Prematur

För tidigt födda

2016-07-18 20:07 #0 av: hhejlollo

Finns det någon här som fått barn väldigt mycket för tidigt och skulle vilja berätta hur det gått?
Väntar ju tvillingar och tanken finns där hela tiden att "ifall", så vill gärna höra hur det gått för andra :) Är själv i vecka 27 (26+0)!

Kristallens Smådjursuppfödning & Omplacering

www.kristallens.wix.com/kristallens

Sajtvärd på degus.ifokus

Anmäl
2016-07-18 23:05 #1 av: Lilolizeit

Min son kom i vecka 30+6. Han kom som en blixt från klar himmel. Mådde toppen fram tills jag fick värkar.
Han var 39 cm och vägde 1,7kg.

Jag födde honom på Gotland (var på semester hos familjen) på fredag morgonen
. Han hamnade på visby Lasaretts neonatalavdelning. Men då han kom innan vecka 32 så hade de inte möjlighet att behandla honom, så han fick flygas till sasscha barnsjukhus - SöS med helikopter runt 12 på fredagen. Han fick cpap första två dygnen om jag minns rätt.
Han fick även blod i helikoptern då hans blodvärden var låga.

Jag som ny snittad fick stanna kvar i visby till söndagen, medans hans pappa fick ta flyget och möta upp helikoptern.

På SöS låg han först på neonatalens akutrum, där han delade sal med 4 andra barn och massor med maskiner.
Förstå gången jag såg honom på SöS så hade han syrgas, dropp, sond, EKG, och en mätare för att kolla syresättning och puls.. Han syntes knapp under alla sladdar..

Min sambo hade då redan fått lära sig hur sonden fungerade för matning mm, så han och personalen fick ge mig en introduktion direkt i allt!

Fick även en Bröstpump direkt i visby, då jag visste jag ville amma, pumpade var 3e timma dygnet runt och kom att göra det i 4(!) månader, för att få tillräckligt med mjölk. Han fick donerad mjölk första 4 dygnen, sen har han fått enbart min.

Första dygnen var jag inskriven på BB ännu, men måndagen så flyttade även jag (sambon hade redan flyttat in) in på avdelningen sonen låg på.
Vi fick komma och gå efter hur mycket vi orkade inne hos honom.
Jag kan säga att det är extremt påfrestande med alla pipande maskiner - jag trodde hel tiden att han slutade andas och liknande, men så var sällan fallet.

Nå, efter en dryg veck fick vi flytta in på tillväxtrummet, delade ännu då med fler andra barn. Å efter ytterligare några dagar fick vi flytta in allihop på tillväxtavdelningen. Där bodde vi i ett rum med bäddsoffa, badrum, Skötbord. Sonen bodde då med oss och alla maskiner var utan ljud, de var då kopplade ut till personalens larm om något hände. Annars gjorde vi Allt.
Personalen kom in till oss "hela tiden" för att få rapport om temp mm, läkare kom också till som tätt. Det var ögonundersökningar (ROP), röntgen, diverse odlingar osv,

Vi fick också träffa en kurator som även var "expert" på försäkringskassan. Hon hjälpte oss med diverse intyg och reseersättningar..

Sonen hade syrgas i en dryg månad, sondmatades 4 veckor ungefär och hade värmebädd hela sjukhusvistelsen och fick även låna hem en i ytterligare 2 veckor. Allt som allt bodde vi på sjukhuset i 5-6 veckor.

Det var allt annat än man hade tänkt sig när man skulle få ett litet barn och det är inget jag önskar någon. MENdet gick väldigt bra! :)
Idag är han 13 månader och han inga men vad vi vet och han utvecklas som han ska. Glad och nöjd och dom som inte vet att han är förtidigt född märker inget annorlunda med honom..

// Lilo - medarbetare på akvariefisk & gravid samt sajtvärdinna på bortskänkes

Anmäl
2016-07-19 17:44 #2 av: jackiejohn

Min dotter kom i vecka 31+1, inte väntat alls! Startade med blödning och "mensvärk" blev akutsnittad och vi fick ligga på sjukhuset i 3 veckor och efter det hade vi hemvård i ca 1,5månad.

Jag gick ner mig totalt under tiden på sjukhuset, ovissheten om hurvida hon skulle klara sig eller inte var hemsk och ifall hon skulle få men eller ej. La extremt mycket skuld på mig själv för att hon kommit så tidigt.
Idag är hon 1,5 år lite drygt och blev av med sista korrigeringen vid 9månader ålder (7månader korrigerad).
Sjukhusmiljön var oerhört påfrestande även om vårt neo är fantastiskt så nej tack jag vill inte vi där igen...
Väntar nr 2 och denna gången kommer jag få extra ul och undersökningar eftersom de inte vet varför det startade så tidigt på mig.

Vet att em.nord här på forumet fick tvillingar i v28-29 vill jag minnas?

Anmäl
2016-07-20 07:24 #3 av: Bonanza91

Min sambos brorsbarn, tvillingpojkar, har jag för mig att dem kom i v. 33-34.  Dem låg på neo ett par veckor och sen fick dem ha sond ett par veckor till efter dem hade kommit hem...  :)

Anmäl
2016-07-20 16:22 #4 av: hhejlollo

Tack snälla för att ni delar med er!! Och vad skönt att höra att allt gick bra trots omständigheterna!
#1 Fick du värkar helt plötsligt bara? Inga "förtecken" alls?:O
#2 Hur kommer det sig att du anklagade dig själv för att hon kom tidigare?:(

Kristallens Smådjursuppfödning & Omplacering

www.kristallens.wix.com/kristallens

Sajtvärd på degus.ifokus

Anmäl
2016-07-20 17:09 #5 av: jackiejohn

4# Jag har ett tungt yrke (undersköterska på ett demensboende) och jag gjorde MO ha dumma saker och tänkte "äh de går bra" lyfte upp en stor tung farbror själv med hjälp av lyft i vecka 29-30 nånstans, det är big no no i vanliga fall så ja la skuld på mig själv innan jag fick veta att jag inte hade kunnat göra något annorlunda, det hade hänt ändå.

Anmäl
2016-07-20 21:21 #6 av: Lilolizeit

#4 värkarna började vid 20-21 på kvällen å jag åkte in vid 2:30 och var då helt öppen.
Jag fattade inte från början att de var värkar, trodde jag hade sammandragningar/förvärkar eller jobbig magknip...
för mig fanns det inte på världskartan att föda för tidigt så fattade inte symptomen. 1177, trodde på en urinvägsinfektion..

// Lilo - medarbetare på akvariefisk & gravid samt sajtvärdinna på bortskänkes

Anmäl