Att vara ung och gravid/mamma

Hur ska jag berätta?

2017-06-29 14:39 #0 av: Sandra232

Hej jag heter Sandra och är 16 år. Min pojkvän och jag har snart varit tillsammans i 1år. Min mens kom inte denna månaden så min pojkvän åkte och köpte ett clearblue digital test som visade "gravid 2-3 veckor". Jag vill väldigt gärna behålla detta barn. Har även sagt det till min pojkvän. Vi båda har rätt stora familjer och bra band med varandra. Vårt barn skulle isf födas i Mars 2018, då är jag och pojkvännen 17år. men nu till min fråga- hur berättar jag detta på bästa sätt till nära & kära? Först vill jag berätta för min mamma då jag bor med henne och vi har bäst band med varandra. Sedan resten av familjen. Tacksam för snabba svar:)

Anmäl
2017-06-29 16:17 #1 av: 2Sirius

Vill gratulera! Låter bra att du känner så och vad jag förstår din pojkvän också...
Än om det är en något pressad situation, då ni inte är äldre, med skola och sådant...

Jag vet ju inte alls hur din Mamma är som person, men Mammor brukar ju kunna vara de mest förstående i dessa situationer, av förklarliga skäl, så klokt beslut ☺

Tänker att en situation ,där din Mamma inte är stressad över något annat, Tex. Att ni går på restaurang, så ni har tid att prata igenom det i lugn och ro...
Eller kanske en lång promenad, det känns nästan alltid svårt att börja prata om jobbiga saker, men i de flesta fallen så blir det inte så jobbigt som man befarade, det bara flyter på, rädslor tar lätt större plats än vad de är värda.
Ett alternativ är ju också att skriva ett Brev på papper, ett nu för tiden nästan bortglömt sätt att komunisera, och underskattas lätt.
Där kan du formulera dig som du vill, och hon läser, med största sannolikhet, hela brevet innan hon börjar prata med dig, hon hinner tänka efter vilket minskar risken för att hon över reagerar, och du blir inte avbruten mitt i då du berättar...

Önskar dig All Lycka med Barnet, och med att berätta det!
Hoppas också att din Pojkvän finns med dig, och förstår dig, prata mycket med varandra, att förstå varandra och stå "enade" och finnas för varandra tar en också väldigt långt, än om omvärlden sviktar...

Bara att DU vet vad du vill, tar dig en bra bit längre, än om du varit osäker på hur du skulle göra...

All Kärlek och Lycka till er! <3

Anmäl
2017-06-29 17:55 #2 av: Sandra232

Tack för din kommentar 2Sirius!<3
Min pojkvän tycker inte vi borde behålla det, han säger att det blir för tufft för han i skolan?.. tänker då att det är väll ändå jag som kommer vara hemma de första månaderna med vårt barn? Han är bara orolig för det första året i skolan.. men det är ju typ bara 2 månader kvar av sista året när ungen kommit.. menmen får se hur det blir. Jag vill iaf behålla det, men dock vill jag inte göra något han inte vill :(

Anmäl
2017-06-29 21:33 #3 av: mollyt

#2 Jobbig situation för er. Jag skulle kanske börja med att ni får prata ihop er (du och din kille), kanske gå till ungdomsmottagningen (eller MVC) för att få hjälp att veta hur långt gången i graviditeten du är (du borde vara i vecka 4-5 nu om testet visade "2-3" men det kan såklart vara skönt att få veta säkert). Abort får ni göra fram till vecka 18 så ni hinner sätta er ner i lugn och ro och fundera vad vi vill - tillsammans eller du själv.

Sen tycker jag #1 har ett bra förslag om att skriva ditt brev till din mamma. Jag gjorde så om jag ville prata om jobbiga saker med min mamma, skrev ett brev (med allt jag ville få sagt) först - och sen kunde vi prata om det när hon hade läst brevet och därigenom redan var insatt. Då slipper man bli avbruten innan man hunnit säga det man vill.

Jag har en ettåring nu och det är tufft - och fantastiskt samtidigt. Svårt att föreställa sig innan vad det innebär innan man väl är där.

Du är inte gammal, 10 år yngre än mig när jag fick mitt barn. Det är några saker som kan vara bra att ha tänkt på; var och hur ska ni bo, hur ska ni betala hyra och försörja er familj (mat,blöjor,kläder och eventuellt oväntade kostnader som bröstmjölksersättning om du inte kan amma bebisen och så vidare), be om hjälp att räkna på ekonomin och vad saker kostar - hur ska ni finansiera det? Hur gör ni med skolan - när ska du få tiden att få ett slutbetyg från gymnasiet om barnet har beräknad ankomst så att du missar sista månaderna av skolan? Vilket och hur mycket stöd kommer ni kunna få från era familjer? Kommer ni vilja studera vidare sen och när tänker ni att ni vill göra det?

Ni har mycket att tänka på. Det går att vara förälder som 17 åring - men det är bra att vara beredd på vad man har framför sig, så att man inte blir besviken. Jag menar bara att det borde vara ett medvetet val - där man har en plan, det kan vara bra för er att ha tänkt på en del av dessa saker innan du pratar med din mamma - hon kommer alldeles säkert ställa liknande frågor och vilja ha svar.

Lycka till!

Anmäl
2017-06-30 10:05 #4 av: Nalaa

Jag hade nog pratat med pojkvännen först, även om det, i slutändan, är ditt beslut, så är han ju faktiskt pappan och kommer förhoppningsvis finnas med i bilden när bebisen kommer. Du måste bestämma vad du vill:-)

Jag håller med Mollyt, det är mycket att tänka på som man har svårt att sätta sig in i innan man väl är där (oavsett ålder:-)). Vi har till exempel utgifter på cirka 20 000 kronor varje månad, då är det inräknat hyra, bil, mat, blöjor, mobiler, tv, bredband, försäkringar... Det är inte billigt med eget hushåll och det är inte billigt att skaffa ett eget hushåll heller, det är inte bara de stora sakerna så som möbler som kostar pengar, man behöver mycket smått som man kanske inte tänker på, kastruller, slevar, potatisskalare, handdukar, lampor, lakan... På den ekonomiska biten kan du ju sätta dig och skriva en lista på allt man kan tänkas behöva (sen kan ni ju önska er det i födelsedagspresenter och julklappar), allt du ser omkring dig i hemmet där du bor nu som du använder. Jag vill inte låta negativ, jag tror att ni klarar det bara ni har bestämt er:-) Och man kan ju leva billigare också! Man behöver inte ha en bil och allt som tillkommer för den (det har ni ju inte än ändå eftersom ni inte har körkort):-)

Barngrejer hittar man mycket på blocket och Tradera, prata med äldre syskon eller släktingar, de har säkert hundratals grejer de mer än gärna vill bli av med som ni kan få användning av:-) Detta är ju mer sen när ni pratat med era familjer såklart:-)

Ni tar ju studenten snart efter att bebisen kommit. Finns alternativet för dig att prata med lärarna och försöka tenta av kurserna innan studenten så du ändå får dina slutbetyg? Du kommer kanske inte få något jobb och det innebär ju ingen inkomst, förrutom föräldrapenning då, men den är inte saftig direkt. Jag hoppas att din pojkvän får ett jobb, helst ett fast så man vet att den ekonomiska tryggheten är permanent.

Men... Börja med att prata med din mamma. Jag hade sagt till henne att jag hade något att berätta och att jag vill prata ostört med henne. När ni är ensamma hemma kanske? Borde din pojkvän vara med? Borde hans mamma vara med också? Rådfråga dem! Se dem inte som ett motståndarlag utan som en stöd och en back up för er. Säg till dem att ni behöver stöd och inte anklagelser. Det kommer att ordna sig! Jag hejar på er:-) Kram!

Anmäl
2017-06-30 20:08 #5 av: Mortiscia

Fundera på vad du verkligen vill göra, väg alla för- och nackdelar, det här är ett viktigt beslut som måste funderas på ordentligt. Fundera alltså på plus och minus för båda möjligheterna: hur ser ditt/ert liv ut om du väljer behålla eller abort? Hur påverkas det om killen väljer att stå utanför? Du behöver inte berätta om varför du tror att du skulle ha svårt att bli gravid igen men det är ingen bra orsak att skaffa barn för att du råkat bli det nu och är rädd inför framtiden. Jag antar att du har någon sjukdom eller liknande som försvårar och det är otroligt tragiskt i så fall. Jag tror det är bra, oavsett beslut, att du gör det du känner är rätt men som sagt, tänk igenom alla aspekter först, och tänk inte för länge. Framför allt, vänta med att berätta tills du gjort ditt val så du slipper press åt ena eller andra hållet! Lycka till!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.