Annons:
Etikettförlossningen
Läst 38203 ggr
Tina-A
2012-12-21 21:07

Vaginal förlossning

Alla gravida kvinnor ska förr eller senare föda, antingen genom en vaginal förlossning eller med kejsarsnitt. I den här artikeln kikar vi närmare på den vaginala förlossningen.

En vanlig oro bland förstföderskor är känslan av att ”tänk om jag inte vet när förlossningen startar” och visst kan det vara lite svårt när man aldrig gjort det förut, men de allra flesta vet instinktivt när det är igång. Kroppen är väldigt smart och det är viktigt att lyssna på kroppen.

Förlossningen kan börja på två olika sätt – med vattenagvång
eller med värkar.
Vattenavgång är oftast ett väldigt tydligt tecken på att förlossningen startat och det kan vara väldigt skönt för många eftersom man får klart och tydligt veta att det händer något. För en del kommer vattnet som en fors och för andra sipprar det försiktigt ut. Om du misstänker att ditt vatten sipprar men du känner dig osäker - ring alltid förlossningen och fråga. Du får förmodligen komma in på kontroll.

Förlossningen kan också starta med värkar. Hur de första värkarna känns är svårt att beskriva då det är olika för alla kvinnor. En del får värkar som känns starka direkt medan andra får värkar som långsamt tilltar i tid och styrka. Värkarna kan också börja för att sedan sluta och hålla på så under flera dagar eller veckors tid utan att det drar igång på riktigt. Värkar är sammandragningar som gör ont, i olika grad, och under en sammandragning drar livmodern ihop sig och magen blir hård.

När ska jag ringa förlossningen?

Om ditt vatten har gått ska du alltid ringa förlossningen direkt, även om du inte har värkar. Ofta vill man göra en kontroll men ibland får man vänta hemma på att värkarbetet ska starta. Om värkarna inte startat inom ca 48-72 timmar (när du ringer förlossningen talar de om för dig hur länge du ska vänta hemma då det skiljer sig lite från kommun till kommun) får du komma in till sjukhuset för att sätta igång förlossningen.

Du ska också ringa förlossningen när dina värkar startat och hållt på en stund. De kommer kanske säga till dig att prova diverse saker för att testa om värkarna är riktiga, t.ex. att ta 2 alvedon och en varm dusch. De kommer också förmodligen be dig att ringa tillbaka när du får 3-4 värkar på 10 minuter, eller när du har så ont att du inte vill vara hemma längre,  och då är det dags att åka in till sjukhuset. Även om du vet att dina värkar är för glesa för att åka in till sjukhuset så är det ändå bra att ringa till förlossningen och tala om att ditt värkarbete har startat och att du inom en snar framtid kommer att åka in. Då har de möjlighet att förbereda sig för att en födande kvinna snart kommer att komma.

När du har 3-4 värkar på 10 minuter är det dags att åka in. För att hjälpa till att klocka dina värkar kan du använda dig av http://varktimer.se/. Värktimer finns också som app i appstore. 

Förlossningens tre faser

Alla vaginala förlossningar kan delas in i tre delar – öppningsskedet, utdrivningsskedet och efterbördsskedet. Hur lång tid varje del tar är olika för alla, men alla går igenom dessa tre skeden. Under alla faser kan du använda olika metoder för att lindra smärtan, både medicinska och icke-medicinska. Läs mer om vilka smärtlindringar du kan använda under förlossningen här.

Öppningsskedet
Öppningsskedet kan delas in i ytterligare två faser, lantensfasen och den aktiva fasen.

Latensfasen
Under öppningsskedet öppnas livmoderhalsen 10 centimeter, varav de första 3-4 centimetrarna sker under latensfasen. Det här är början av förlossningen. En del kvinnor som kommer in till förlossningen under latensfasen skickas hem igen i väntan på den aktiva fasen. Latensfasens värkar är oftast inte lika intensiva som de under den aktiva fasen utan det går långsamt och smärtan tilltar sakta. För en del börjar värkarna med full kraft direkt, men vanligast är att de gradvis byggs upp. Många har hört att man under förlossningen ska hålla sig i rörelse för att allt ska fortlöpa i bra takt och inte stanna av, men detta gäller inte under latensfasen. Att du är aktiv här har ingen större effekt utan det är nu du ska passa på att vila och ladda med kolhydrater inför en eventuellt lång och tuff resterande del av förlossningen.
Latensfasen kan hålla på i dagar eller i bara någon eller några få timmar. För att hjälpa barnet att rotera och tränga ner i bäckenet under latensfasen kan man tänka på att försöka vara lite tillbakalutad.

Aktiva fasen
Under den aktiva fasen är förlossningen igång "på riktigt" och om du kommer in till förlossningen och har lyckats passera latensfasen kommer de inte att skicka hem dig. Nu är värkarna oftast väldigt regelbundna och förutsägbara och alla håller på ungefär lika länge. Nu öppnas livmoderhalsen oftast lite snabbare än i latensfasen, men som skrivet tidigare finns det inget som gäller för alla. Ett "snitt" man hör om ibland är 1 centimeter i timmen - vilket dock kan variera under förlossningens gång. Du kanske öppnar dig 2 centimeter på 2 timmar, 1 centimeter under de förljande 5 timmarna och så vips 4 centimeter på 30 minuter på slutet. Det går inte att säga utan det är bara att följa med kroppen i sitt värkarbete.
Under den aktiva fasen kan du försöka hålla dig aktiv, prova diverse ställningar eller gå runt lite om det känns bra. Den allra tuffaste stunden under den aktiva fasen brukar inträffa runt 8 centimeter. Det är här sammandragningarna och värkarna blir som värst och många upplever stora tvivel under den här delen av förlossningen. Den här jobbiga biten är dock den allra kortaste och det är viktigt att försöka minnas att när det blir som allra tuffast är det väldigt snart över. För att hjälpa barnet att tränga ner i bäckenet och rotera under den aktiva fasen kan man tänka på att försöka vara lite framåtlutad. Nu medan barnet roterar och tränger ner förbi spinaeknölarna är det vanligt att man kan bli lite illamående.

**Utdrivningsskedet

**Okej, nu är det dags. Under utdrivningsskedet händer det som man hör på namnet - barnet ska födas fram. Livmoderhalsen har öppnats 10 centimeter och barnet har gått från bäckeningången, förbi spinaeknölarna och ut mot bäckenbotten och krystvärkarna kommer. Det brukar bli ett stort tryck mot ändtarmen och plötsligt känner många kvinnor att de måste bajsa, då vet man att det börjar bli dags. För en förstföderska är det vanligt att krystandet tar ungefär en timme men det kan gå både snabbare eller ta länge tid. För en omföderska går det i princip alltid lite snabbare.
Hur man upplever krystvärkarna beror till viss del på vilken smärtlindring man använt sig av under förlossningen. Kroppen jobbar mycket själv och är du inte bedövad kan du oftast känna hur kroppen själv jobbar med att föda fram barnet och du kan följa med i det som händer. En del kvinnor upplever det som en befrielse och lättnad när krystvärkarna kommer då de äntligen får vara med och hjälpa till när kroppen jobbar, inte bara "ta emot". Många upplever krystandet som mycket mindre smärtsamt än värkarna.
En del kvinnor upplever krystvärkarna på ett annat sätt, kanske som skrämmande. Det är en väldig kraft och kroppen jobbar som aldrig förr, en del upplever det som väldigt överrumplande och vill absolut inte vara med. De som känner så upplever också oftast krystvärkarna som mer smärtsamma än värkarna.

En del kvinnor behöver hjälp med att få ut sitt barn och det finns flera olika sätt för barnmorskan att hjälpa till. Dessa sätt nedan används bara när man behöver skynda på förloppet och/eller krystvärkarna inte är tillräckligt effektiva.

* Forcerad krystning
Barnmorskan säger till mamman när och hur hon ska krysta, även om det inte är vad kroppen säger just då. Mamman får ta i allt hon kan för att skynda på förloppet.

* Yttre press
Yttre press innebär att en, eller ibland två, barnmorskor eller undersköterskor trycker på magen med armen under tiden som mamman krystar forcerat. Ibland hänger sig barnmorskan med hela sin tyngd för att hjälpa barnet ut.

* Sugklocka
Sugklockan fäster man på barnets huvud vilket kan vara ganska smärtamt. Oftast får mamman bedövning innan, men inte alltid. Med hjälp av en vacuumpump som är fäst i sugklockan "suger man fast" sugklockan på barnets huvud och sedan hjälper man till att dra ut barnet medan mamman krystar. Barnet kan få röda märken på huvudet, bli lite svullen eller få ett temporärt avlångt huvud av sugklockan men det lägger sig efter ett par timmar/dagar.

* Tång
Tång använder man när man behöver få ut barnet ännu snabbare än när man använder sugklocka. Tången förs in och fäst runt barnets huvud. I samband med en värk drar man ut barnet med tången.

* Klipp
Om det är väldigt bråttom att få ut barnet eller om mamman riskerar att spricka väldigt mycket så kan det beslutas om att man ska klippa i mellangården. Då får mamman bedövning och med en speciell sax klipps sedan ett snitt från slidöppningen ner mot analöppningen. Efter förlossningen sys självklart klippet ihop igen.

När krystandet är över är också utdrivningsskedet över - barnet har fötts!

Efterbördsskedet
Det kan kännas som att förlossningen är över när barnet är fött men det finns en viktig del kvar och det är moderkakan som måste ut. Efterbördsskedet håller på från det att barnet fötts fram till att moderkakan krystats fram. Oftast lossnar den av sig självt från livmoderväggen efter en stund, efter några minuter eller upp till en timme, och den brukar komma ut lätt med bara en krystning. Barnmorskan kontrollerar att den är hel och man får titta på moderkakan om man vill. Till sist syr barnmorskan ihop där du eventuellt brustit eller spruckit lite, vilket är vanligt att man gör. Det är inget konstigt eller farligt att spricka eller brista lite utan en helt naturlig del i förlossningen.
Några kvinnor har oturen att spricka mer än andra och kan behöva sys ihop på operation.

Efter att allt är klart mäts och vägs barnet och man har fått ett unikt och fantastiskt barn! Äntligen har man blivit förälder och på köpet fick man förhoppningsvis en fantastisk förlossningsupplevelse också.

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
[RMSLiners]
2012-12-26 23:58
#6

Ricktigt intressant. Jag undrar dock, får man bedövning när de ska sy en om man spruckit? Och tvättar de av barnet innan man får det i famnen?

Annons:
Tina-A
2012-12-27 08:45
#7

#6: Tack! Vilka bra frågor du kommit med. Man brukar oftast bedövas med en bedövningsspray när man sys efteråt, men man kan ändå ha ont. Man brukar nämligen få ett slags "överslag" i nerverna som gör att all beröring upplevs som smärta. Dock gör det förstås inte lika ont att sys som det skulle gjort utan bedövning, men de flesta upplever alltså en viss smärta trots att de blivit bedövade med den här sprayen. Det finns också en spruta att få. En del kvinnor använder dessutom lustgas när de sys.

Jag har dock hört om kvinnor som blivit sydda utan bedövning men det är inget jag egentligen vet någon om, varför det i så fall görs och om det verkligen är sant över huvud taget…?

Om de torkar av barnet eller inte får man välja själv! Om man inte har något att säga om saken så får man upp barnet direkt, kladdig och härlig. Däremot om man tycker det känns jobbigt eller är orolig för att man ska tycka det är väldigt äckligt kan man be dom torka av barnet innan man får upp det. Det är dock svårt att få bort allt kladd så lite får man nog räkna med även om det är avtorkat :)
Jag brydde mig inte det minsta om kladdet, det var liksom så mycket annat som var i fokus då. Min dotter bajsade dessutom på mig strax efter att hon lagts på min mage så det var väldigt kladdigt där ett tag, haha. Lite äckligt när man tänker på det men där och då kunde jag inte bry mig mindre!

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

[RMSLiners]
2012-12-27 10:45
#8

Tack för svaret. Undrar två saker till. Jag har hört något om att man ska skriva förlossningsbrev? Sen undrar jag hur man gör när det är dags att åka in för förlossning och man inte har bil? Ringer man ambulans eller ringer man taxi (taxi kan ha långa väntetider, ibland också vara fullbokade, vilket kanske inte är bra när värkarna är täta) Tänkt rätt mycket på transporten då vi har 1 mil till förlossningen och ingen bil.

Tina-A
2012-12-27 12:29
#9

#8: Man kan skriva förlossningsbrev om man vill, det här känner jag att jag borde skriva en artikel om. Det är rätt mycket så det ska jag ordna! Men det är i alla fall helt valfritt.

När det är dags att åka in ringer man i regel taxi. Oftast åker man in när man har 3-4 värkar på 10 minuter och då brukar det vara ett tag kvar på förlossningen.

Ambulans ringer man om man plötsligt börjar blöda väldigt mycket, om har så fruktansvärt ont att man inte klarar av en taxiresa eller om man har jättetäta värkar och förmodligen är väldigt långt kommen i sitt förlossningsarbete så att utdrivningsskedet är nära. När det är bråttom alltså.

Har du en "normal" förlossning (normal är ett så svårt ord eftersom i princip allt är normalt då det skiljer sig för alla kvinnor - men en 'genomsnittlig') där värkarna tilltar i styrka med tiden och kommer tätare och tätare allt eftersom tiden går så brukar det oftast gå rätt bra att åka taxi även längre sträckor. Då märker man när man får 3 värkar på 10 minuter och ringer taxi då. Fråga också om hur lång tid taxin kan komma eftersom du ska föda barn!

OM det nu mot förmodan skulle vara helt knökfullt och omöjligt att få tag på taxi och du inte klarar av att vänta någon timme eller två så ringer du förstås ambulans.

Vi har inte heller bil och jag var också orolig över transporten eftersom min syster som bor 1 timme bort skulle först komma hit för att ta hand om min hund innan vi kunde åka vidare in till förlossningen. Vi har 1,5 mil till förlsosningen. Allt gick jättefint, det var ingen stress och jag hann vara inne på förlossningen i 12 timmar innan jag födde. Gott om marginal alltså :)

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

[RMSLiners]
2012-12-27 16:40
#10

#9 Tack för svaret.

En artikel om förlossningsbrev vore guld värt.

Förhoppningsvis jobbar karln min när jag ska föda och då tar vi tjänstebilen dock har vi ingen som kan vara hundvakt vilket betyder att hunden antingen får klara sig själv flera timmar eller att han får pendla mellan hemmet och förlossningen för att rasta hunden.

Någon potentiell hundvakt finns inte då släkten bor 150-200 mil bort. Hans kollegor har egna barn och egen hund och bor ganska långt ifrån oss samt att vår hund absolut inte litar på främlingar utan springer därifrån av rädsla (små barn går bra men inte vuxna).

Tina-A
2013-02-17 19:21
#11

#10: Jag ska ordna en artilek om förlossningsbrev :)

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

Upp till toppen
Annons: