förstår vad du menar till 100% jag o sambon fick ett plus aug 2010 o min sambo sa till sin chef då han redan hade jobb o han fick fast när han berätta om att han ska bli pappa.. kanske han skulle ha fått ändå.. men denna gång så ringde hans chef samma vecka vi plussa o sa att han skulle gå upp i skift o lön.. känns som det händer något bra i våran familj när en ny bebis kommer.. men allså det är värre för oss tjejer o säga till en chef jag är gravid eller jag har en liten hemma. men en kille brukar inte chefen ta det på samma sätt.. utan dom tänker inte samma sak.. om du förstår min mening. jag har försökt få jobba nu sen 6 mån tillbaka o jag får inger jobb. o nu när jag är gravid så får jag inget jobb heller… så jag skulle ju säga att fixa en spara till ett bra sparkonto o ha 2 jobb för annars får du skit i mammapeng.. har du inget jobb får du 3000 imån men har du jobbar 240timmar eller något sånt så får du ca 10-12000kr imån.. så försök jobba lite innan

Jag förstår hur du tänker och samtidigt tänker jag att en bebis aldrig kan vara "fel" om den är efterlängtad. Men det är svårt när känslorna och förnuftet säger emot varandra. Fast i de allra flesta fall skulle jag säga att allt löser sig på något sätt. Men svårt att ge ngt råd "gör si eller gör så". Det beror kanske också på om ni har t ex föräldrar som kanske är villiga att ställa upp på olika sätt. Sen kommer ju barnbidraget + att en bebis inte kostar jättemycket i början. Man behöver ju inte köpa en värsting-vagn, och en massa onödiga prylar (mycket av det som står i ex mamma-tidningar som "måstesaker" är helt onödiga egentligen), man kan köpa kläder på ex HM som ej är så dyrt eller så kanske man kan få mycket av vänner eller syskon som haft bebis…osv. Men sen så blir det ju inte mycket till föräldrapenning om man inte jobbat innan, men dock lite gran….

Ursäkta rörigt svar, tänkte bara ge lite tips på sånt som kan väga in i beslutet…

jobb kan man aldrig räkna med, men med tanke på att ni båda studerar nu så kommer ni nog få lägsta beloppet av f kassan (5400 kr- skatt).

Men pengar löser sig alltid på något sätt :) i värsta fall får ni vända er till socialen om han inte fått jobb och det är inget att skämmas för :)

jag har själv gått till och från på soc sen jag tog studenten och nu med bebis på gång och behovet av en lgh är större är det ett mer eller mindre måste för mej, men jag bryr mej inte. För mej är det vitkigare att kunna betala räkningarna och ha mat på bordet.

om folk undrar är det bara säga att man går på föräldrapenning

om du orkar kan ud ju även försöka få ett tillfälligt jobb. Vet ej hur det är om det räknas med, vet de kollar 6-8 mån bak på ens inkomst. Om du du lyckats jobba lite kanske ni får mer pengar?

det ni med kan tänka på är att det kan bli svårare för honom att få jobb om han säger att han ska vara pappaledig, så där bör ni redna nu diskuttera om hur ni ska göra

så allt löser sig på något sätt

lycka till och hoppas ni snart får + igen!

Ta bara med i beräkningen att ni för att ev. få soc. bidrag får ni inte äga något av värde. Dvs inget hus, ingen bil, inget sparkonto.

Jag skulle vänta tills åtminstonde en av er har en inkomst (om ni inte är så pass gamla att ni snart får sämre fertilitet vill säga).  Som de andra säger så är pengar ett världsligt problem men det är också något som kan fresta på psyket ordentligt att alltid behöva oroa sig för om man klarar nästa räkning. Och jag skulle tyvärr vara den stora pessimisten och säga att ja, det är dumt att förvänta sig att man får jobb. Det är stenhård konkurens om de jobb som finns.