Jag är i vecka 33+5 i dag. Har bara varit på en kontroll där de kontrollerat hur bebisen ligger och då låg den med huvudet ner men det är sällan den ligger stilla tycker jag. Vet inte om det är huvudet eller rumpan jag känner men oftast är rumpan ner och huvudet upp.

Min sista föddes i säte. Vi var in på vändning v 36, fast hon vände snabbt tillbaka sig till snedläge. Vi skulle akutvända dagen innan beräknad födelse, fast då började värkarna och vi for in på natten, 5 h innan vår tid. Dagen efter födde jag henne stilla. Det enda annorlunda med att föda i säte var att huvudformen var inte som med sonen. Hennes var lite platt uppepå. Hans huvud avlångt bakåt. Så, vänder sig inte bäbis, så är det inget konstigt. De håller lite extra koll bara om förlossningen drar ut på tiden.

#2, jag har läst om din historia och följt dig och din lilla ängel. Tänkte på dig när jag skrev tråden eftersom jag vet att du födde stilla i just säte… Jag kommer inte vilja föda i säte om det skulle hamna där, då planerar vi snitt. Det är något jag inte känner mig bekväm med helt enkelt. Däremot vill jag föda vaginalt, så jag hoppas ju att hon vänder sig!

Min bm sa att fram till v 36 har dom plats att snurra runt själva så man ska inte oroa sig för mycket. När mamma väntade mig så låg jag i säte och dom gjorde en vändning v 35-36 som lyckades och allt gick bra i slutändan så oroa dej int för mycket :)

nu födde jag i 35+4 men han flippade runt natten innan förlossningen. Låg på tvären och bökade länge. Han hade massor av vatten och gott om plats! det är väl runt v36+ man diskuterar vändning. Man får inte vända för tidigt heller, då vänder de gärna tillbaka.

Jag hade sätesbebis in i det sista, och både jag och Snövit har hjärtformad livmoder, något man bör kolla innan vändning för man ska väl inte vända bebisar i hjärtformad livmoder, eller hur Snövit? men vården tar inte någon större hänsyn till det så man får kanske uppmärksamma själv.

#4-5, tack, då känner jag mig lite lugnare :) hon har legat konstant med huvudet ner sedan flera veckor, så jag trodde i min enfald att hon skulle hålla sig där. Troligtvis är det på grund av att hon helt plötsligt la sig i säte efter alla sammandragningar som jag inte kände henne på samma sätt. Hon har ju legat på samma sätt och boxar och tryckt upp mot revbenen och naveln sedan v 25 typ. Nu låg hon som en fällkniv med rumpan ner och då har hon ju inte samma kraft att veva runt. Jag har en "normal" livmoder tack och lov. Gjorde en ordentlig kontroll av allt när jag tog ut spiralen just för att se så allt såg normalt ut. Normal mängd fostervatten hade jag också nu när vi mätte igår. Hur som hoppas vi verkligen att det bara är pappas motvalsgener som ska skrämmas lite, visa sig på styva linan :p

:P håller tummarna! Som sagt det är jättenormalt att de snurrar såhär tidigt. Hon kan ligga helt annorlunda i morgon. Din bebis är fortfarande yttepytteliten :) fråga de som fött kring denna vecka så får du höra :)

Det stämmer att jag har hjärtformad livmoder med, då ska man inte vända bäbis - det är livsfarligt. Det läste jag mig till efter då jag försökte lusläsa alla läkarsidor som fanns i hela världen då jag ville finna en förklaring.

Efter v 37 ungefär vill man inte vända bäbis mer, då det är för trångt. Att de gjorde det på mig och ville göra i v 40 med var för hon var mindre och det skulle finnas plats.

Första barnet brukar man väl inte få föda i säte?

jo man kan få föda även första i säte om de gör TUL och bäckenmätning, samt har utbildad förlossninspersonal (på just säte) samt att förlossningen startar spontant.

En bekant födde sitt första barn i säte. Det här va ca 40 år sen och hon va väldigt ung mamma. Läkarna frågade om de fick kalla in några läkarelever som kunde få studera förlossningen så hela rummet va fullt med läkare, läkarelever och barnmorskor men ingen kom ihåg att tala om för pappan att hans bebis snart skulle va ute så han satt i väntrummet hela tiden. Lite tråkigt men en ganska rolig historia.

#9 Jodå. En av mina goda vänner fick sitt första och enda barn i säte. Det var år 2000. Min mor är också född i säte det var dock 55 år sedan och hon var fjärde och sista barnet för mormor - så de innan hade banat väg så att säga. 

Då jag födde förra året, så berättade förlossningsläkaren och sköterskan att snitt vid säte, det kommer de ta bort som självklarhet - då det inte är något märkvärdigt att föda i säte jämfört med huvud först. De gör sådan koll på bäckenet so TanatosNyx talar om.

Min dotter höll på att växla mellan säte och tvärläge. Ush och fy vad jag tyckte allt blev jobbigt på slutet när jag inte visste om det skulle bli snitt, vändningsförsök eller vaginalförlossning. Det blev ett halvdant vändningsförsök då jag kände att jag inte litade på att de visste vad de höll på med plus att de inte vill kolla upp ordentligt hur livmodern såg ut. Sedan blev det planerat snitt 38+2 och när hon väl kom ut så hade hon vänt sig rätt i sista stund. Alla var väldigt förvånade över att hon kunnat vända sig så sent med tanke på att hon vägde 4,3 kg och är mitt första barn. Det var dessutom så trångt där inne att de knappt kunde få ut henne  genom snittet. Så ja dom kan allt vända sig väldigt sent trots lite utrymme. Men himla jobbigt när man ställt in sig på något också blir det en helt annan situation.

Vet tvillingar som vänt sig i v 38, så allt är möjligt…..

Idag finns väldigt få barnmorskor och läkare som är duktiga på sätesförlossningar så för min kommer det inte bli någon sådan som sagt. Tidigare fanns mycket mer personal med erfarenhet och då var det mer självklart att föda i säte. Jag kommer vilja ha snitt om hon inte vänder sig, men som många sagt nu, det finns plats och hon är liten än. Förhoppningsvis är det bara en liten luring hon kör med :) jag vill ju föda vaginalt och har ställt in mig på det så mycket att snitt känns otäckt.

Åh så pass 🙈

Har en vän vars barn låg i säte. De gjorde ett vändningsförsök men hon tyckte det gjorde ont så de slutade vända bebisen direkt. De berättade att de var duktiga på sätesförlossningar men hon valde att bli snittad istället eftersom det var första barnet och hon inte kände sig trygg med sätesförlossning. Så beror ju på hur kunnig personalen är men verkar inte vara några problem att få snitt om det känns bättre :)

E vände sig rätt igen i v 37 eller 38.

Vår första fixerade sig i säte, gjord ett vändningsförsök i vecka 34+5 men det var lönlöst. Han var liten när han väl föddes på bf så det var väl därför han kunde sjunka så långt ner med rumpan kanske. Men jag valde snitt, de ville att jag skulle föda vaginalt men när jag sa nej så var det inga problem att få snitt alls. De bokade direkt. Han föddes i Malmö och där har de tydligen inte alls varesig kunskapen eller erfarenheten som egentligen behövs för en sätesförlossning. Var väldigt ledsen länge efteråt över att det inte blev någon vaginal förlossning men har idag bearbetat och lagt det bakom mig. Kanske mycket för att lillebror sedan kommer vaginalt dock. Snittet i sig var en väldigt fin upplevelse, kände mig väldigt trygg hela tiden och hade fantastisk personal omkring mig. Hade inte ont efteråt och var på benen några timmar senare :)

#19, tack för ditt inlägg, det kändes väldigt bra att läsa!! Jag hade också känt mig ledsen om det blir snitt, men säte vill jag inte. Jag hoppas verkligen att det inte blir bekymmer om man hamnar där.