med ett planerat snitt. De tog dotter direkt, fick en snabb glimt av henne sen dröjde der 7h innan jag fick träffa henne. Jag säger som #2 att jag var också förvånad över hur mycket jag kände, tyckte mig känna allt de gjorde fast helt utan smärta, väldigt märklig känsla! Men tyckte det var lite häftigt.. Jag låg aldrig på uppvak utan rullades tillbaka till Antenatalen i väntan på rum på BB. Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation ändå så du kommer vara rejält öm i magen. Jag hade problem med att göra nr 2 på toaletten, det gjorde så ont i magen att "ta i" så jag grät, nysa/hosta/skratt är inte heller speciellt skönt.. när jag opererade blindtarmen var dessa saker också jobbiga/smärtsamma kommer jag ihåg. Men annars var snittet i sig inte så farligt, jag har aldrig fått tillbaka min känsel kring ärret utan det är en stickande obehagskänsla fortfarande och nu har det gått över 2 år så den känseln är förlorad så att säga. Men det tar ca 1 år för allt att läka ihop ordentligt. Jag råkade även utför livmodersinflammation då de glömde kvar fosterhinnor på mig…enligt gynläkaren som fick "städa upp" efter operationsläkarna så var detta ovanligt vid snitt och hon var märkbart irriterad över deras slarv. Detta drog ju givetvis ut på mitt tillfrisknande men efter ca 4-5 veckor kände jag mig hyfsad igen. Återhämtningen efter ett snitt varierar men en operation är alltid en operation och återhämtningen är längre (i regel) än efter en vaginalförlossning.

flocken
2016-12-21 17:06
#4

Gjort 3 snitt. Nr 1 var urakut. Minns inte mkt vare sig innan eller efter då jag blev medvetslös. Nr 2 akut. Då både jag o bebis blev sjuka under förlossningen. Hade det jobbigt efteråt då jag både var tvungen att bli av med infektionen i kroppen, läka ihop o sonen låg på neo Nr 3 planerat. Men blev kvällen innan. Super bra upplevelse. Lugnt o sansat. Inga komplikationer. Efter 5-7 dagar var jag ute o gick lugnt med hunden. Man känner att något händer under snittet. Drar o rör sig. Men inget obehagligt

…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes

Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering

[Thiah]
2016-12-21 17:38
#5

#3 vill bara säga att ge inte upp känseln än. Tog säkert 5-7 år innan min känsel kom tillbaka efter en annan operation. Helt plötsligt var den bara där igen :)

Velinga1984
2016-12-21 17:49
#6

Jag har fått 3 planerade kejsarsnitt och jag känner inte igen så mycket av vad de andra skriver. För mig är kejsarsnitt förknippat med ångest, panik och smärta.  

En snabb titt när de fötts för att sedan gå iväg för en undersökning på drygt 10 min. Standard för alla kejsarsnitt-barn, sk apgar. Jag har kräkts konstant under mina ingrepp så pappan har hållit bebisen i operationssalen när de varit klara med apgar-kontrollen. Sedan har vi gemensamt fått rum på förlossningen i väntan på BB, i 2 av 3 fall har pappan fått sova över första natten på BB.  

I alla tre fallen har jag inte fått gå upp förrän dagen efter ingrepp enligt sjukhusets regler.  Har duschat första gången efter ingreppet under uppsikt, dvs sambon har suttit utanför duschen. Det är lätt att få blodtrycksfall och svimma. 

Har fått spola underlivet med ljummet vatten de första dagarna när jag kissat eftersom det svidit som eld  efter katetern.  Har även tagit tid att få igång magen ordentligt efter ingrepp.

Annons:
OlgaMaria
2016-12-21 20:59
#7

Minnet är lite sviktande, men minns just att det vid en viss punkt kommer ett enormt illamående, men då har jag fått medicin mot det intravenöst som hjälpt väldigt bra. Så hemskt att behöva kräkas under ingreppet. Mitt första snitt var visserligen vidrigt, men av helt andra anledningar. Var på hjärtoperationen och fick massa stora nålar överallt och jag fattar inte vad de höll på med för det värsta av allt var just nålarna de satte innan. Själva snittet gick bra. Sen funkade inte bedövningen efteråt så hade sjukligt ont dagen efter. Men mitt andra sitt var mer planerat och "vanligt". Känns som det är mer respresentativt, och jag tycker det gick väldigt bra på alla sätt. Personalen såg till så jag fick mycket tid med min son innan jag åkte till uppvaket. De hann till och med lägga honom vid mitt bröst efter att jag sytts ihop och de kollat honom. Det där med kiss och bajs är jobbigt, ja. Men jag har inte gjort nr 2 förrän ganska många dagar efter, och man kan gärna ta något som löser upp det.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

[Smulan_88]
2016-12-21 21:06
#8

Mitt kejsarsnitt var "akut", fastän läget i sig inte var akut. Min förlossning på 36h avslutades med snitt. Som tidigare skriver så hade jag en oerhört häftig känsla. Jag fick epidural och kände allt utan smärta och värme. Min bebis va ju ganska stor, så hon va mer eller mindre "i hela magen" (förstår mig rätt, hon var en buddabebis och det va trångt ;) ) Så man kände ju hur hennes kropp slank från revbenen och neråt mot snittet på insidan av min mage. Hon hade lite svårt med andningen det första (vanligt vid snitt, då vätskan i lungorna inte trycks ur som vid en vaginal födsel) men det rättade snabbt till sig. Jag hann att se skymten av henne, sen rusade pappan och flera sköterskor iväg och jag syddes igen. Detta tar ca 45 min. IOM att hon var stor så hade hon problem att hålla uppe blodsockret, vilket resulterade i att hon hamnade på neonatalavdelningen. Jag hamnade på uppvaket tills min bedövning hade släppt (kriterium vifta på tårna) detta tog 3-4 h. Sen hamnade jag på eftervården. Så jag och bebis låg på olika avdelningar. Jag hann att se henne en snabbis innan det var natt (vi fick inte ta med henne eftersom de matade henne 1 gång i timmen) så vi fick sova under första natten. Jag upplevde att det var svårare att bonda med henne, och hade så dåligt samvete att jag inte saknade henne första natten. Men jag hade ju liksom knappt sett henne. Kan fortfarande prata om "bebisen i magen då" som om det vore någon annan än min dotter. Men efter att vi blivit utskrivna och vi fick bonda så gick det hur bra som helst. (Låg inne 5 dagar, mest pga att hennes blodsocker sjönk) Vet att de gör lite olika men 2011 när jag snittades så fick jag sprutor, 1 om dagen mot proppar i benen detta i 7-10 dagar så fick ta själv i benet när jag kom hem. Kan även rekommendera stödstrumpor detta är VÄLDIGT bra att ha efter. Dagen efter vill dom ha upp en på benen just för att undvika proppar, för mig var det ömt och stramade. Och upplevde att jag hade en känsla av att snittet skulle gå upp. Snittet va jätte fint i sig, men blev chockad av att inte några stygn syns på utsidan. Man ska ju helst undvika att bära tungt efter snittet i 8 v. (Kan va annorlunda nu och även beroende på var man bor men 2011 i Värmland va det så) Jag har känsel runt där snittet sitter och är knappt synligt idag. Vi hade ytterligare lite motgångar efter, men kan med facit i hand säga att jag är helnöjd. Har även fött andra barnet vaginalt så det ena utesluter inte det andra, jag är glad att ha upplevt bägge alternativen. Men fruktansvärt tacksam att snitt finns, för utan det hade varkennjag eller dottern varit här idag.

jackiejohn
2016-12-21 21:32
#9

#5 Så det säger du…det sista som överger människan är hoppet :D Nej jag klarar mig utan känseln där så sett men klart det hade vart skönast med "normal känsel" istället stickandr obehag! Jag fick också blodförtunnande (fragminsprutor) 1 spruta om dagen i 4 dagar efter snittet, vi låg ju inne i ett par veckor så BB personalen gav mig mina sprutor så jag slapp sticka mig själv. Men jag fick inte heller bli utskriven från BB förrän jag fått alla sprutor så efter 4 dygn fick vi flytta över till neonatalen och dottern. Kanske är annorlunda om man får bebis i rätt tid och bebis är pigg och stark, det har jag ingen erfarenhet av. Är vändningsförsök uteslutet ts?

Velinga1984
2016-12-21 21:50
#10

#7 Där skrev du något viktigt att känna till. Illamående under snitt har jag fått förklarat att det beror på blodtrycksfall och att man då får läkemedel mot detta. Av någon anledning fungerar det inte på mig så läkarna tror att mitt illamående beror på ångesten som uppstår under mina ingrepp eller att det är mitt latenta graviditetsillamående som ställer till. Först dygnet efter snitt slutar jag kräkas. #8 Också en viktig sak att känna till , det du nämner att snittade barn gärna får fostervatten i lungorna. Har hänt 1 av mina 3 barn, och han fick cpap-maskin och sondmatas. Däremot vill jag inflika att endast mitt lättaste barn på 3880 gram fick lågt blodsocker och fick sockerlösning i några dagar. Mina två yngsta barn på 5270 gram och 5030 gram hade inget lågt blodsocker nångång. Däremot är det deras kejsarsnitt som gjort ont, riktigt ont, troligtvis för att de varit stora. Mycket bebis som ska ut. Nu med tredje barnet så hade de svårt att få ut honom och de fick utöver två personal på magen även använda sugklocka. Just sprutor mot blodproppar är olika, jag fick det 2004 och 2013. Nu i våras fick jag inget alls, iofs står det tydligen i mina papper att jag vill upp så fort jag kan.Vilket iofs stämmer. En kompis som fick kejsarsnitt på samma sjukhus nu i höstas skulle ta sprutor mot blodpropp i 7-10 dagar. Läkarna trodde inte att någon av mina barn skulle klara en vaginal förlossning så visst är jag tacksam för att kejsarsnitt finns. Men nej, inget jag har valt frivilligt.

OlgaMaria
2016-12-21 22:02
#11

En annan lite rolig grej. Båda mina barn har fått små sår efter kniven. Min dotter fick ett litet sår i pannan som gick bort, men min son fick ett litet skärsnitt uppe på huvudet och det syns fortfarande i hårbotten nu när han är 4. Kul att höra om det hänt er andra också?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

[Smulan_88]
2016-12-21 22:09
#12

#10 det där med blodsocker är säkert olika. Min "lilla" vägde 4540 gr, när mannen visade några av de första korten på henne höll jag på att få en chock. Hon va en liten buddabebis, men jättesöt :) Kan säga att hon såg enorm ut bland de andra bebisarna på neo. Minnet försvinner ju fort efter (inte för alla men endel tyck förtränga delar av smärta eller förlossning) och nu när jag läste lite om er som kräktes så kom jag på en annan sak. Jag blev extremt skakig, ungefär som när man fryser och huttrar liksom fast i hela kroppen, detta var under snittet och en liten stund efter. Hade någon av er andra så? Eller var det för att jag hade haft så lång förlossning innan och mediciner eller adrenalin gick ur kroppen? #10 förstår vad du menar, innan jag fick första så fanns det inte i min värld att göra KS. Mamma har fött 5 barn och då alla vaginalt, så tanken hade aldrig slagit mig. Första tiden efter så kände jag mig så fruktansvärt besviken på mig själv. Fastän utgången inte kunde ha blivit annorlunda. Det tog tid at bearbeta, men men som sagt tur att det finns

OlgaMaria
2016-12-21 22:18
#13

#12 Ja! Det där frys-huttret kom. Det hade jag glömt! :)

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Annons:
[Smulan_88]
2016-12-21 22:51
#14

#13 Uppfattade aldrig varför men minns att jag skakade som ett asplöv och va störd på att kroppen inte gjorde som jag ville :*D

Pontiac57
2016-12-22 00:35
#15

Jag fick fragminsprutor i 3 dagar, dock va jag uppe och "gick" 4 h efter snittet för att jag ville träffa sonen. Enda smärtlindringen efter va alvedon och diclofenac, trots enorma smärtor i 1,5 dygn vägra dom ge mig något riktigt. Mitt snitt va ett akutsnitt men jag hoppas att jag aldrig behöver göra om det för mig va det bara traumatiskt tyvärr.

klass_13
2016-12-22 00:57
#16

Genomgick ett sk "akutsnitt" för fem veckor sen då dotterns puls låg runt 170 och jag fick hög feber under värkarbetet. Vi fick reda på beslutet 2 timmar innan så jag räknar det inte som akut själv. De bytte ut EDAn mot en spinal i operationsrummet och det var häftigt - men ändå obehagligt - när man kände att dom tryckte och drog bakom skynket. Här har vi sen avnavling såvidare allt verkar okej. Dom tog ut henne och moderkakan i en skål brevid sen visades hon upp för oss och togs därefter till undersökningsbordet för apgar och pappan fick klippa navelsträngen. Efter det kom hon till mig under tiden dom häftade ihop såret. Jag hade en sån hemsk frossa så jag låg och skakade under ett litet täcke. Fick komma tillbaka alla tre till förlossningsrummet i några timmar. Jag var lite illamående och fick antibiotika och spruta för rh- sen fikabrickan. Dom ville att jag åtminstone skulle testa att amma. Åkte sen upp till BB där pappan fick sova kvar under hela vistelsen. Under natten var det han som fick ta hand om allt då jag var sängbunden. Dagen efter ville dom ha upp mig på benen och eftersom att det gick bra fick jag duscha och mådde rätt bra med smärtstillande var 8e timme. Fick antibiotika i fyra dagar till och fragminsprutor i 8 dagar. Låg kvar på BB i 5 dagar pga att dottern fick gulsot. Jag hade inget problem med förstoppning(snarare tvärtom), haft minimalt med avslag och på slutet var det bara stiften som gjorde ont. Har dock ingen känsel precis nedanför naveln men så är det är. :) Du får tänka på att det är olika för alla hur det går och hur man mår. Jag var helt inställd på att föda vaginalt så jag känner mig rätt blåst på konfekten men annars är jag trots allt nöjd.

Ceciliaolucifer
2016-12-22 02:24
#17

Jag gjorde akut kejsarsnitt för 3.5 vecka sedan. Blev igångsatt till en början pga för mkt fostervatten men Hugos hjärtslag var allt mellan 30-170 varje gång jag fick en värk. Det såg ut att vara/bli en normal förlossning men när hans hjärtljud dalade så tog man ett beslut på några sekunder och det tog bara 3-5 min innan vi var inne på operationssalen för att göra ett akut snitt. För mig var upplevelsen av kejsarsnitt ändå positiv fastän det från början var det sista jag ville. Jag sa det till sambon när vi blev igångsatta att vad som helst bara jag slipper kejsarsnitt. Personalen på SÖS var underbar. Ingreppet gjorde inte ont men man känner tryck och "ngt" som inte kan beskrivas. Man har så mkt personal runtomkring sig som fokuserar på en sak, få ut barnet säkert och se till att mamman mår bra. Jag kände i resten av kroppen hur dom slet och bökade men jag kände ingen smärta. Jag fick först EDA och sen spinal. Visst det känns men jag fick inga biverkningar av det varken då eller efteråt. Jag blev sydd med interna stygn och det har läkt fint, fick mkt smärtlindring direkt och fick även med mig recept hem. Det har läkt fort och fint. Hade ingen känsel alls från snittet och upp precis under naveln. Lite känsel har kommit tillbaka. Jag var uppe på benen direkt efter att EDAn och spinalen gått ur kroppen. Låg kvar på BB i två dygn, fyra dagar efter att han fötts var jag på min första promenad och slutade med smärtlindring i samma veva. Inga problem med att uträtta några behov :)

[freeatlast]
2016-12-22 07:02
#18

Vad många svar jag fått! Tack snälla ni :-) Det är bra att man får läsa om både positiva och negativa erfarenheter. Vändningsförsök är inte helt uteslutet än men jag känner i hela kroppen en så stark obehagskänsla bara vid tanken på det och min magkänsla säger mig att jag inte vill göra det..

Velinga1984
2016-12-22 11:52
#19

#12 Jag frös aldrig men fick skakningar liknande epilepsi med första barnet. Jag fick veta att det fick veta av chocken och paniken över att de inte visste inte om bebisen skulle leva utanför magen. 

#18 Hur man reagerar är olika, så jag tycker att det kommit fram väldigt många erfarenheter i tråden. 

 2004 gick jag långpromenad 4 dagar efter snittet, och slutade med smärtlindring redan på BB. 

2013 hade jag smärtlindring i flera månader, men tog det inte lugnt på BB då sonen hamnade på neonatalen 12 timmar gammal. Gick fram och tillbaka i flera dagar tills jag fick familjerum på neonatalen.  Promenerade 7-10 km varje dag från han var drygt 2 månader. 

2016 hade jag smärtlindring i 1-2 månader men hade som sagt ett riktigt komplicerat ingrepp med mycket smärta. Började träna lättare balans-övningar när han var 3 månader, började styrketräna 2 dagar i veckan samt 1-2 core-pass när han var 6 månader.

[Smulan_88]
2016-12-22 13:23
#20

#19 bra gjort att träna såpass "så nära inpå". Tränade du mycket innan du blev gravid också? Du gick inga bekymmer med bråck? Jag tror nämligen att jag fått ett litet bråck på min mage, det syns knappt men drar man handen över så känns det som en bula. Vi hade hund på den tiden och under sjukhustiden så passade min svärmor honom, vilket tyvärr resulterade i att han blev väldigt dragig. Och tror att det är därför det blivit som det blev. (45 kg hund).

Annons:
Velinga1984
2016-12-22 14:12
#21

#20 Nej jag började styrketräna och träna så här intensivt för första gången i mitt liv nu i höstas. Innan har jag bara simmat, cyklat, promenerat, tränat lättare pass hemma och joggat. Jag har ett litet bråck som kan knappt syns, som inte känns varken vid träning eller i vardagen så det får vara där så länge. Funderar nämligen på bukplastik i framtiden för att ta bort överflödigt skinn som är resultatet av mina gigantiska magar, och då får de justera bråcket samtidigt.

[Smulan_88]
2016-12-22 14:48
#22

#21 överväger samma fast tänkte vänta tills efter tredje och sista kommit ut :)

Velinga1984
2016-12-22 15:26
#23

#22 Ja, för vår del så var siste kejsarsnittet nu i våras det värsta någonsin. Kroppen stod i brygga så gott det gick  pga smärtor, all personal i rummet fick lite smått panik utav mina plågor och panik. Enligt narkosläkaren så fick jag "en rejäl hästdos" och kunde inte få mer, men kroppen skickade falska smärtimpulser och mot det hjälper ingenting. Fördelen var att det var mitt tredje snitt så jag kunde tidigt uppmärksamma personalen på att det inte kändes rätt i kroppen. Där och då bestämde jag mig för att aldrig mer genomgå ett till kejsarsnitt, därför vet jag att jag kan träna ordentligt för en bra och hållbar kropp :)  Jag måste samtidigt eftersom treåringen väger 19 kg till sina 104 cm längd, och 9 månaders pojken vägde 12 kg nu på sin 8 månaders kontroll.  

Eftersom bråcket inte stör så känns det onödigt att göra mer ingrepp än nödvändigt då jag har två kejsarsnittsärr efter mina tre kejsarsnitt.

Aleya
2016-12-22 15:39
#24

#11 jag har inte fött barn men är förlöst med kejsarsnitt. Planerat men det höll på att gå fel då mamma höll på att förblöda. Nå men jag blev skuren med tre snitt bakom vänstra örat. Så är också märkt av snitten. 😉 nu ser man ju inte ärren för att jag har hår.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

OlgaMaria
2016-12-22 18:13
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#25

#24 ok! På min son syns det (för mig) i och med att det är uppe på huvudet. Bifogar en bild. :-) Jag har lagt undan håret lite. Vanligtvis ligger det lite över men täcker inte helt.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Aleya
2016-12-22 18:18
#26

#25 det var ju lite väl brutalt. Inget jag skulle tänka på om jag inte visste att det fanns.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Wella
2016-12-27 23:11
#27

Jag har bara positivt att säga om mitt kejsarsnitt! Det som gjorde mest ont var när de satte droppkanylen i handen. Jag fick blodtrycksfall vid ett tillfälle när jag precis fått bedövningen, det var obehagligt, men gick över när jag fick syrgasmask. Snittet gick fort och jag fick se bebisen direkt, fick ha honom på bröstet medan de sydde. Behövde inte vara på uppvakningsrum, utan fick åka direkt till eget rum med bebisen. Var uppe och gick samma eftermiddag. Slutade med smärtlindring på BB, hade inte särskilt ont efteråt. Visst brände det till i såret när jag tex satte mig upp i sängen i början, men det var hanterbart. Detta var ett planerat kejsarsnitt. Födde mitt första barn vaginalt, och det gör jag aldrig om!

Annons:
Grace2009
2016-12-29 18:17
#28

#11 Mamma gjorde sitt kejsarsnitt '90 (akut) och jag fick ett ärr som är 2 cm långt på höger kind. I och med att mitt är i ansiktet så syns det, men ärret är samma färg som resten av huden, mer som en fördjupning/skåra i huden så inget som är i ögon fallande.

Intehärutandär
2016-12-30 01:32
#29

Jag födde i säte förra året, vaginalt. Hade hon levt, så hade hon inte fastnat och jag därmed fått nervskada. Sprack inget och blödde obetydligt. Sätesfödsel går alltså utmärkt om omständigheter inte finns. Förlossningsbarnmorskan och sedan läkaren berättade då att snitt vid säte skulle minska då vaginala förlossningar i regel är lättare att återhämta sig ifrån.

[freeatlast]
2016-12-30 21:29
#30

Det blir planerat snitt här, det bestämdes igår. Känns allt som allt bra och nu kan man börja förbereda sig mentalt inför förlossningen. Men, det känns lite konstigt att de planerat det till bara 3 dagar före bf.. Det känns lite tajt..? Vad händer om det drar igång innan dess? Blir det som ett akutsnitt då eller "halvakut" typ?

[Smulan_88]
2016-12-30 22:06
#31

Oj, ja 3 dagar känns lite tajt. Men skulle det dra igång så prioriteras DU eftersom det är en "riskförlossning". Här i Värmland brukar de lägga in planerade snitt 1 v. Före utsatt förlossningsdatum. Men de har ju haft lite brist på personal runtom i landet så kanske det spelar in. Ett snitt kan klassas som "akut" om det inte är ett planerat snitt även om läget i sig inte är varesig panikartat eller jätte akut. Sen om det skulle bli urakut så har de 5 min på sig att få ut bebisen. Vid i rakuta snitt så sövs man alltid. Men du ska se att det kommer att gå bra! Men skulle du misstänka att det drar igång så är det ju bättre att åka in/ringa i. En gång för mycket än för lite.

Upp till toppen
Annons: