Känsliga situationer

Nervös inför förlossning

2017-05-15 20:54 #0 av: Nalaa

Åhnej, nu blev jag nervös inför förlossningen! När dottern föddes för 14 månader sedan blev det komplikationer och det var väldigt kritiskt ett tag. Tänk om samma sak händer igen? Vi tittade på en film om förlossningsavdelningen nu och jag känner lite smått hur paniken växer fram... Jag vet inte om jag vågar åka dit igen!

Anmäl
2017-05-15 23:31 #1 av: Smulan_88

Jag kan ju bara prata för mig själv, men jag skulle vilja påstå att lika olika som graviditeter kan vara (hos en och samma person) lika olika kan även förlossningarna vara. Är du rädd så prata med din barnmorska, och om jag inte missminner mig så gick du över tiden och fick en stor tjej va?

Jag va i samma sits när jag fick mitt första barn, så läste på en hel del. Och även om man känner sig utlämnad ochinte hörd så kan man kräva endel saker som patient. Va noga att få beviljat TUL för att ha koll på bebisens storlek ett i v.37 och ett i v.39/40+0 och be dem skicka remiss till förlossningsläkare för att lägga fram en förlossningsplan som du känner dig bekväm med. Du ska ju inte behöva gå över igen!

Sen är som sagt alla förlossningar olika, fin första va det väldigt många komplikationer såsom stor bebis, långdragen förlossning dom senare slutade med ett akut snitt. Men med barn nummer två hade de koll på storleken och "pillade" igång den dagen han var beräknad. Han kom ut med sugklocka efter 12 h vilket ändå va mer än en halvering av tid jäntemot första förlossningen. Nu tredje gången gick det FORT inga komplikationer men från "småvärkar" med vattenavgång till att hon var ute tog det bara 6 h. Så det skiljer en hel del.

Men som sagt är du rädd eller orolig så finns det ju hjälp att få.

Anmäl
2017-05-15 23:45 #2 av: jackiejohn

Det jag delar med dig är nervositeten inför andra förlossningen, men jag var livrädd för snitt min dröm var att få föda vaginalt och "jobba med kroppen".

Min äldsta tös kom med akutsnitt i v31+1 utan att de visste varför de misstänkte påbörjad moderkaksavlossning men kunde aldrig fastställa. Hon var 7h gammal när jag fick träffa henne, och första vecka framför allt var fylld av oro om hon skulle klarar sig? Skulle hon få några men? Etc etc... blev 3 veckor på sjukhus och 1,5månad hemvård.

När jag nu väntade lillan så vart jag orolig att det skulle bli samma visa igen men nä, hon föddes efter en snabb enkel förlossning i v 38 (37+0) duschade efter 1,5h och åkte hem 7h efter hon var född.

Vill mest ge dig pepp! Varje graviditet och förlossning är unik men jag förstår dina tankar och din oro. Prata med din bm och se vad de kan erbjuda dig.

Anmäl
2017-05-16 11:25 #3 av: Nalaa

Har varit hos bm och hon är jättebra! Hon skickade remiss till Aurorakliniken för två månader sedan så förhoppningsvis får vi en tid där snart. Vi har inbokat läkarbesök för att lägga upp en förlossningsplan och vi kommer börja med TUL runt vecka 30, så på det viset känner man ju att de bryr sig och kommer ha koll.

Ja, dottern vägde över 4700 gram och fastnade på vägen ut på grund av storleken och utdragen förlossning med extrema värkar som kom för ofta så varken jag eller dottern orkade till slut. Det gick ju bra men jag får nästan panik när jag tänker på vad som kunde ha hänt. Vår dotter! Min flicka! Tänk om det händer igen, att något går fel. Usch, jag är så orolig och samtidigt känner jag att jag måste hålla skenet någorlunda uppe eftersom sambon blev så påverkad av förlossningen att han fick hjärtproblem. Jag är rädd att det ska hända något igen!

Anmäl
2017-05-16 22:12 #4 av: jackiejohn

3# Låter ju som de lagt upp en bra plan, finns inte mycket annat att göra i nuläget.
Låter som att många olika faktorer spelade in hennes storlek, lång och utdragen förlossning som påverkade er båda och som krävde rejäl återhämtning.

Kan tipsa om mvc/bvc psykolog, fantastikt bra att gå till för er båda. Gick själv efter att jag fått äldsta dottern och jag är tämeligen säker på att det hjälpte mig att ändå vara förhållandevis lugn fram tills jag passerat äldsta dotterns födelsevecka. För att du ska gå och hålla skenet uppe är ohållbart, låter som att ni både skulle behöva hjälp att bearbeta er dotters förlossning.

Anmäl
2017-05-17 11:24 #5 av: Nalaa

Jag hoppas att vi får en tid snart, jag tror att det vore bra att få prata med folk som är insatta. Men om ett par veckor blir det möte med bm igen i alla fall och hon är verkligen kanon.

Det är nig lite oförmögenheten att inte kunna göra något som gör mig stressad och nervös...

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.