# Missfall
Author: [Borttaget]

Glädjen över att vara gravid i åttonde veckan förbyttes till sorg i ett rum på akuten igår kväll....

Tar tårarna nånsin slut?

## Comment 1
Author: davidia

nej vad tråkigt...en stor kram från mig.jag vet hur det känns....

## Comment 2
Author: Greizy

S tråkigt, Kram på dig och tänk på att tiden läker alla sår

## Comment 3
Author: Elisabeth-J

Fy vad tråkigt! Sänder en varm och tröstande kram!

## Comment 4
Author: AlbaStiffler

Vad trist! kom ihåg att det finns många som gått igenom samma sak, prata med nån om du behöver!

## Comment 5
Author: [Borttaget]

Så hemskt! Hoppas du har gott stöd. Sänder den varmaste kram.

## Comment 6
Author: marielle1

Jag är jätteledsen för din skull. Jag gick igenom samma sak för snart ett år sedan. Men jag lovar dig att du kommer att ta dig igenom det. Man klarar mer än man tror, även om det inte känns så just nu.

Kramizar!!

## Comment 7
Author: _Ty_

Usch va jobbigt :(  

har själv genomlidit de tre ggr.  

KRAMAR!

## Comment 8
Author: Cattis

#0 "_Tar tårarna nånsin slut?_"

Ja det gör de. Men man måste först sörja klart, och det kan ta olika lång tid. Ta den tid du behöver!  
Jag beklagar din förlust.

## Comment 9
Author: Tesan

Beklagar o hoppas att det tar sig igen när du känner dig redo!

## Comment 10
Author: bubbelbubbel

usch så tråkigt...beklagar din sorg och förlust..

## Comment 11
Author: MaMaMade

Beklagar verkligen! Kom aldrig så långt själv...blev liksom aldrig ngt över huvud taget. Kramis på dig!

## Comment 12
Author: Elisabeth-J

Min syster ringde för en stund sedan, hon hade också fått missfall :(  Var tredje graviditet slutar med missfall och oftast så är det något fel på fostret så kroppen stöter bort det.

## Comment 13
Author: magma

**Jag beklagar, vad tråkigt!** Jag vet hur det känns, jag var i vecka 20 när det hände mig. Personligen klarar jag inte riktigt av tröstande ord som "tiden läker alla sår" och att det är naturens sätt att avvärja sjuka/skadade avkommor. När det skedde ville jag enbart ha bekräftelse, att det var OK att sörja och att det var OK att jag sörjde mitt barn och inte ett "det" som kroppen rensade bort. För _mig_ var ju mitt barn i tanken perfekt, den jag älskade! Att upptäcka han var skadad och inte kunde leva en hel graviditet ut, det förändrar inte det faktum att alla känslor fanns där redan från samma stund jag insåg att jag var gravid.  
  
För mig tar tårarna nog aldrig slut helt och hållet, trots att sex år har gått och två friska barn fötts sedan dess. Men tårarna blir färre och kommer mer sällan, och man klarar av långa perioder utan att tänka på vad som hände. Det blir lättare! \*kramar om\*

## Comment 14
Author: PimTheGreat

jag beklagar verkligen din sorg, har varit i sitsen själv och efter att ha haft bra stöd och fått prata så kom åter glädjen och styrkan att försöka igen...tog dock närmare 6år för mig att lyckas bli gravid igen och nu är jag i v 24 snart. hoppas allt går bra denna gången. \*sänder över tröstekramar till dig\*

## Comment 15
Author: [Borttaget]

beklagar och kan säga att jag vet precis hur du känner då jag precis själv fått missfall :(