Pappor

Hemma pappa.

2015-09-17 21:05 #0 av: Allumania

Undrar om någon kommit överens med sin sambo/man/pojkvän/parter. Att de ska bli hemma pappor? Vi har själva bestämt att min sambo e hemma med bebis i 1-2år. Det känns bäst enl. båda för stunden. Vet ej varför men det känns bäst så :P Är ej med barn så det är ej aktuellt för stunden men man tänker ju på saker :P

Anmäl
2015-09-17 21:30 #1 av: PogoPedagog

Vi har funderat lite i de banorna men kom fram till att vi ville dela istället. Sambon var hemma med första barnet i 1,5 år men då studerade han delvis på distans under tiden. Jag började jobba när han var 5,5 mån och jobabde sedan deltid i ett halvår för att sedan vara hemma igen då jag var gravid på nytt.

Nu med andra barnet som nu är 16 mån jobbar vi båda 50% och är hemma 50% och det är alldeled fantastiskt! Om man har turen att kunna ha det så kan jag verkligen rekommendera det. Man längtar till jobbet och sen längtar man efter barnen. Innan blev jag lätt uttråkad och irriterad när det blev för mycket av att bara vara hemma eller för mkt jobb.

Anmäl
2015-09-17 21:53 #2 av: [TanatosNyx]

Just nu är jag så sjuk så vi är hemma bägge två. Tufft ekonomiskt, men vi klarar det.

"Ingen är så fattig att man inte har råd att visa andra kärlek och omtanke"
/TanatosNyx - Sajtvärd på Gravid iFokus

Anmäl
2015-09-18 05:31 #3 av: Thiah

Maken och jag delade utefter hur finska ledigheterna ser ut. Hade vi haft råd hade han gärna fått stanna hemma ett helt år istället för de 6 månader det blev nu

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2015-09-18 07:44 #4 av: Nilla_93

Jah då var det där delningen med finska ledigheten. Jag lämnar hemma både mamma ledigt och föräldraledigt blir vell ca 9mån, eftersom jag varken har jobb eller Examen, men nästa höst fortsätter jag studera så då får pappan ta lite vårdledigt eller hur vi löser problemet tills vi hittar en dagmamma. Skulle gärna dela upp ledigheten men det funkar inte :(

Anmäl
2015-09-18 11:51 #5 av: Thiah

#4 jag var hemma mammaledig och föräldraledigheten + min semesree Maken tog sen pappaledigt , semester och sen vårdledigt. Då kunde vi vara hemma tills Joel var 16 månader utan att enbart äta nudlar...

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2015-09-18 18:50 #6 av: typjessica

Vi var hemma dom två första månaderna tillsammans sen var jag hemma själv tills sonen var ca 11 månader då börja jag jobba heltid och sambon var hemma i 6 månader. Sen tog jag över igen både för att jag är gravid så mitt jobb är inte lämpligt plus att min sambo sakna sitt jobb. Men han jobbar kväll ocj är ledig förmiddagar + fredag-söndag så han får många timmar med sonen än då.

Vi kommer vara hemma ca 1,5 månad tillsammans när denna bäbisen kommer, sen kommer han vara hemma en längre period när jag ammat klart och då jobbar jag. Sen får vi se.

Anmäl
2015-09-19 09:50 #7 av: [Synnerlig]

Jag har väldigt nyligen fått reda på att jag är gravid med mitt första barn och vi har börjat fundera lite smått på hur vi vill fördela upp ledigheten mellan oss två. Jag vill ju gärna att både han och jag ska få mycket tid med bebisen i början för jag är lite rädd att om jag stannar hemma med bebisen en lång tid i början medans sambon är och jobbar så kanske han och bebisen inte får samma bra kontakt med varandra, om ni förstår vad jag menar?

Ni som tänker lite i samma banor, att pappan ska få lika mycket tid med bebisen i början som ni mammor, hur delade ni upp ledigheten?

Anmäl
2015-09-19 12:12 #8 av: Sarah

Vår bebis är ca 2 månader nu och jag är hemma 100% och killen jobbar 70%. Nu när hon är så liten så sover hon ju väldigt mycket och är inte så noga med vem som umgås med henne när hon är vaken. Hon ler mot alla. Men, sen när de blir lite äldre blir de, som jag förstått det, lite mer kinkiga med människor de inte känner lika bra. Så jag tror att det är viktigare att dela ordentligt när de blivit några månader gamla.
Jag kommer börja jobba ca 25% snart. Då ger killen ersättning när jag är borta.

Anmäl
2015-09-19 13:24 #9 av: PogoPedagog

#8 Jag skulle nästan säga tvärt om att det är viktigt att båda föräldrar är närvarande från första dagen och att det sedan när anknytningen sitter inte är lika viktigt att båda är lika närvarande.

I vårt fall blev det så här ( säger ju såklart inget om hur det blir för alla andra men men) : Med första barnet var båda hemma från dag ett och han fick en jättebra anknytning till båda. Med andra barnet blev det naturligt så att eftersom vi fick stanna tre dagar på BB fick jag vara själv nästan hela den tiden med nya barnet vilket ledde till att pappan inte fick en alls lika bra anknytning och barnet har hela tiden varit väldigt mammigt. Hade jag fått gjort om det hade vi lämnat stora barnet mycket mer till barnvakt under den där första viktiga tiden så att bebisen fått lika bra anknytning till båda för det är INTE kul att ha det så att bara en förälder duegr för barnet. Att stora barnet kännt sig undanknuffat några dagar hade han nog kunnat hantera tror jag faktiskt.

Anmäl
2015-09-19 14:10 #10 av: Sarah

Ok :) har ju mest läst om de kommande månaderna och då står det en del om att de blir blygare när de blir lite större. Vi var hemma 3 veckor tillsammans i början, och självklart tycker jag inte att man ska vara borta från dag ett. Men vi har aldrig haft problem med att lämna henne till andra. Farmor och mormor duger nästan lika bra som mig eller pappan. Visst att jag som matmaskin är nr ett, men det är ju mycket att jag lärt mig hennes önskemål bäst. Gråter hon hos pappa så slutar hon direkt om han håller henne som jag brukar osv.
Så jag tror att många klarar sig väldigt bra med anknytning, utan att man är hemma 100% båda två i två månader. Några veckor, absolut, men min erfarenhet är att två månader inte behövdes för det, utan det kanske mest är trevligt.

Anmäl
2015-09-19 14:18 #11 av: Sarah

Förtydligar att jag inte pratar om första dagarna/ veckorna :)

Anmäl
2015-09-19 14:22 #12 av: Thiah

Jo blygare blir dom men anknytningen börjar från dag 1. Blygheten kommer ofta ifrån att de börjar bli medvetna om omgivningen.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2015-09-19 14:44 #13 av: Sarah

Precis, då kanske man har mer nytta av att den andra föräldern är hemma några veckor i början, sen spenderar tid med barnet efter jobbet varje dag och sen tar gemensamt ledigt lite längre fram. Att ta två månader ledigt på heltid från början ser jag inte som nödvändigt för anknytningen. Sen sover de så mycket när de är så små. För mig låter det vettigare att ha mer gemensamt ledigt då de är några månader äldre.

Att det blir som för #9 är ju olyckligt och det låter ju inte alls bra. Jag har inte sagt att det är onödigt att spendera tid med barnet de första dagarna, utan heltid i två månader. Elva spenderar förmiddagarna då jag är i stallet, med sin pappa och sen en stund på kvällen när han kommer från jobbet. Sen reser vi bort tillsammans en månad när hon är 4 månader.

De flesta har ju begränsat ledigt att ta ut och för mig låter det som slöseri på lediga dagar att vara hemma två pers på heltid de första månaderna (efter pappadagarna) . Att så länge alla föräldrar umgås med barnet varje dag innan eller efter jobb så borde anknytning inte vara ett problem.

Anmäl
2015-09-19 14:46 #14 av: Thiah

#13 absolut :)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2015-09-19 17:05 #15 av: jackiejohn

Vi var hemma (räknar veckorna på sjukhuset också) och vabbade båda två de första två månaderna. Sne blev det varsel på makens jobb så han var hemma och arbetslös i 1 månad så sammanlagt var vi hemma de tre första månaderna tillsammans sen är det jag som varit hemma själv. Hon fyller 1 i november och jag börjar jobba i januari och då börjar hon på dagis :)
Hon är nöjd hos de flesta en sätter henne hos men man märker vilka hon känner och inte känner ändå, även fast vi båda var hemma i 3 månader ihop så är hon väldigt mammig men pappa funkar också fint men när hon är övertrött/superledsen så föredrar hon mig och då har maken ändå haft henne myclet själv även efter att han börja jobba igen. Så är inte så säker på att de inte bli mammiga/pappiga bara för att båda är hemma det första :)

Anmäl
2015-09-19 17:49 #16 av: [WickedAlly]

Wilmer har en riktig pappaperiod nu, den har varat i flera månader, och maken har förutom några fredagar i början aldrig vart föräldraledig. Jag duger i krig liksom :p
Tycker absolut att deras band är lika starkt som mitt och Willes, så jag vet inte jag.

Tiden då all fokus ligger på Wille är nog ganska lika för mig och maken, jag sitter ju inte och leker med honom alla vakna timmar. Då hade ju huset vart ett katatrofområde :)

Anmäl
2015-09-19 19:47 #17 av: typjessica

Jag tror inte allt handlar om vem som är hemma mest utan hur man förvaltar tiden man har med sitt barn. Ibland känner jag att min sambo har fler kvalitetstimmar med sonen än jag som är hemma hela tiden, för han tar vara på dom på ett annat sätt.

Anmäl
2015-09-20 11:41 #18 av: [Synnerlig]

Känns skönt att höra ändå att det inte verkar spela någon roll vem som är hemma mest med barnet, då behöver jag kanske inte vara så orolig för hur vi delar upp ledigheterna Glad

Hur valde ni att dela upp ledigheten och varför? Glad

Anmäl
2015-09-20 12:24 #19 av: Sarah

#18 vi kommer dela 50/50. Ekonomiskt är det bättre om jag jobbar, men vi tycker att det är viktigt att vår dotter har samma tillgång till båda föräldrar samt att båda har koll på rutiner, att båda har huvudansvar i perioder osv.

Anmäl
2015-09-20 12:57 #20 av: Thiah

#19 för oss var just det där med ansvar viktigt. Känns som in kristian fått en annan syn på jobbet ett barn.kräver. nu delar vi på alla bördor ganska lika automatist.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.