# test på fostret Author: [Borttaget] om ni skulle göra ett test på erat foster för att se om barnet hade downs eller liknande, hur skulle ni reagera om det hade någon form av missbildning. Och, skulle ni ens kunna tänka er att göra det här testet? själv skulle jag aldrig göra det, tror att vi får dom barn vi är ämnade att få ( skriver ett skolarbete om barn till förståndshandikapapde föräldrar, tänkte göra en avstickare till genetiken... thats why) ## Comment 1 Author: [Borttaget] Min första barn så trodde läkarna att han skulle ha donws syndrom, för han hade för mycket nackskin. Det visade sig till slut att han inte hade detta utan var frisk. (Han är född med en stelhet i lederna och detta vet man inte vad det beror på men han har inget utan de sjukdommarna de undersökte han för under garviteten) Fick frågan från några stycken läkare om jag ville anbryta garviteten, men jag sa samma sak till alla, detta är mitt barn och är hon/han sjuk så ska jag kunna leva med det ändå. Visst skulle det vara en fördel för mig i de3nna situation att veta om detta i förväg då jag hade kunnat ha läst på om dessa sjukdommar i god tid. Mitt andra barn gjorde det ett vanligt ultraljud på och sedan så var det klart. Jag var helt chockad för att jag var så förebered på att det skulle bli en himla massa extra undersökningar som det var med den första. Med den först var jag även helt ensam med. Skulle jag skaffa flera barn så kommer jag alldrig att välja bort dem om de skulle visa sig att de skulle var sjuka. ## Comment 2 Author: LeeLoo svarade vet ej... jättesvårt att svara på, jag har tänkt tanken. Tänk om det är något fel, men jag ser ingen anledning & göra några tester. Vi får ta det då vid födseln helt enkelt, man har ju aldrig några garantier.. ## Comment 3 Author: Telefonkontakt skulle inte behålla. jag vill inte sätta ett "ofriskt" barn till världen om jag är medveten om det ## Comment 4 Author: [Borttaget] #3 men då måste jag undra hur du kunna anse att ett barn med Downs är mindre lyckat än ett utan ( det låter som man väljer bort och rensar fram barn ).. med tanke på alla instatser och social hjälp man får och möjligheterna dom har till skolgång och självständighet tycker inte jag det är ett alternativ. ( jobbar inom omsorgen ) ta det inte som ett påhopp. respekterar dig totalt, det är just bara för skolarbetet som jag behöver lite åsikter. . ## Comment 5 Author: [Borttaget] tack förresten ni som svarat :) ## Comment 6 Author: Susanne Till att börja med ska jag vara språkpolis. Testet görs INTE på fostret! Man tar fostervattenprov. Jag gjorde fostervattenprov i vecka 15 just för att jag ville veta om fostret hade kromosomfel, valde till DNA test för könsbestämning. Lite statistik: Risken vid 25 års ålder att få ett barn med DS är 1/1300. Vid 35 års ålder är risken ungefär en på 350, vid 40 års ålder cirka en på 100 och vid 45 års ålder cirka en på 20. Hade det visat sig att det fanns kromosomfel hade jag gjort abort... Varför välja det "dåliga" ägget istället för ett av de 300-400 friska. Downs syndrom är ett otroligt "lätt" handikapp MEN att som förälder behöva kämpa och slåss mot myndigheterna för det ditt barn har laglig rätt till var inget jag kände att jag orkade (jag jobbar som personlig assistent och har även jobbat i många år med handikappade, förståndshandikappade och personer med flerhandikapp, jag har alltså full koll på den biten). Susanne ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 7 Author: [Borttaget] det är helt om att du är språkkontrollant.. jag har smsat på tyska halva dagen och har inte riktigt det svenska ordförrådet framme :) visste ju med att det var ett fostervattenprov man gjrode, men hittade inte ordet precis såna åsikter vill jag höra, ingen kan ju bestämma hur andra ska göra om det är, tycker jag, intressant att disskutera hur och vad man tänker. Jag kan inte lova och garantera att jag skulle behålla barnet om jag hade fått svaret svart på vitt, men nu känns det så. Men som sagt, alla är olika Och jag jobbar med förståndshandikapapde på boende så jag är ganska insatt jag med ## Comment 8 Author: Telefonkontakt #4 jag vill inte sätta sjuka barn till världen helt enkelt. låter hemskt, jag vet, men det är så jag känner. omjag skulle föda ett barn med down exempelvis så skulle jag göra allt för barnet men omjag skulle ha chansen att välja, nejtack ## Comment 9 Author: [Borttaget] #4 ok, jag förstår det. ## Comment 10 Author: Susanne Där har vi ju en sak till...på boende... Istället för att se sitt barn växa upp och bli en självständig individ som klarar sig själv ska vi måsta sätta dem i ett "boende" där de blir omhändertagna för att vi (usch, nu blir jag elak, ha överseende) inte själva orkar/har tid att ta hand om dem. Dock har jag all respekt för de som väljer att behålla sitt barn oavsett frisk eller ofrisk...i alla avseenden. Susanne ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 11 Author: FerretCrow Här skulle det helt klart behållas. varför ta bort bara för att det har en sjukdom? det är samma sak som att om det skulle födas och det märks att den har en sjukdom ska den avlivas då eller? en kompis till mig såg på sitt tidiga ultralud att bebisen inte utvecklat ena armen och benet riktigt och då valde hon att göra en abort men det rådde till och med läkaren henne om att göra då dom ansåg att vilket barn lever bra med en arm och ett ben och fler skador som den hade. och det var fortfarande bara ett foster. sen har jag en helt annan syn på detta sedan det kom fram att min kille har en kronisk sjukdom som upptäcktes nu när han är 23 ska hans mamma då behöva tänka: fan jag skulle kanske gjort en abort eller liknande? nej han är fortfarande samma individ. kan berätta att barn med dawnsyndrom är dom smartaste barnen ibland. ## Comment 12 Author: [Borttaget] #11 jag tänker lite i dina banor vad det gäller att behålla. Men det är som Susanne säger, att behöva kämpa så för sitt barn som man får göra med ett exempelvis förståndshandikappat barn assistenter, skolgång, andra barn som retas, uppfostran av någon som inte blir äldre än ex. 4 år i huvudet,  avlasningsinsatser, kortis, osv sedan att barnet aldrig går samma väg som andra barn med 3årigt gymnasie ( särvux tar något år längre vad jag vet), barnet kommer inte bo i egen lägenhet utan antaligen i ett boende med stöd från personal, dagverksamhet osv... Det har ju sin charm det med, men det är ett enormt steg att ta den fighten. ## Comment 13 Author: Susanne #11, det finns massor av andra sjukdommar/skador som man inte vet något om förän barnet är fött eller inte upptäcks förän efter många år. Det är inte det vi diskuterar här. Frågan var hur var och en av oss resonerar kring att tidigt få reda på om ditt/mitt foster är friskt eller inte och hur vi kan tänkas besluta kring detta. Susanne _![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)_ ## Comment 14 Author: [Borttaget] #13 precis :) ## Comment 15 Author: FerretCrow #12 jo det är ju sant. #13 ja det är ju sant det ni säger och menar men jag skulle allvarligt inte kunna ha hjärta att göra en abort av denna orsak. jag skulle helt enkelt inte klara av det. och av denna andledning har jag sagt ifrån att göra något test. ## Comment 16 Author: Zahara Hade inte ens tagit provet! Det är mitt barn oavsett :) ## Comment 17 Author: FerretCrow #16 jo det är så jag tänker. jag valde att bli gravid och sätta barnet till värden då får jag räkna med att få bristningar eller få ett ärr om det blir kejsarsnitt och jag får även vara beredd på att barnet kan födas med en sjukdom. ## Comment 18 Author: Jossan86 #17 Jag håller med... Vi ställdes nyss inför det valet eftersom att det visade sej på UL att vår bebis ena njure inte är helt ok.. Vi vart erbjudna att göra ett fostervattens prov för att utesluta en kromosom förändring och fick en dag på oss att tänka över saken... Vi hann till och med börja fundera på vem av oss som skulle sluta jobba för att kuna ta hand om barnet i princip resten av livet eftersom jag aldrig skulle kunna sätta det på ett boende, möjligen på dagtid om sådana möjligheter finns... Vi valde att inte göra det, bebisen är ju helt frisk i övrigt och om det nu skulle visa sig att den har något fel så är inte det hela världen... Det finns värre saker som kan hända... Mobbade blir "vanliga barn" också...  Jag kan inte säga att jag förstår er som skulle göra abort, men alla gör vi som vi vill och vad vi tycker är bäst.. ## Comment 19 Author: Johanna jag satt o skrev o sen insåg jag att jag i det stora hela hade samma åsikter som Susanne. jobbar på ett gruppboende för gravt handikappade, dom är helt underbara, men jag skulle inte vilja, om jag fick välja att mitt eget barn var som dom.. som deras familjer får kämpa o så mkt obearbetad sorg som finns pga att dom så många gånger känner att dom inte räcker till för att göra sitt barns liv så normalt som möjligt o känner sej helt överkörda utav myndigheter osv osv ## Comment 20 Author: [Borttaget] Jag ser på det hela så här, att kulle jag få ett barn med donw syndrom någong gång, så skulle det inte bara vara en massa jobb för att barnet är sjukt, utan tänk allt som man skulle få tillbaka från detta barn. De säger att de barnen som har down sydrom är mycket speciella. Jag skulle acceptera barnet som det är och inte tänka på vad jag skulle gå miste om och hur mycket arbete man skulle få lägga ner för att just detta barn skulle få det bra. Skulle försöka forsätta leva livet så vanligt som möjligt och göra det bästa ut av situationen för hela familjen. Sedan kan jag förstå att ibland så kommer det som en chock när man får reda på att ens barn inte är friskt. Så var det även för mig med mitt första barn som har sitt handikap som han kommer få leva hela livet med. Nuförtiden så är jag så van att han är lite anorlunda än andra barn, men älskar han precis som han är. ## Comment 21 Author: [Borttaget] **Både för barnets och ens egen skull skulle jag välja att göra abort.** Det är inte ett lätt liv för varken föräldrar eller barn att leva med downssyndrom. Skulle jag däremot inte veta att mitt barns skulle få downsydrom och föda det så skulle jag så klart älska mitt barn precis lika mycket som jag gjort annars. ## Comment 22 Author: FerretCrow #20 jo här håller jag med dig i att det är bara att leva som vanligt på bästa möjliga sätt, det kom som en chock för mig med killens sjukdom oxå men inte tusan lämnar jag honom för det istället kollar vi redan nu möjligheter till ombyggnationer och maskiner som ska kunna hjälpa oss. men då skulle jag nästan gjort abort då enligt vissa här då det visade sig att fadern är sjuk för då slipper ju barnet jobba så hårt för sin far. det är ju samma vissa här resonerar att dom får jobba så mycket för sitt sjuka barn. jag anser att en riktig familj ställer upp för varandra helt enkelt ## Comment 23 Author: Susanne #22, nu är du ute och cyklar långt från ämnet. Ingen här tycker att du skulle gjort abort. Frågan i #0 är klar och tydlig, sluta läsa mellan rader som inte finns, du blir bara upprörd i onödan och varken du eller ditt barn mår bra av det. Susanne ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 24 Author: FerretCrow #23 nej jag vill bara försöka förstå hur ni tänker. för att jag kan inte förstå hur man kan vilja ta ett liv bara för att det inte är perfekt som alla andras. ## Comment 25 Author: Susanne #24, ingen kräver att du ska förstå. Vi som väljer att göra abort accepterar och respekterar er som inte gör abort. Vi förväntar oss samma hänsyn tillbaka för våra val. Susanne![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 26 Author: AlbaStiffler Att skaffa barn är ju en stor egoistiska handling som man gör, så självklart måste man fortsätta vara lite egoistisk och tänka även på sitt eget liv. Om man vet att man får ett barn som man måste vårda som ett barn resten av livet så vet man ju att man måste ge upp sitt eget liv mer eller mindre. Det räcker alltså inte att man "bara" ger upp sitt eget liv i 15-20 år utan man måste antagligen vårda detta barn resten av livet. Vad händer då med detta vuxna barn när man själv dör? Det skulle kännas rätt elakt att sätta ett sånt barn till världen om man drar det ett steg längre... Alltså skulle jag nog vara så pass kallhjärtad och egoistisk att jag hade tagit abort om jag vetat om skadan på fostret innan. Nä, jag säger som vissa andra, jag har en drös med andra ägg så jag skulle nog försöka igen, eller se över andra möjligheter som att adoptera om risken är stor att jag får ytterligare skadade foster... ## Comment 27 Author: skrollan jag skulle aldrig i livet ta bort det såna fall! Dem har det lika bra som vi, varfrör skulle dem ha det sämre för? Det är erat barn som ni har skapat. Jag tycker det är fegt och verkligen mord såna fall! ## Comment 28 Author: AlbaStiffler #27> Vilken abort som helst är väl mord isf? Jag säger inget om att detta skadade barn (oavsett skada) säkert kan ha ett bra liv, men risken är att du själv får göra extrema uppoffringar i ditt liv, som du inte skulle få göra för ett normalt barn. Sen tycke jag det är en helt annan sak om man föder barnet och tror att det ska vara frisk, men att man då upptäcker att det har något fel. Då skulle jag såklart behålla det utan tvekan. Men jag anser inte att det är mord att ta bort ett ofött barn som man med stor chans vet kommer få problem. Bara för att förtydliga, jag säger inget om andra som väljer andra val än mig, men jag tycker det är upp till var och en och jag tycker man ska få ha den valmöjligheten nu när teknologin finns. Det är ändå en stor skillnad på att ha ett "skadat" barn mot ett friskt... ## Comment 29 Author: skrollan Jo, det är klart. men att ta bort ett barn som man själv skapat för att det är handikappat, det förstår jag inte! Varför skulle ett barn med Downs syndrom få problem med världen? Vet en massa föräldrar som har barn med detta syndrom. ## Comment 30 Author: FerretCrow #24 som sagt skriver jag bara att jag gärna vill försöka förstå och jag kräver inte att ni ska få mig men det är därför jag frågar allt detta. kan du kanske acceptera det? #29 japp denna sjukdom är inte så farlig som folk tror dom kan leva precis som vi. ## Comment 31 Author: skrollan #16 #17 Håller fullt med er!  Varför skulle barnet inte kunna ha ett "liv" för att mamman och pappan dör? Syskon och släktingar då? Jag och min bror skulle finnas för våran syster till 100% när vi blir äldre och våra föräldrar lämnar oss. **Äldre än 4 år i huvudet?** Barn med handikapp är dem smartaste barnen som finns! Och den kärlek och omsorg som ni får av dem, kan ni inte ens förställa er, ni som inte vet vad det handlar om, som lätt bara kan välja bort ett barn som ni skapat, bara för att det inte är perfekt. Och vadå kämpa för att barnet med skola, myndigehter, rättogheter m.m. Förklara för mig då vad **kämpa** är för dig? Förstår inte hur men resonerar heller när man säger att föder man ett barn utan att veta om handikappet så skulle ni älska det lika mycket som utan handikapp, men ni skulle ändå ta bort det om ni visste! Håller med Ferretcrow väljer man att sätta ett barn till världen så måste man fatta konsekvenserna! #20 om alla ändå kunde tänka likadant. Men som sagt , alla gör vi som vi själva vill och alla har vi egna åsikter. Liksa så som du älskar ditt första barn lika mycket som dina andra känner jag likadant med min syster, skulle aldirg i livet vilja att hon föddes utan sitt handikapp! ## Comment 32 Author: skrollan **Jag tror att ni som skulle ta bort det kan vara lugna, det är inte meningen att ni ska få "stå ut" med ett handikappat barn som resonerar som ni gör!** Jag ska kopiera in en text, och den kommer bara ni som har handikappade barn eller syskon, ja som har anhöriga med ett handikapp. Mest mammor till dem. Dte är till er! Stå på er! ## Comment 33 Author: skrollan I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammor till handikappade barn blir utvalda? Jag ser på något vis gud sväva över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetenhet. Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva en stor dagbok. Gud ger ängeln ett namn och ler. "Ge henne ett handikappat barn." Ängeln blir nyfiken "varför just henne Gud?, Hon är så lycklig." "Precis" ler Gud "kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta?, de vore grymt" "Men har hon tålamod?" frågar ängeln. "Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna i en sjö av självömkan och vanmakt. När väl choken och misstron lagt sig kommer hon ta itu med de. Jag har tittat på henne idag. Hon har rätt känsla för sig själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet jag ska ge henne lever i en egen värld. Hon måste hjälpa honom att leva i hennes värld och de kommer inte bli lätt" "Men herre, jag tror inte ens hon tror på dig" Gud ler "De spelar ingen roll, de kan jag ordna. Hon är perfekt. Hon är tillräckligt självisk" Ängeln flämtar "självisk? Är de en dygd?" Gud nickar. "Om hon inte kan skiljas från sitt barn ibland kommer hon inte överleva." Ja här är en kvinna som kommer välsignas med ett barn som inte är perfekt. Hon vet inte om de än men hon ska avundas. Hon kommer aldrig att betrakta ett steg som vanligt. När hennes barn säger "mamma" för första gången så har hon ett mirakel och hon kommer veta de. När hon beskriver ett träd eller en solnedgång för sitt handikappade barn, kommer hon vara en av de få som någonsin kommer få se mina verk. "Jag ska ge henne kraften att se de jag ser... Okunskap, grymhet, fördomar och ge henne styrkan att stå över detta." Hon kommer aldrig vara ensam. Jag kommer vara vid hennes sida varje minut, varje dag hela hennes liv, lika säkert som hon står här nu vid min sida. "Och hur blir de med en skyddsängel?" frågar ängeln. Gud ler. "En spegel kommer vara tillräcklig." ## Comment 34 Author: FerretCrow gud vilka fina inlägg skrollan =) ## Comment 35 Author: Telefonkontakt **Skrollan** varför håller du på att predikar och har dig i den här tråden? Det är bara en undersökning för ett skolarbete, starta en egen tråd istället om disskutera där? ## Comment 36 Author: skrollan **telefonkontakt:** Varför ska inte jag få diskutera om alla andra får det? Så min åsikt kan inte vara med i ett skolarbete? ## Comment 37 Author: [Borttaget] först och främst, jag vill gärna undivka "tjafs". I den här tråden. Det finns inget rätt eller fel, anser jag. Det är helt upp till var och en hur man vill göra. Jag ger all beröm till dom som väljer att behålla då detta är en konstant utmaning och ett helt annorlunda liv än det man kanske hade tänkt sig. Jag ger även beröm till dom som väljer bort det detta då jag tycker att en abort i sig inte är ett lätt beslut och att då medvetet välja bort något som i sig var önskat kan inte vara lätt.  Vad vi inte får glömma är att jag tänker även på handikapp förutom downs. exempelvis alla dessa olika grava handikapp med rullstolar, inget tal och i princip inget vad vi kallar liv. Förutom det, väldigt intressant att läsa era åsikter :) tack :) ## Comment 38 Author: FerretCrow #37 ja hoppas alla åsikterna ska hjälpa dig i skolarbetet =) ## Comment 39 Author: [Borttaget] det kommer dom definitivt att göra. KOmmer använda röstningsstatistiken samt framställa att det alltid, hur man än gör, kommer finnas olika åsikter och att ingen är rätt eller fel. . .det är mest det jag vill ha fram. ## Comment 40 Author: [Borttaget] sedanvill jag abra tillägga att jag inte troratt det handlar om att "stå ut" med ett hadikappat barn utan mera " att vara kapabel". Ingen kan påstå att barnuppfostran är enkelt och har du då ett barn med nedsatt begåvning osv. är allt intensivare. Det handlar om, tror jag, att kunna se sina gränser som människa. Alla är inte lika bra på allt. Jag ser hellre att dom som inte vill ha ett hadikappat barn tar bort det, än föder det och sätter det på boende osv. ## Comment 41 Author: Nisses Jag har inga barn ännu och svarade vet inte för att det är en svår situation att tänka sig in i.. Självklart älskar man ett barn med handikapp som vilket barn som hellst och även om man måste ta särskild hänsyn till vissa saker så blir det ändå vardagsgrejer som man inte tänker på sedan. Det jag skulle känna är jobbigt är det jobb man får lägga in för att slåss för sitt barns rättigheter. Jag är sedan 9 års ålder reumatiker och min mamma har fått slåss för mina rättigheter sedan dess. Det är en ständig kamp för att få den hjälp man behöver och man skulle behöva vara frisk för att orka vara sjuk. Jag är nu 23 år(idag faktiskt) och försöker kämpa med alla "instanser" själv men mamma får fortfarande rycka in ibland. Det handlar om saker som t.ex. ersättning om man inte kan jobba eller kan jobba litegrann, hjälpmedel, medeciner m.m. Men självklart är det ju som flera personer redan sagt att man får räkna med att barnet kan ha någon sjukdom eller att det kan bli problem redan när man planerar att skaffa barn. ## Comment 42 Author: sasha- **#27 **Självklart får man räkna med att möjligheten att man får ett sjukt barn. Men får jag välja så får jag självklart hellre ett friskt än ett sjuk barn. Angående anklagelsen om att man begår mord så.. allvarligt, större delen av befolkningen är för abort. Och när de som är emot det står där 16 år gammal med en gravid flickvän kommer denne förmodligen be henne på sina bara knän att hon ska abortera. Frågan här var väl kanske inte så mycket vad man ansåg om abort, utan om man skulle välja att föda ett barn man vet inte är fullt friskt. ## Comment 43 Author: SweGizmo Jag hade gjort abort om det visade sej att barnet har en form av grov handikapp. Men om jag inte hade kollat och sedan  fött barnet med ett handikapp så hade jag älskat det ändå...  En vän till mej fick en dotter för 2 år sedan, Saga heter flickan, det visade sej att hon hade Downs syndrom... Men hon är verkligen urgo den lilla tösen och jag förstår varför dem kallas för "kärleksbarn". Men varför jag skulle gjort abort är för barnets skull, hur kul tror ni det är för barnet att växa upp med ett grovt handikapp, att aldrig vara som alla andra, för det borde väll barnet ändå förstå eller? att något inte är som det ska menar jag. Och värlen är ju som den är tyvärr, många ser ner på dem som har handikapp:( synd men så är det. så jag hade gjort abort för barnets skull, för mej hade det inte spelat någon större roll, jag skulle ju älska ungen till en sådan förbannelse ändå.  hoppas ni förstår vad jag menar, är inte så bra på att förklara. hoppas jag inte gjort någon upprörd:s