# Fånge i min egen kropp Author: Lisemarie Självklart är jag jätteglad över bebisen, men jag måste ändå erkänna att jag avskyr att vara gravid. Jag kan inte förstå hur folk saknar det, för personligen upplever jag det som att min kropp blivit mitt fängelse. Jag har ingen energi, är smidig som ett kylskåp och är hungrig som en jäkla varg precis hela tiden. Det är tre månader kvar nu innan bebisen är beräknad, och gud vad jag längtar tills det är över och jag får ha min lilla bebis hos mig. Hur upplevde ni andra er graviditet? Trivdes ni i era gravidkroppar? ## Comment 1 Author: Niini De som längtar tillbaka är knappast de som haft det kämpigt. Jag skulle gärna kunna tänka mig vara gravid igen, led av foglossning nånstans i mitten av grav men det avhjälptes lätt med stödbälte. Illamående var jag knappt alls o så himla stor blev jag inte heller. ## Comment 2 Author: Lisemarie Jag har egentligen haft en "lätt" graviditet, hittills i alla fall. Har mest lidit av en extrem trötthet och rätt jobbiga humörssvägningar, men annars har jag varit rätt skonad från jobbiga saker. Dock känns det lite som att min kropp "förfallit" just med tanke på den otroliga tröttheten, jag orkar knappt ta en promenad eller tvätta kläder. ## Comment 3 Author: ChristineL Hur långt gången är du? Om man bortser från att jag sprang och kissade hela tiden, dygnets alla timmar och att jag drabbades riktigt ordentligt av gravidhjärnan så trivdes jag jättebra som gravid, jag tröttnade aldrig på magen som alla sa att man skulle göra och jag saknar den. ## Comment 4 Author: Lisemarie Jag är i vecka 28, så det är ju en liten bit kvar. Det är väl olika det där, och jag trivs inte alls med dom förändringar graviditeten gjort med min kropp. Dock tvivlar jag inte en sekund på att det kommer vara så värt det när lillfisen väl är ute! ## Comment 5 Author: Sophie&Segra Är också i v.28 och hatar att va gravid.. Enda jag älskar är att se magen växa, för ju mer den växer ju närmre slutet är jag. Utöver det är det enda jag älskar med att va gravid är att jag fått ett par bröst och att känna lilla pyret sparka omkring. Men i övrigt hatar jag det, har mått fysiskt dåligt sen jag plussade på hundra olika vis, och att nu inte heller längre få sova ordentligt börjar bli rätt jobbigt. Att ständigt ha ont, må illa, huvudvärk, foglossning, från ingenstans fortfarande springa o kräkas, huden kliar för den växer, extrema tröttheten, hormonerna och humörsvängningarna.. Jag längtar så oftantligt efter vår lille skatt, men att va gravid är verkligen inte min grej! ## Comment 6 Author: [Borttaget] Jag avskydde att vara gravid! Foglossning och en gigantisk mage var väl det enda jag led av, men jag gillade inte alls att inte ha min kropp för mig själv. Sen när hormonerna gjorde en som mest stressad kunde man inte ens ta ett glas vin för att slappna av. Värt det, javisst, men jag tyckte inte om det alls! ## Comment 7 Author: Lisemarie Skönt att höra att jag inte är den enda. ## Comment 8 Author: Mabrotnosh Det är nog tänkt att vi ska hata att vara gravida med tanke på förlossningen. Ju närmare man kommer desto mer hatar man graviditeten. Iallafall gjorde jag det och förlossningen blev som en befrielse. Även fast man fick genomgå sugklocka med 7-8 drag och bli klippt i hela mellan gården med enbart lustgas som smärtstillande men vem brydde sig äntligen skulle man få tillbaka sin kropp ## Comment 9 Author: JeFo Jag mådde låååångt ifrån bra med mina första två och nu med tredje är det hemskt! Jag är i v12 så jag har en bit kvar! Kissar jämt, mår ständigt illa, är sååå trött, fått finnar, håret rasar av, livmodern trycker på underlivet så allt sväller upp, sexlusten är obefintlig, humöret på botten..... Förlossningen har för mig varit det lättaste med att vara gravid! Men som alla säger, det är värt det! Går allt vägen har jag ju snart 3st :) ## Comment 10 Author: millan07 Här är en till som inte gillar att vara gravid fast jag inte haft specielt mkt problem men är inte mig själv och det är riktigt jobbigt psykiskt. gå hellre igenom 5 förlossningar än en hel grav. ändå är det mitt tredje nu och är vecka 29 (28+0). Det är tur man glömmer i mellan graviditeterna hur jobbigt det är. Det jag längtar efter mest nu är att få sluta jobba så man kan va hemma och varva ner och ta de lugnt till bebis vill komma ut. :-) ## Comment 11 Author: Rutan_ #10 Jag har då inte glömt hur min förra graviditet var... ;) På många sätt har denna graviditet varit värre än den första, men på några sätt bättre. Den stora skillnaden som gjort att jag faktiskt numera  tycker att det är ok trots allt är att jag är sjukskriven heltid och slipper stressa och pressa mig till fördärvet på jobbet. Utan sjukskrivningen hade jag varken mått bra fysiskt eller psykiskt. Jag tar en dag i taget, hittar bra saker med varje dag och trivs med livet. Jag vill inte längta bort mitt liv. Med första barnet blev min kropp mer ett fängelse efter förlossningen än vad den var under graviditeten då jag fick så mycket komplikationer och tråkigheter som hände med min kropp. Ser inte fram emot den tiden så mycket än så länge, men försöker tänka positivt om det också och det går framåt även på den fronten. ## Comment 12 Author: JossanH Jag kan längta efter gigantmagen! Jag hade foglossningar, tyckte att jag ständigt var kissnödig, gick upp 30 kg men tycker ändå att jag hade en riktigt bra graviditet! Det allra värsta var nog när man skulle vända sig i sängen och man kände hur hela bäckenet flyttade på sig med ett rejält KNAK och det gjorde ont. Saknade också att man inte kunde dricka ett glas vin då och då. Annars så kan jag sakna känslan av att rulta runt och se sprickfärdig ut haha