Jag håller på att bli skvatt galen just nu haha!

Sonen som är min lilla plåsterlapp driver fram panikkänslor hos mig. Han vill bara klänga och amma hela tiden, varvid jag känner mig kanska kvävd och "ta bort honom ta bort honom ta bort honom" konstant, men så fort sambon tar honom så vill jag ha tillbaka honom..

Jag känner mig väldigt sliten och nergången, håller på att kräkas så fort han ammar eller gråter.. 

Bönar och ber om att få vila/sova i fred, men kan inte somna utan att ha honom tätt intill.. För bövelen! 

När blir det bättre? Nån som känner igen sig? Lär ju vara rätt vanligt anar jag..