# Att ta ställning till inför förlossnignen? Author: CelsiusT Jag är lite nyfiken på vad för saker man bör ta ställning till inför förlossningen. Tex har jag hört att det är bra att i förväg pratat om och skrivit in i journalen hur man vill göra med klippandet av navelsträngen, när det ska ske osv. Hört något om nån k-vitaminspruta? Någon som har mer info? Och sen finns det någon pku-provtagning som görs (funderar direkt på om jag ska försöka komma ihåg att packa ner emla-salvan kanske.  Vad finns det mer för saker man bör ta ställning till inför förlossning på sjukhus? Vad hittar dom mer på med ens lilla bäbis som man kanske vill ha läst på om i förväg och kan ta ställning för eller emot? ## Comment 1 Author: Annette Jag har två barn och har konstaterat att det inte är så mycket lönt att planera så mycket. En förlossning blir som den blir, man råder inte över naturen. Mitt första barn föddes med sätesbjudning vilket upptäcktes först vid förlossningen. ## Comment 2 Author: Mephi Jag håller med #1. Jag fick göra akut kejsarsnitt efter 15 timmar på förlossningen, så inget gick som "planerat". ## Comment 3 Author: Praefatio Jag sätter ett avtryck, undrar också. Det enda jag vet är att man bör fundera över hur man vill göra med smärtlindring innan. Själv har jag bestämt mig för att vara öppen för alla alternativ de kommer med, även epidural, men inte bestämma någonting själv innan utan lita på att barnmorskorna erbjuder det de tror är bäst. Vad gäller saker som navelsträng och så vidare så håller jag _inte_ med #1, sånt måste man ju kunna få bestämma själv, det har ju ingenting med naturens gång att göra utan ska göras oavsett. Visst kan det bli kejsarsnitt osv. men klart man ska få lov att fundera över hur man vill göra om allt går som det ska. Har hört talas om det här med förlossningsbrev, tydligen kan man skriva ett sådant och lägga in i journalen, men har också hört att ingen läser det... ## Comment 4 Author: CelsiusT #1 Fast nu pratar jag inte om sånt som sker av naturen. Utan om sånt som man faktiskt KAN ta ställning till, sånt som BM gör eller ger på plats. Tex k-vitaminspruta, det är något som man kan läsa på om hur det fungerar och ta ställning till vad man tycker om det. Säger man nej så är det nej som gäller (och det kan skrivas in i journalen i förväg), annars verkar det ges utan att man märker det ibland (trött efter en förlossning så har man kanske inte full koll på vad BM gör under tvätt/vägning osv). ## Comment 5 Author: ChristineL Läs på, fundera, diskutera med din partner och med din bm om vad som sak skrivas in i journalen eller förlossningsbrev. Nu minns inte jag detaljerna men var själv väldigt påläst och på det klara med hur jag ville ha det. Kom ihåg att allt är frivilligt men du måste veta i förväg då dom inte då kommer fråga dig om du vill det eller det. På de flesta ställen tror jag man kör med sen avnavling. Detta för att bebisen ska få i sig så mycket som möjligt av den näringen som finns. Klipper man för tidigt så donerar man navlesträngsblod till forskning. K-vitamin ges till bebisen för att blodet lättare ska kunna koagulera då man föds utan detta. Bra tycker jag, minskar risken för blödarsjuka. PKU-provet görs när bebisen är va 2 dygn, det är en pyttenål som sätts på handen och man tar bara några droppar. Man kan exempelvis amma under tiden för att distrahera. På morgonen efter att min dotter föddes var det dags för första läkarbesöket. Väga, mäta, titta i mun och hals, lyssna på hjärta och lungor, koll av reflexer och höfter, typ sån genomgång. Om bebisen är gul kan hen få sola. #1 - Har absolut rätt i att ingen förlossning är den andra lik, men jag jag tycker självklart att man ska ta ställning för eller emot saker. har du själv funderat på hur du vill ha förlossningen? Smärtlindring? Ställningar? Bada? Musik? Upp och gå? Det är också bra att skriva in. ## Comment 6 Author: CelsiusT Tänker även på det här pku-provet som tas 48h (?) efter födelsetiden och alltså innebär att barnet utsätts för ett stick och blodprov. Vad dom faktiskt använder det till, om man anser att det är värt det eller inte. Eller om man tex då ska begära emla-salva. Om dom kommer och säger "vi måste ta ett blodprov på din bäbis" så tror jag inte man funderar så mycket på plats. Men om man i förväg vet att dom tar blodprover som inte bara kontrollerar sjukdomar utan även sparas i en genbank så kanske det är något man hade valt att säga nej till. Därför undrar jag över sådana här saker - inte naturliga saker, utan sådana saker som sker då man föder på sjukhus, som inte sker då man fött hemma med privat BM. Sånt som man har full rätt att ta ställning till och påverka och bestämma över sitt barn. ## Comment 7 Author: CelsiusT #5 Jag tänker också att det kan finnas nackdelar med tex k-sprutan. Om inte annat så är det första barnet upplever att få ett stick. Varför behövs det? Om ifall att barnet skulle hinna skära sig/skada sig allvarligt fram tills dess att det hunnit få i sig råmjölken (vilket oftast sker inom några timmar). Hur tor är sannolikheten i förhållande till nackdelar? PKU-provet har jag hört inte alls alltid är så lättvindigt. Känner att jag iaf kommer kräva typ emla OM jag nu tycker att det är okej att dom gör det alls. Finns det något mer dom tar prover för eller sticker min bäbis för? Menar nu såklart när allt är som det ska. Hade faktiskt ingen som helst aning om detta innan jag fick höra det idag, känns som sånt som det inte alls pratas om och det känns som om jag plötsligt ställdes inför saker som jag upplever som viktigt att fundera över/läsa på om för att inte känna mig överkörd på plats. ## Comment 8 Author: [Borttaget] Här fick vi ingen fråga om avnavling eller k-spruta utan det gjordes på rutin (jag är/var helt nöjd med det). Nått blodprov har jag inget minne av alls, vad är pku? Däremot frågades det om vi ville vara med i en studie men den gjordes på saliv. Det lönar sig att läsa på och veta saker inför förlossning och tiden närmast efter men samtidigt anser jag att man ska lita på personalen. De vill barnets och moderns bästa. ## Comment 9 Author: fridaas K-vitaminsprutan tycker jag är bra att de får, då de har svårt att konsumera blod i början och k-vitamin har väl någon annan funktion också om jag inte minns helt fel, har dock glömt vad. Pku-provet med dottern var allt annat än roligt, i Jönköping tar de i handryggen, med i växjö där hon är född tog de i hälarna och det tog en bra stund innan de fick till det. Dock var hon riktigt duktig och sa inte ett ljud, hon fick en liten "spruta" med socklösning att suga på under tiden, som enligt bm skulle vara lugnande och ja lugn var hon, var mer mamman som inte var så lugn, men så är jag sprutande med. Så denna gången gången kommer det vara pappan som håller i bebis när det tas. Angående avnavling så hade jag ingen som helst tanke på det, men de klippte när moderkakan kommit ut, så antar att det räknas som sen avnavling? Jag skrev ett förlossninhsbrev som både stod i min journal och som jag lämnade i handen på den bm jag fick, där stod det om mina önskemål ang studenter, smärtlindring och att jag ville att de skulle berätta några minuter innan vad de skulle göra så att jag kunde förbereda mig mentalt. Jag tycker de "lyssnade" helt okej på mina önskemål, var bara om studenterna som missades men det fixade jag själv ;) Denna gången har jag inte skrivit ett eget som jag har med mig, utan det står i journalen, får se hur det blir denna gången, kanske borde skriva ett eget trots allt då vår bm inte lyssnade helt och hållet, utan tolkade själv. ## Comment 10 Author: JeFo Jag har tre barn. Har valt att lyssna till dom på BB när det gäller ställningar och sånt. Har varit så pass öppen när jag kommit in så lustgasen är vad jag hunnit med och den har räckt med alla tre. Har litat på personalen på BB och allt har varit jätte bra. Självklart är det bra att vara lite påläst om olika saker inför förlossningen. PKU-provet fick vi infoblad om varje gång. Då har man ju lite tid och läsa på om vad det är. Varje gång har mina tjejer fått sockerlösning som smärtlindring när de sticker. Hade inte behövts. Ingen av mina tre har brytt sig om sticket. De har inte gett ifrån sig ett ljud. Är ju bara typ tre droppar på ett papper som ska lämnas. Klart man kan ifrågasätta allt... Jag har dock valt att tro att de vet vad de gör och att man inte gör saker i onödan. ## Comment 11 Author: JossanH Första förlossningen tog jag det som det kom, den här gången är jag mer påläst. Jag säger nej till injektion av k-vitamin. Min första dotter fick det helt utan bör vetskap. Varför man ger det? Jo, för att bebisar saknar k-vitamin som bildas i tarmen då tarmen är steril när de föds. K-vitaminet ges för att få blodet att koagulera och det är den effekten det har. Får barnet inre blödningar så är chansen större att det går bra med k-vitamin och det finns otroligt ovanlig sjukdom som kräver k-vitamin för att öka barnets chans till att inte få komplikationer i form av tex hjärnskador pga blödning. Varför man väljer bort k-vitamin? För det första står det i FASS att preparatet inte ska ges till någon som är överkänslig/allergisk mot något av ämnena som finns i sprutan. Hur vet man det med en nyfödd? Den innehåller dessutom soja som man inte kan garantera är fritt från GMO. Och man kan fundera över varför barn inte föds med k-vitamin. Kan det vara så att det finns fördelar med ett så lättflytande blod när de är nyfödda och får sitt värdefulla navelsträngsblod som är fullt med stamceller. Kanske ökar det chansen för ett friskare liv? Ang sen avnavling så ska det utföras av alla sjukhus men det är långt ifrån alla som praktiserar det. Sen avnavling brukar även vara efter 3 min enligt många sjukhus men det kan lika gärna krävas 30 min för att navelsträngen ska ha slutat pulsera. Så skriv specifikt att den inte får klampas förrän den är slapp och vit och du har gett dit godkännande :) ## Comment 12 Author: [Borttaget] Jag valde att lita på att läkarna vet vad de gör.  Wilmer fick k-vitamin, och det gjordes pku. Dessutom fick vi göra två stick i handen för att kolla gulsoten och sen kollade de blodsockret i hälen varannan timme första dygnet. Med andra ord måånga stick. Wilmer sa inte ett knyst någon av gångerna. Under pku somnade han så jag tror inte att det var så hemskt, det är nog mycket värre för föräldrarna. För de stick som kräver bedövning så ges det också, här var det i alla fall inget man behövde tänka på själv.  PKU tycker jag kändes bra att ta i alla fall, även om man letar efter just ovanliga sjukdomar och risken är liten att man är drabbad. Tror att det är typ 70 barn om året som drabbas, alltså väldigt, väldigt få. Men den krassa verkligheten är ju att några ska vara just de där 70 också tyvärr. Men man kan ju tacka nej till att provet ska sparas om det känns obehagligt men att neka tycker jag faktiskt bara är dumt. Man skulle nog inte förlåta sig själv om det senare visar sig att ens barn faktiskt har någon sjukdom som skulle visat sig genom testet. ## Comment 13 Author: Tina-A Jag tycker också det är bra att läsa på, var beredd på det som kan hända och fundera på hur du skulle vilja ha det. Du är självklart redan medveten om att oväntade saker kan hända och förlossningen kan ta en annan vändning än vad man planerat, men då får man ta det då! Att ha en plan gör dig mer förberedd och det är lättare att fatta beslut baserade på kunskap och övervägande du gjort innan i lugn och ro. ## Comment 14 Author: PogoPedagog Sjukdomarna man letar efter med just PKU är ju behandlingsbara om man hittar dem i god tid men kan annars vara väldigt farliga. Därför tycker jag att det väl väger upp för obehaget barnet utsätts för av sticket. Jag litar nog ganska mycket på vården överlag. Sedan är ju en rejäl amning innan blodprover väldigt effetiv smärtlindring så det är bra om de är fullproppade innan:) Tänk på när du läser på att du väljer dina källor mkt nogrant, på nätet finns många "foliehattar". ## Comment 15 Author: CelsiusT #8 Även här görs det på rutin utan att frågas om (eller ens att man själv märker att dom gör det då dom inte kommenterar det). Så om man har åsikter så måste man vara på det klara med det i förväg och säga till innan. Därav som jag vill få info om allt dom hittar på. Själv är jag av den åsikten att visst litar jag på personalen till viss del, men mycket görs i onödan eller på sätt som är onödiga utan att skydda barnet. Tex spruta utan bedövning på en nyfödd, varför? Har hört skräckexempel från kompisar där barnen skrikit rejält bla. Jag har själv väldigt dåliga erfarenheter av vården, där personalen absolut inte varit att lita på till fullo. Så jag är inte helt på det klara med att lägga mig helt i deras händer, vill gärna ha lite grundkunskaper med mig. Sen litar jag på att dom tex gör sitt bästa för att vi alla ska överleva. Men har dom samma värderingar som jag och min sambo har? Alla har vi olika sätt att tänka på. #11 Jag är också lite inne på det du pratar om gällande k-vitamin. Varför föds bäbisar utan om det nu inte finns en viss anledning/funktion till det? Själv är jag ju född hemma, och med så lite extragrejer och provtagningar som möjligt. Där har man ju en miljö som gör det lättare att välja, men faktum är att förlossning är friskvård så länge det går bra, vilket innebär att man själv har full rätt att bestämma hur man vill ha det. Men då måste man ju också veta vad som kommer att hända och kanske hinna läsa lite så man kan väga fördelar mot nackdelar. ## Comment 16 Author: [Borttaget] Varför ska man bedöva innan spruta? Jag ser ingen orsak att sätta embla salva eller annan bedövning på vare sit stora eller små barn. ## Comment 17 Author: CelsiusT #16 För att det kan göra ont, och om barnet får ont eller inte vet du inte fören du har stuckit och kan höra om dom skriker eller inte. Att man börjar med att utsätta barn för smärta är väl fruktansvärt onödigt, speciellt när det inte behöver göra ont. ## Comment 18 Author: JossanH Ja, jag tycker att det är roligt att läsa om folk som faktiskt själv vill ta ställning om det så handlar om att bedöva innan spruta, att välja bort vissa saker som helst går på rutin eller att ta ställning till saker efter att barnet fötts. För att de flesta gör en sak så måste det inte vara rätt, och framförallt inte för varje enskild familj. Det kan vara svårt att ta ett steg ifrån samhällets normer men det känns himla bra att faktiskt ha gjort sin läxa och tagit ställning istället för att bara "köra på". Oavsett om man väljer att följa strömmen eller gå en egen väg. Jag gillar när folk vågar tänka olika, och jag själv trodde att samhällets mall var den enda vägen tills jag började studera den och fann andra vägar som känns bättre för oss :) ## Comment 19 Author: [Borttaget] Ojoj, här lär man sig massor! Vilken bra tråd! 👍 Nu fick jag en del att fundera på. I min värld stånkade man ut ungen och åkte hem efter nån dag, vägde och mätte lite typ 🤪 alla har väl hört den klassiska "räkna alla fingrar och tår, jaha allt såg bra ut, bra ungen är frisk" och där tog min kunskap i ämnet slut! 😂 (nja inte riktigt så illa, men det är ås jag känner mig just nu efter att ha läst denna tråd iaf 😉) ## Comment 20 Author: malinroth Det enda jag egentligen tog ställning till innan förlossningen var att de absolut inte fick sätta igång förlossningen med cytotek (eller hur det nu stavas/heter?). Det blev dock inte aktuellt med igångsättning vilket var skönt :) ## Comment 21 Author: JeFo Jag var noga med att se till att jag fick dropp så jag fick värkar. Fick det med nr1. Med nr2 hade jag knappt värkar utan födde på ren envishet. Så det var väl vad som stod i mina papper. Så här i efterhand kan jag undra om jag fick igen lite för det 😛 fick dropp och då värk på värk på värk... Hade inte 3sek mellan ens! Tror det är lättare att ha lite krav när man redan fött en el två. Med det menar jag inte att man inte ska ha krav med första om man vill. Utan att när man upplevt något en gång så är det kanske lättare att veta till nästa vad man vill ha ändrar. Min sista blev stucken 3 ggr vid PKU-provet. Efter två försök brukar man be någon annan sa tjejen. Tur tänkte jag. Holly brydde sig inte. Sköterska nr2 gjorde det på 2sek. Har man dålig erfarenhet av vården kanske man tänker på ett annat sätt. BB här har riktigt bra personal. Alltid haft jätte rara människor där som tagit sig tid att förklarar och visa om det varit något. ## Comment 22 Author: Ria74 Jag hade inga krav innan förlossningen utan bestämde att jag skulle ta det eftersom. Kunde förmedla hela tiden vad jag ville och inte ville så för mig gick det bra. Pku-test tyckte jag var bra att dom tog. Sambon har en njursjukdom så jag såg gärna att dom kollade allt du kunde kolla. Det är som sagt innan i tråden en del sjukdomar som är enklare att behandla ju fortare dom hittas. K-vitaminspruta vet jag inte om hon fick eftersom jag kördes till operation och inte var med när hon vägdes och mättes. Eftersom hon togs med sugklocka och det ökar risken för hjärnblödning hos barnet så tycker jag det var bra om hon fick k-vitamin. ## Comment 23 Author: [Borttaget] I Borås var var dom väldigt tydliga när dom gjorde något och fråga innan om de var ok osv. Så jag hade många möjligheter att säga mitt! PKU var jag väldigt orolig över, för här tar dom den i huvudet. Jag var inte alls sugen på att dom skulle sticka min lilla lilla bebis i huvudet! Men han sov sig i genom de! Dom fick nästa inget blod för att han var för lugn! Så där var de ingen smärta och obehag för honom utan enbart för en nojig mamma :) ## Comment 24 Author: ChristineL #23 - Va? Jag födde också i Borås där togs PKU ovanpå handen. ## Comment 25 Author: [Borttaget] #24 ja i januari gjorde dom det iaf :) ## Comment 26 Author: JossanH #22 alla bebisar får k-vitamin om du inte specifikt har tackat nej till detta. Något som är frivilligt och de ska förstås fråga föräldern, men det görs på rutin på så många ställen att föräldern aldrig ens får veta om att de tagit den. ## Comment 27 Author: ChristineL #25 - I maj förra året gjorde dom det inte, hade dom då sagt att dom skulle ta blod från huvudet hade jag vägrat. ## Comment 28 Author: Praefatio Usch, det där med massa stick och grejer känns skitjobbigt 😕 Är själv så fruktansvärt nålrädd... Samtidigt känner jag att PKU är vettigt eftersom man tydligen kan stoppa en del av sjukdomarna om de upptäcks i tid... K-vitaminsprutan måste jag läsa på mer om för att kunna ta ställning, och fråga min näringsläretokiga bonusmamma. ## Comment 29 Author: soundtrack PKU känns som en självklarhet för mig. Dels för att leta sjukdomar men också för att jag är för biobankslagring av prover. Det här med K-vitamininjektioner hade jag inte en aning om! Kan inte minnas att dom nämnde det på förlossningsföreläsningen heller :S Men efter att ha läst på lite så är det inget jag kommer välja bort heller. Angående det här att det står i FASS att Konakion inte ska ges om man är allergisk mot något av ämnena som ingår i injektionen - well, så är det ju med alla läkemedel! Du har ju inte en aning om ditt barn är allergiskt mot tex paracetamol (Alvedon/panodil) första gången du ger det heller. Så utifrån det argumentet så kan man aldrig ge sitt barn (eller sig själv) några läkemedel öht... Sen kan jag förstå att folk är skeptiska att ge sina nyfödda barn läkemedel "bara sådär". Jag tycker inte att det finns något rätt eller fel i frågan. Och att det gör ont; Det känns nog lika mycket på bebisen som det gör på oss när vi blir utsatta för sprutor och provtagningar och det är ju väldigt individuellt. Jag tycker att det gör jätteont, men det är för att jag är så jäkla stickrädd. Jag tror att inte att alla barn skriker i högan sky för att det gör ont, utan mer för situationen i sig är obehaglig. Folk som håller fast dom, föräldrar som kanske är nervösa och överför det (omedvetet) på sina barn osv. Om det nu gör väldigt ont så tror jag inte heller att det är något som kommer traumatisera barnet och sätta sig i deras minne för resten av livet. För mig är nyttan av vissa undersökningar, prover, vaccin osv viktigare än att skydda mitt barn från en övergående, kortvarig smärta. ## Comment 30 Author: [Borttaget] Jag kanske inte tycker att det här med sprutor är jobbigt då jag inte är ett dugg rädd. Fått så mycket sprutor och dropp och annat i mitt liv att jag är så van. Erbjöd mig att vara testperson i skolan när vi lärde oss ge sprutor. Jag hoppas att jag, när joel får sitt vaccin om en månad, lyckas ge honom samma lugn. ## Comment 31 Author: soundtrack #30 Jag är som sagt stickrädd, men är på G att bli "botad" då jag blviit utsatt för mycket provtagningar sista 1,5 året, men trots det tycker jag inte att det är obehagligt att sticka andra (det gör jag ju typ dagligen) och jag tycker inte heller att det känns obehagligt att mitt barn kommer bli utsatt för stick. Jag hoppas att min egen rädsla aldrig kommer att "smitta" mitt barn för det är verkligen inget kul att vara stickrädd.. ## Comment 32 Author: [Borttaget] En väninna till mig är extremt spruträdd och hon fick lämna rummet när hennes dotter skulle få spruta. Hon vill verkligen inte "smitta" sin dotter och kämpar för att inte visa sin skräck. ## Comment 33 Author: Praefatio #30 Vad skönt att slippa vara stickrädd :) Jag är så rädd att vi ska få ligga på specialavdelning vid förlossningen... Är en oerhört fobisk person rent generellt och jobbar som ett as, rent ut sagt, på att bli av med så många fobier som jag bara kan innan bebisen kommer. Vill aldrig någonsin föra över det på barnet, det är vidrigt att vara rädd för allt... Men just nålrädslan verkar ligga extremt långt in i reptilhjärnan. Kallsvettas, gråter, skakar och har svimmat vid några tillfällen. Heltokigt, för jag tycker egentligen inte att det gör ont. ## Comment 34 Author: [Borttaget] Ja jag tycker det är jätteskönt att inte vara spruträdd. Är egentligen inte rädd för nått som har med vården/sjukdom att göra. Tror min mamma är att tacka för det. Jag är en sådan som studenter övar på(de frågar såklart först om studenterna får ) för att jag är lugn och inte direkt bryr mig. Hoppas verkligen att jag lyckas föra det vidare till Joel. Duktigt av dig att kämpa, förstår att det måste vara j\*kligt jobbigt. ## Comment 35 Author: CelsiusT Jag har varit väldigt spruträdd, men inte när någon annan ska stickas. Bara när jag själv ska få sticket. Nu börjar det bli väldigt mycket bättre och jag klarar av att uthärda mycket. Får inte längre ångestattacker och liknande, men ont som faaaaan gör det. Bara varje gång BM ska ta hb och sticka lite i fingret så gör det ofantligt ont. Känner bara att det är så fruktansvärt onödigt att sticka ett barn om det inte behövs, och behövs det så är det så himla enkelt att bedöva lite före så jag förstår inte varför man inte skulle göra det. Sen är det klart att vissa saker är viktigare, tex om man håller på att dö eller bli allvarligt skadad. Men en liten spruta i förebyggande syfte, nej då förstår jag inte varför det skulle vara så farligt att ge lite bedövning först. ## Comment 36 Author: [Borttaget] Vi har så olika syn på om det är smärtsamt eller inte så jag förstår att vi även tycker olika om bedövning. ## Comment 37 Author: soundtrack Vas gäller just sprutor så är nog inte Emla så effektivt egentligen. Det bedövar ju huden för sticket men oftast är det själva injiceringen av läkemedlet som gör (mest) ont o det tror jag inte Emla kan bita på. Inför pku borde det nog ha mer effekt då. ## Comment 38 Author: CelsiusT #37 Emla fungerar jättebra på själva sticket vilket förekommer både då man tar prov och då man ger injektion och om man ber den som sticker att injicera långsamt så gör det inte nämnvärt ont med injiceringen heller. Och skulle det göra ont att få själva injektionen så har det iaf inte gjort ont med sticket om man har emla på. Förstår inte varför man inte skulle förebygga det man kan förebygga, sen kan man ju såklart inte skydda sig mot allt, men man kan göra det man kan iaf. ## Comment 39 Author: [Borttaget] Jag kan tycka att det kan vara dumt att vänja sig vid emla salva då alla ställen inte har sånt när man ska få spruta. Sen tycker inte jag eller min sambo att sprutor gör ont så för oss finns inget att förebygga. Men alla är olika och får därför göra vad som känns bäst för dem. ## Comment 40 Author: Svarttusch Inget av mina två barn har klagat vid PKU. De har fått sockerlösning innan som smärtlindning och första pojken fick några extra droppar på sin napp, den andra pojken fick några droppar på mitt finger som han fick suga på under provet. De har dessutom förbättrat och sticker inte bara hål här längre utan de använder en kanyl, då går det fortare och de behöver inte trycka lika mycket.  Jag har valt att lita på personalen fullt ut, framförallt när de redan praktiserar sen avnavling som jag tycker är det viktigaste. K-vitamin har jag inte läst så mycket om, men som sagt, man vet ju aldrig om man är allergisk mot något... ## Comment 41 Author: soundtrack #38 Ja, det var ju det jag sa, det funkar ju mot sticket (oftast) men inte mot själva injiceringen. Och ibland hjälper det inte hur försiktigt du sprutar in läkemedlet, en del är mer smärtsamma än andra helt enkelt. Så just när det kommer till injektioner så tycker jag nog ändå inte att Emla är något alternativ, faktiskt. Sen kan man ju diskutera hur man bör använda det "på rutin" när man tar prover på barn. Kanske, kanske inte, jag är lite kluven. Att det inte görs idag tror jag faktiskt är en kostnadsfråga. Jag har viss erfarenhet av att sticka barn (eller rättare sagt, att vara med när det görs). Har arbetat på en infektionsavdelning där vi vårdade vattkoppsbarn och vi fick oftast vara med och hjälpa till när personalen från barnavdelningen kom ner för att ta prover på barnen. Och det Emlades vill jag lova - till ingen större nytta. Barnen var rädda och skrek och tyckte att det gjorde ont ändå :/ tror mer att det många gånger handlar om ren rädsla samt stress (föräldrarna var ofta väldigt uppjagade när det skulle tas prover på barnen) så Emlan gjorde varken till eller från. När det gäller små bebisar så har ju inte dom inställningen innan att det ska göra ont så då kan säkert Emla fungera bra, men å andra sidan tror jag ändå inte så små barn "tar skada" av den väldigt korta stund det ev gör ont, det är inget dom minns sen. Det är ju först när dom blir äldre dom kan börja förknippa sprutor med smärta. ## Comment 42 Author: Tusen Jag tror att förlossningen i sig är 20 resor värre för barnet än ett litet nålstick. Varför skulle det vara så hemskt? Från så tidig ålder minns man inget och därför kan man inte härröra sprutskräck från den första tiden. Den får man i senare ålder. Ofta pga omgivningens reaktioner på sprutor. En K-vitaminspruta hjälper blodet att koagulera sig men har inget med blödarsjuka att göra. Blödarsjuka är en genetisk defekt och är ärftligt. Går alltså inte att bota med en spruta. ## Comment 43 Author: Intehärutandär Oj, vad mycket som jag inte behövde veta för 15 år sen, och det gick utmärkt ändå. Har en frisk son.  Jag skrev in att jag ville bada (vilket jag fick i massor + duscha), vilken smärtlindring jag önskade (behövde ingen) och att jag inte ville att mitt namn skulle synas i loggen, dvs de som ringde och frågade om mig fick inte veta att jag låg inne.  Hade däremot ordnat att blod skulle tas från livmodersträng, istället för sonen. Så skulle han bara behöva det lilla sticket för pku. Men tji fick jag, för oväntade saker händer ju. Han blev inte av med gulsoten och även om han hade kateter(?) i handen, så var hans fötter sönderstuckna efter en vecka. Han fick sockerlösning och skrek aldrig vid stick. Tänk om jag täckt honom med emla-plåster. Vad tokigt.  Då han var lite större ammade jag honom vid stick.  Hur gör man i framtiden då? Lindar dem i bubbelplats och hjälm? Barn **kommer** göra illa sig, och det **gör** ont. Inte sagt att en spruta gör ont med, men ett nyförlöst barn har också morfin kvar i kroppen efter förlossning. Har svårt att tänka mig att det försvinner så fort de andas luft?   Alla vill vi våra barn väl, fast man får nog ta ett steg tillbaka och fundera ett varv till innan man beslutar. ## Comment 44 Author: Praefatio #43 Känns ju inte så jättesnällt att dumförklara oss som sitter här inne och vill ta ställning. Linda in barnen i bubbelplast... Det är knappast det det är tal om, utan att ha kunskap. Är det något fel på att vilja ha koll? ## Comment 45 Author: CelsiusT För mig är det så konstigt med inställningen att bara för att något annat är värre så är det skit samma om det här ingreppet gör ont. Bara för att det kanske inte hjälper till 100% så försöker vi inte ens. Bara för att vi inte tror att barn kommer ihåg eller far illa så struntar vi i deras upplevelser. Alla får göra och tro som dom vill, men jag blir ibland väldigt förvånad när jag läser vissa uttalanden, det är så främmande för mig att tänka så. ## Comment 46 Author: [Borttaget] #43 Morfin? ## Comment 47 Author: soundtrack Jag tycker inte att någon sida har rätt eller fel i det här. Jag gör mina val utifrån mina erfarenheter, liksom andra gör sina val utifrån sina erfarenheter. Känner man att vill att ens bebis ska få bedövning inför provtagning och sprutor, ja då ska man såklart be om detta och det är inget konstigt med det. Men jag personligen tror inte att min nyfödda bebis far illa av stick och därför tänker jag inte begära någon bedövning, och jag ser inget fel med det heller. ## Comment 48 Author: JossanH #43 du kan väl skita i allt nu också om du vill? Den här tråden skapades av en förälder som väljer att ta reda på saker och göra aktiva val, det behöver inte praktiseras av andra MEN det är ganska respektlöst att på ditt vis mer eller mindre dumförklara de som väljer att göra så. Förr opererade de spädbarn utan bedövning pga att man helt enkelt trodde att de inte kunde känna smärta, men nu vet vi ju faktiskt bättre och tar ställning till vad dagens forskning visar, inte vad man trodde förr. ## Comment 49 Author: CelsiusT Det jag främst var lite upprörd över när jag skapade tråden var att jag ännu inte fått informationen om att detta skulle komma att hända. Och att jag fick höra att många mammor/föräldrar aldrig ens får veta att deras barn fått k-vitamin tex, eller att pappan är med och ser det men att varken mamma eller pappa blir tillfrågade innan. Jag blir förvånad över att man inte fått den här informationen. Och det medför såklart att jag undrar vad mer för saker som dom kan tänkas hitta på med mitt barn utan att fråga mig innan. Är det någon som har information om något mer som man brukar göra? Blir också väldigt förvånad över att så många verkar främmande till att ifrågasätta och ta ställning till sådana här saker. Det är faktiskt min förlossning och mitt barn, och jag och pappan har rätt att bestämma allt som händer. Visst kan man välja att bara hänga med och lämna sig helt till vården och det är helt okej för mig om folk väljer det. Men jag tycker det verkar som om flera här tycker det är konstigt att man vill ha kunskap och förberedd och vilja ta ställning. ## Comment 50 Author: soundtrack #49 Jag håller helt med dig där - jag hade aldrig hört talas om att man ger K-vitamininjektioner (måste nog dubbelkolla i alla papper jag har hemma så det inte står nått om det där dock....), och huruvida dom kommer informera oss om det på förlossningen sen, det återstår ju att se. Nu har jag som sagt läst om injektionen och tänker inte avstå den, men det blir ju då också ett aktivt beslut. Men visst är det helkonstigt att det verkar göras utan föräldrarnas vetskap! PKU är vi dock väl informerade om, det har vår BM pratat med oss om och det sa dom även på förlossningsföreläsningen. Jag har även haft kännedom om PKU-registret sedan tidigare. Utöver det som redan diskuterats i tråden så tror jag inte att man gör något med barnet utöver att "kolla att dom mår bra" (APGAR-bedömningen eller vad det kallas). Sen finns ju alltid risken att saker går fel vid förlossningen som gör att man måste göra vissa ingrepp eller tester/prover på barnet väldigt akut och då har man säkert inte tid att informera och rådgöra med föräldrarna, men då är det ju som sagt akutläge. ## Comment 51 Author: CelsiusT #50 Ja akutläge är en annan femma, det är sjukvård (vilket en vanlig normalt fungerande förlossning egentligen inte är, det är friskvård). Men även i sjukvård så ska dom försöka informera så mycket det går, men ibland kan det såklart vara svårt, där kommer ju "rädda liv" som prio ett. Det som skrämmer mig är just att dom inte frågar först. Om dom åtminstone frågar/informerar att det kommer att ge, då är det en annan grej för då kan man vara med och säga nej om man vill. Men när man inte får valmöjligheten så blir det ju tokigt. Även om ens val hade varit ja, så måste det ju få vara ett aktivt val och inte något som sker bakom ryggen på föräldrarna. ## Comment 52 Author: soundtrack #52 Ja, det är faktiskt lite skrämmande. För mig är det en självklarhet att alltid informera patienten om vad jag gör, även om hen så skulle vara medvetslös.. Jag tycker att vi överlag har fått väldigt bra information om vad som händer under förlossningen och tiden på BB så det känns ju helknepigt att en sån sak inte nämns, om det nu verkligen är rutin att sprutan ges till alla barn i hela Sverige... ## Comment 53 Author: soundtrack Upptäckte nu förövrigt att mitt sjukhus tydligen har ett väl utarbetat PM för "smärtlindring av barn i samband med procedurer"! Här är det sockerlösning som rekommenderas vid injektioner och kapillärprovtagning (som jag tror att PKU går under). Vid venprovtagning rekommenderas Emla om barnet är äldre än 3 månader, annars sockerlösning här också. Finns tydligen forskning som visar på att sockerlösning är effektivt som smärtlindring hos nyfödda. Bara en liten parantes apropå den diskussionen (och att det var kul att se det ju trots allt fanns riktlinjer kring det) :) ## Comment 54 Author: CelsiusT #52 Ja det är väldigt konstigt att det inte nämnts. Speciellt eftersom det verkar som om dom inte ens frågar föräldrarna på plats, utan att det är något som man måste aktivt säga nej till om man nu inte vill ha det. Och oavsett om man vill ha den där sprutan eller inte så gör ju ovissheten att man inte kan ta ett aktivt beslut. #53 Låter jättebra att det faktiskt finns riktlinjer för smärtlindring till barn! På vissa ställen verkar dom dock ha missat det, vilket känns lite gammaldags.