Barnlängtan

Om dom nekar hjälp

2016-12-15 13:04 #0 av: Missmagi

Vi har försökt att få barn i 2,5 år. Har påbörjat en utredning och var hos gyn idag för att se hur de såg ut. Allt såg bra ut! Men vi blir fortfarande inte gravida. Hur gör man nu? Ni som blivit nekade hjälp hur gjorde ni?

Slappna av sa läkaren, men hur ska man slappna av när längtan är så stark?

Anmäl
2016-12-15 13:21 #1 av: jackiejohn

Har de nekat er hjälp för att allt såg bra ut idag eller missförstod jag?

Tycker de borde köra på med rutinprover/undersökningar innan de kastar in handduken och ber er slappna av.
Vi fick göra alla undersökningar även fast allt såg "jättebra ut" på alla prover/undersökningar och när det inte fanns mer de kunde kolla fick vi frågan om vi ville vänta in en eventuell spontangraviditet eller ställa oss i kö till ivf.

Kan tillägga att vi hade bara försökt utan framgång i lite drygt 1år innan vi sökte hjälp.
Nekar de er hjälp eller om de redan nekat er så skullenjag först och främst be om ett möte med läkaren där denna får förklara varför de anser att ni inte behöver hjälp i dagsläget och sedan tagit det därifrån...

Lycka till på er väg till bebis!

Anmäl
2016-12-15 13:36 #2 av: Missmagi

Tack!
Hon sa inte de rakt ut. Men antydde att de inte var något fel på oss att de ända hon rekommenderar var att sluta med ÄL testerna för de stressar och att jag ska slappna av. Jag blev så ställd och allt hon sa kom till mig först när jag åkte hem. Menade hon att vi inte ska få hjälp?,så gick tankarna.

Vi har lyckas en gång men fick missfall v 8 men de var för 8 mån sedan. Hon menade oxå med att vi redan lyckas en gång och kommer lyckas igen om jag slappnar av lite grann. Hur kan man säga så till nån som redan gjort allt i sin makt utan att få nåt barn?

Anmäl
2016-12-15 13:39 #3 av: Sarah

Inte blir ni väl nekade? Ser allt bra ut så klassas det väl som oförklarligt och man går vidare utifrån det. Vi försökte i många år och sen vips så funkade det. Gjorde dock ingen utredning.

Anmäl
2016-12-15 13:52 #4 av: Missmagi

#3 hon sa det inte rakt ut men de ända hon sa att de inte var nåt fel och att jag skulle slappna av. Det vart som stopp där och fortsatt hjälp talades det inte om. Ska nog ringa upp och prata med den första läkaren vi gick hos och fråga hur vi ska göra nu.

Anmäl
2016-12-15 15:10 #5 av: jackiejohn

Tycker du ska ringa läkaren och fråga, för jag tycker det vore konstigt om ni blev nekade hjälp med tanke på hur länge ni försökt samt missfall.
Vår diagnos var oförklarlig barnlöshet, sllt såg jättefint ut och alla prover var bra och månaden före vi skulle in på första ivf besöket blev jag spontant gravid och pyret stannade så vi gock aldrig igenom själva ivf processen men allt där innan.

Har de tex tagit prover på din killes sperma? Blodprov för att kolla din ägglossning m.m? Har du fått spola äggledarna? Det är de jag kommer på nu som vi fick göra bland det första..och när allt sånt basic kommit tillbaka och visade 10 av 10 sp fick vi välja om vi ville försöka på egen hand i 6 månader eller ställa oss på ivf kö direkt..

Vi gick vi landstinget så det var ingen privatklinik heller.

Nej börja du med att ringa läkaren och be hen förklara om vad som ska komma härnäst för ni kvalar ju in för att få hjälp.
Sen kan jag hålla med om att du kan sluta med ÄL tester nu och fokusera på utredningen och att bara njuta av din sambo :)

Anmäl
2016-12-15 15:28 #6 av: Missmagi

Blodprover, spermaprov, spolning, ja allt har vi gjort! Jag kände att det hela verkade så konstigt att ska de inte var mer? Nått mer borde vi väl få göra tänkte jag, men känslan jag fick istället var att vi blev nekade helt enkelt. Att vi var så "friska" att de borde gå naturligt. Men efter så lång tid och endast en graviditet så trodde jag verkligen att nån hjälp borde man väl få? Men det var tydligen inte så lätt heller.

Ja jag ska ringa igen och kolla hur vi ska gå vidare.

Anmäl
2016-12-15 19:54 #7 av: Snovit79

Här gäller om man försökt aktivt 1 år, så får man utredning och sedan hjälp. 6 mån om man är över 35 år. 

Kan man dock blir gravid, även om man fått missfall så rycker de lite på axlarna. 

Hjärta Jasmine, min älskade efterlängtade dotter - den vackraste ängel i himlen. Hjärta

 Sajtvärd på Matbröd 

Anmäl
2016-12-16 13:23 #8 av: Smulan_88

#7 när jag och min man (då kille) började försöka, så om man var under 30 så skulle man ha försökt aktivt i 2år innan man fick hjälp. Minns att jag va helt förstörd av alla månader som gick.

Men vi blev gravida efter 14 månader... sen började vi försöka med sonen och vi visste ju att det kunde ta tid. Efter 2 år så fick jag nog och sökte hjälp, men iom att vi hade fått ett biologiskt barn på rätt väg. Så skulle vi få en utredning och den hjälpen de kunde för en "vanlig graviditet" men skulle det blivit tal om ivf så skulle vi ha fått bekosta denna själva. Detta va i februari som jag sökte, fick i mars en tid att vi skulle få komma i augusti och påbörja utredning. Men så tog det sig i april, så han tog 2,5 år att få till....

Så det kan ta sin lilla tid att få till en bebis. Och ja vi provade med allt.
Nu med nummer 3 så tog det sig på 2:a försöket, så är fortfarande i chock då tidigare barn tagit tid.

Anmäl
2016-12-16 16:55 #9 av: Snovit79

#8 Har Du ätit pergo-time eller motsvarande?

Jag födde min dotter dödfödd förra året i v 40 och min goda vän samma dag, samma BB, samma vecka. Och vi har båda svårt att få barn. Skillnaden är att jag accepterat det och min ängel var min välsignelse efter att storebror var 15 år. Min vän däremot har haft samma partner i 20 år och aldrig blivit gravid själv. Då hon var 34 började hon äta pergotime och hon fick en flicka. Och så kom hennes ängel av farten utan mediciner 2 år efter. Vi har båda haft två till graviditeter efter som slutat i missfall. Jag kämpade 10 mån och hon 1½ år. Hon får lite mer hjälp eftersom att hon behöver ägg-stimulans. Jag har bara haft otur, fast idag har jag en stor cysta som gör mig "ofruktbar". 

Hjärta Jasmine, min älskade efterlängtade dotter - den vackraste ängel i himlen. Hjärta

 Sajtvärd på Matbröd 

Anmäl
2016-12-16 19:14 #10 av: Mixxy

Skulle det vara så att läkaren inte vill skicka en remiss för eventuell IVF så skulle jag nog rekommendera er att gå till en privat gyn och be denne skicka en remiss istället.

Anmäl
2016-12-16 22:41 #11 av: Smulan_88

#9 jag lider verkligen med dig!!
Jag tror att jag trots regelbunden bens har någon släng av pcos.. men det är en teori eftersom det tagit tid med de första två. Jag har också hypotyreos vilket kan försvåra en hel del.

Dock ligger det till som så här DET ÄR EN TEORI, min syster har pcos och har då av läkare blivit rådd att äta ett preventilmedel med hormoner med, detta för att inte gå in i klimakteriet för tidigt och för att kunna hålla hormonbalanserna på en bra nivå.

Jag blev uppmanad att äta minipiller då pappa fick hjärtinfarkt innan 45 så för att minimera blodproppar (vilket ökar risken med hormonella p-piller) så just för att vara på det säkra.

Hur som helst hon har trots sin pcos blivit gravid första månaden med sina tre barn efter att ha slutat med p-piller, och det samma gällde en kompis och läser man runt så händer det många.

Samma kompis började ganska direkt försöka med nummer 2 (utan att ha ätit preventivmedel emellan) och på 2 år så tog det sig inte. (De har nu brutit då det tog hårt på förhållandet och många andra orsaker)

Hur som helst så läste jag mig till att om man äter p-piller i med hormoner så ökar chanserna för både ägglossning och tvillinggraviditet första och andra månaden just för att kroppen kämpar så otroligt att komma tillbaka på "rätt" hormonbalans som man hade innan.

Min barnmorska tyckte att jag var knäpp, hehe och sa att de aldrig hade rekommenderat någon som vill bli gravid att äta p-piller. Men jag hade bestämt mig, vi hade mer eller mindre försökt i 7 år och då "endast" fått två barn. Så jag kände att mitt psyke behövde vila.

Jag åt p-piller 8 månader, på andra månaden tog det sig.... man får tro vad man vill, men efter att försökt allt med de tidigare två så tror jag ändå det påverkade något. Funkade iaf, för mig..

Hade vi fått göra utredning så hade nog pergotime varit vårat enda alternativ, det spolning av äggledare eller insemination.

Anmäl
2016-12-16 22:44 #12 av: Smulan_88

Jo p-piller minst 6 månader, läste jag någon stans... men det är en teori som sagt.
Detta för att få ägglossning.

Anmäl
2016-12-16 23:23 #13 av: teezan

Jag åt provera för att jag har pcos och skulle "kicka" igång kroppen. Tog tre eller fyra kurer och två månader efter den sista blev jag gravid. Välkommet även om det aldrig var det som var meningen från början. Vet inte om det berodde på proveran eller om det kunde hänt ändå men jag hade inte haft mens på riktigt mer än tre eller fyra gånger på nästan två år (innan dess åt jag P-piller i 7 år) så det är fullt möjligt att det var just detta min kropp behövde för att komma igång med ägglossning.

Anmäl
2016-12-17 11:33 #14 av: Missmagi

#9 oj vad livet är orättvist ibland. Jag lider verkligen med dig. Kan inte tänka mig den smärtan det måste kännas att förlora sitt barn.

Har suttit och letat runt om man kan neka. Men ingen kan tydligen de och det känns bättre. Vi har gått hos en privat där dom nyligen har fått landsting avtal där dessa priser gäller. De kanske inte räknas som privat nu i och för sig. Hur som.. nästa vecka kommer jag ringa och be om en ny läkare. En som har lite mer förstående kring de här med ofrivillig barnlöshet.

Anmäl
2016-12-17 11:48 #15 av: LaSadie

Ska ni inte gå via landstinget istället för privat?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.