Håller tummarna! 🙂

Grattis till beslutet och välkommen hit :)

Tack 😃

Roligt att höra att ni gjort det beslutet. Håller tummarna för att du (ni) plussar och följer 👍

Nuvarande känslan i kroppen är som om någon tröck på pausknappen mitt i ÄL och vred upp intensiteten på biverkningarna 😛 så antingen är det hjärnspöken eller så är det ett plus på ingång 😃 jag är dock lättpåverkad rent kroppsligt så jag vågar inte hoppas riktigt än 😊

Äsh, nu känns allt som vanligt igen. Nåja, den som väntar på något gott.. 🙂

Igår var jag och sambon sådär hiskeligt vuxna så vi gjorde en rejäl kalkylering och gick igenom ekonomin, samt kollade på saker vi kommer att behöva, och kikade hur begagnatmarknaden ser ut där vi bor. Det ser väldigt lovande ut, fanns massa fina saker. Svårt att inte börja shoppa loss redan nu 😃 Kollade såklart även på saker som vi vill ha nya, t.ex. babyskydd till bilen, det vågar vi inte köpa begagnat.

Då bara en av oss kommer att ha jobb när babyn kommer så gäller det ju att planera. Tack och lov lever vi väldigt ekonomiskt och är van vid att hantera en tajt ekonomi, och känner oss väldigt avslappnade där.

Nu börjar det kännas lite mer på allvar!

Man kommer på sig själv ideligen med att gå runt och titta och pillra på saker i lägenheten; "kommer vi att behöva barnsäkra här? den här saken är farlig, den åker ut" ja, ni känner väl säkert igen er precis i vad jag kacklar om! 😇

Nåja, vanligt och vanligt, sambon lirkade fram lite försynt att jag nu tydligen har övergått till humörsvägningar modell värre, ilsken som ett bi stup i kvarten 😇 själv har jag fastnat i ett stadie av "det blev inget denna månaden, jag är inte gravid". Nu borde mensen snart dyka upp eller lysa med sin frånvaro 🤪 vet inte alls hur jag ska räkna eftersom jag käkat p-piller tills alldeles nyligen. Fick en blödning då jag slutade med dem (mitt i kartan) och har inte hunnit med en "riktig" mens sen dess. Har käkat p-piller mer eller mindre hela tiden i ca 13 år, med 2 kortare uppehåll, så ja, hur min naturliga menscykel ser ut det vette gudarna! Men enligt mitt gamla blödningsmönster så bör det vara dags nu, men ägglossningen var ju under senaste veckan så ska jag räkna med 1-2v kvar? 🤔🤦‍♂️

Ny dag nya tag!

Är vansinnigt trött idag, trots att jag har sovit långt över vad jag behöver. Illamående, uppkörd i magen till tusen och tryckande huvudvärk. Har lust att dra täcket över huvudet igen. 😐

Har räknat ut att eventuell mens bör komma nästa vecka, om man räknar från ÄL. Läste att man får mer eller mindre alltid mens ca 14 dagar efter ÄL oavsett om man har oregelbunden mens eller ej, så kör på det.

Oj vad tiden sniglar fram! Runt den 13-14e tänkte jag ta ett test, men jag tror banne mig att tiden har stannat helt 🤪 På symptomfronten har det lugnat sig ganska mycket, men är fortfarande extremt svullen och gasig i magen, brösten växer så jag måste jaga ny BH och dom är ömma och vårtgården börjar se mörkare ut, typ som om jag hade solat brösten haha! Dock inga tydliga kärl (mer än jag redan hade, har extremt ljusa "genomskinliga" bröst). Molvärk i nedre delen av magen till och från, lite åt mensvärkshållet men så mycket mildare och mer centrerat. Min normala mensvärk är av modell " jag går av på mitten och jag har brutit ryggen". Illamåendet kommer och går, triggas mer av lukter än på morgonen nu.

Låter som positivt :)

Jahapp, så länge kunde jag vänta haha! Lyckades kissa fram ett plus redan nu i morse, men ack så svagt! 🤐 får se om det blir ett starkt till helgen, då vågar jag tro på det, inte förr! 😐 Flera st har fått kika på stickan och alla ser det, så det är inte bara önskesynvillor från mitt håll 😃

Vänta dock gärna med grattisarna tills jag har fått ett säkrare resultat.

Då hoppas vi på ett starkare plus 👍

#11 Köp ett digitalt som det står gravid/inte gravid, så kan du inte bli lurad 🙂

ser fram emot att få säga grattis!

Nja, dom är så förbaskat dyra, och är jag gravid får jag ju ändå starkare streck nån gång, eller iaf en kulmage haha 🤪 har 4 vanliga stickor kvar så nån ska väl visa ett tydligt plus iaf. 😃 (om det nu bor nån där inne)

Haha jag tänkte säga att jag kan skicka en på posten 😉

Haha, vad omtänksamt 😂 vi får väl se efter dessa 4 stickor, kan ju alltid köpa den av dig om inte annat 😃

Just nu känns det inte så värst hoppfullt.. Alla symptom har mer eller mindre försvunnit, och har haft några rejäla kramper i magen. Ingen blödning dock. Känner mig inte så sugen på nästa test. Det känns bara fel. 😕

#17 Haka inte upp dig på symtom! Jag hade inga grav-symtom när jag plussade i v 5 och hade knappt några i början av graviditeten sen heller.

Jo jag vet… och helt borta är symptomen inte heller, men det känns bara fel. Svårt att förklara. Kanske är hormonspök? Känns som att hjärnan har fastnat vid att det inte är något där inne 🤔

Okej, nu får ni säga grattis 😃 överst är det första extremsvaga testet, andra är dagens; -2 BIM

Ja det var ju solklart positivt, grattis! :) och tänk bort allt vad grav-symtom heter nu så slipper du gå runt och vara nojig halva graviditeten ;)

Hehe ja jag ska försöka att slappna av. Var nog bara nerver mest tror jag igår, ihop med hormoner. Jag var riktigt bittert anti haha 🤪

Grattis :)

Åh grattis! Vad roligt :D :D

Tack 🙂

Stort grattis :D

Grattis!!!! :D

Grattis. :-) :-)

Grattis! 🙂

Tack allihopa 🙂

Oj vilken cirkus detta blev nudå…

Fick akuta buksmärtor och hamnade på KAVA till slut. Miljoner undersökningar som inte leder någonvart. Suck! Misstanke om utomkveds, ska gå på koll nu varannan dag nu tills pyret är tillräckligt stort för att synas på ultraljudet. 🤦‍♂️ blir jag sämre så är det omedelbums in direkt. Suck pust stånk och stön!

Åh nej :(
Håller tummar och tår för att allt ska bli bra <3

Åh nej. Fy. :( hoppas verkligen att det inte är nått fel. :(

Nu mår jag bättre igen tack och lov. Hade det varit utomkveds hade jag nog blivit sämre och sämre, så jag vågar vara lite försiktigt hoppfull nu. Men klart man är orolig fortfarande, det här var ju inte riktigt med i planeringen. 🤦‍♂️

Men jag känner mig bra behandlad av sjukhuset, dom tog mig verkligen på största allvar och har gjort allt de bara kan för att kolla/utesluta farliga tillstånd, och det är ju huvudsaken. Om det inte är utomkveds så får vi nog aldrig reda på vad jag hade så himla ont utav, men det är inte så viktigt för mig trots allt.

Nu har jag hunnit bekanta mig med en del barnmorskor och sköterskor iallafall, och dom verkar vara kanonbra allesammans 😃 Tyvärr har mitt sjukhus lite dåligt rykte, men jag kommer iallafall att känna mig jättetrygg när det är dags att föda.

Okej, men skönt att du mår bättre nu då. 
Antar att ni kanske gör en liten uppföljning och får reda på vad som händer så småningom?

Men förhoppningsvis var det inget farligt <3

ja som jag nämnde i #31 så ska jag gå på kontroller varannan dag nu tills man hittar fostret och ser så att allt står rätt till. 🙂 och blir jag dålig så åker jag in direkt, de vet att jag kan dyka upp när som helst för extrakoll.

Underbart att du blivit så väl bemött :)

Håller tummarna för att smärtorna bara var sådana där som saknar förklaring, verkar inte vara helt ovanligt under graviditet tycker jag.

Ja jag verkar inte vara ensam om detta enligt google iallafall 😃 sen sa de även samma sak på sjukhuset, det händer då och då att de får in gravida som har vansinnigt ont utan att de vet varför. Det är bara att följa upp tills det går över, och hålla koll så inget farligt sker. Fast kirurgen tyckte det var onödigt med uppföljning, blindtarmen såg ju fin ut 🤪 men där slog gyn bakut hehe.

Gud vad skönt att dem tar dig så allvarligt! Glad för din skull! Hoppas allt fortsätter vara bra nu! 🙂

Ja det känns jättebra faktiskt. Har lite andra erfarenheter av sjukhuset i bagaget sen tidigare, men ordet "gravid" verkar vara magiskt haha! 😃

Mår fortsatt toppen nu faktiskt, passar på att njuta lite extra!

Nu har dom hittat fostret 🥳 det växer så det knakar och allt ser bra ut! 😃

Åh vad underbart! 😃

Ja! Nu svävar jag verkligen på moln haha! 😃

Vad skönt att höra! :)

Dags att uppdatera lite kanske 😃 
Pyret dök upp på VUL till slut, och växer så det står härliga till. På måndag är sista kollen, och den är mest för min skull som de så fint sa (de är med andra ord mkt frikostiga med ultraljud här till oroliga blivande mammor). 👍 känner mig så otroligt väl omhändertagen! Även om läkarna har varit trygga så har de alltid sett till att både jag och sambon förstår varför de är så lugna i stället för att bara säga "det ser bra ut". De har både visat, pekat, förklarat och talat om hur de tänker och resonerar kring smärtorna etc.

På fredag går jag in i vecka 8, helt galet! 😮 det går tokfort!😃

Visst är det härligt när det går bra :) Jag väntar med spänning på mitt tredje ultraljud som inte är förrän 11 augusti ^^

Ja, lovar vi satt på nålar och en och annan tår hann väl trilla för några dagar sen när jag började blöda ihop med smärtorna 🤐 men blödningen avtog och allt såg bra ut. Men man hann ju verkligen "måla fan på väggen". Urk!

Spännande, håller tummarna för dig 😃

Åh vad härliga nyheter! :)

Och idag säger de att barnet dog i vecka 6.. Ska på en sista koll i morgon.

:( kunde dom inte se det tidigare?

Det är det som är förvirrande. Var på koll senast v. 7+5 och då såg allt bra ut och vi såg hjärtslagen så fint… Det är något som inte stämmer.

Nämen vad händer? Hur kan dom ha så olika besked?

Det är det vi inte vet.. Det är jättekonstigt.

Allt jag vet är att dagens maskin är jättegammal och dålig, men inte ska den visa såhär fel iallafall. Dom gjorde dagens ultraljud via buken, men dom såg ju ändå, så det spelar kanske ingen roll..

Jag känner mig som ett frågetecken. Den enda logiska förklaringen jag kan komma på är att fostret tillbakabildats? men inom en vecka? hur fort kan det gå? Det går runt i huvudet på mig, inte så mycket av sorg, men just dessa olika bud.

Man skulle ju tycka att det på en vecka inte hänt nått alls med fostret om det dött. En vecka är ju ingenting i det sammanhanget. Jösses så knasigt och jag förstår absolut om du är mera fylld av frågor och undran än sorg. Har själv levt i ul karusellen och man blir mera förvirrad än nått annat. När ska ni tillbaka? Är det samma maskin då? Varför har de en så gammal maskin undrar jag.

Vi var på inskrivning hos BM och specialist-BM, berättade om min smärta och mina blödningar och blev erbjuden en snabbkoll med deras gamla illa medfarna maskin. Det tackade jag ja till.

Man ordnade direkt en tid på KK på sjukhuset i morgon kl 11, med en modern maskin för att följa upp.

Ja det är ju det som är så konstigt, det är ju mindre än en vecka till och med, då det är måndag idag, och förra måndagen såg vi ju hjärtslag och allt. Så på mindre än en vecka har kraken hunnit dö och tillbakabildas? smärtan och blödningarna har jag haft länge? man misstänkte utomkveds i början då man inte ens hittade graviditeten då besvären började… Hmm!

Skönt att ni fick tid direkt imorgon så får ni veta hur det verkligen står till.

Ja, BM var helt underbar, hon slängde sig på telefon direkt (hon ringde in till en korridortelefon på sjukhuset för hon hade inget direktnummer till gyn 😂) och fixade tid medan vi satt och väntade/lyssnade. Hon ville få det så snabbt som möjligt så vi skulle slippa pinas i onödan.

Håller tummarna på att liten lever ändå!

efter lite research bland ultraljudsbilder så har vi själva insett att pyret nog är förlorat ändå, det finns ingen likhet alls med ultraljuden i vecka 8-9 mot för vad vi ser, utan det är v 5-6 som stämmer bildmässigt, och vi har räknat på veckor etc, så graviditeten kan omöjligen vara så tidig. Lever fostret är det nog allvarligt missbildat. Det krävs nog ett mirakel här om det inte ska bli abort 😕 

våran sak har varken armar, ben eller ens tendens till huvud. Det är bara en avlång sak, ser ut som en gomspene.

Åh men gud vad ledsen jag blir för eran skull 😭

#59 Usch vad jobbigt…jag kan förstå hur det känns :-( men försök ändå vara tacksam för att det upptäcktes så tidigt. Vi gick i 18 veckor innan de upptäckte att nåt var fel och detta trots ett dussin ultraljudsundersökningar vid olika tllfällen till följd av blödningar under hela graviditeten från v 6… Skickar en styrkekram

vi ska bara landa lite i det här, sen kommer vi att prova igen när allt känns bra. Det var trots allt vårat första försök, och det gick "lite för lätt" kanske. Får man säga så? 🤫

Just nu har jag fullt upp med att gruva mig inför eventuell sövning, men det går nog bra, om det nu blir skrapning. Kanske blir medicinsk abort, beror på stoleken på pysen. Blä, nu ska jag sluta kraxa som en olyckskråka på ett gravidforum, men missfall är väl iofs en del i det hela. 

Återkommer i morgon när vi fått våran "dom".

Absolut får du säga så. Vissa får ju kämpa i evigheter. Så bättre lycka nästa gång i så fall! 

Kram på er.

Ja det är lite så jag känner också, många kämpar ju år ut och år in, och här kommer jag med ett plus utan att ens haft mens efter ca 12 år på p-piller 😐

Tack! Ja bättre lycka nästa gång får vi hoppas på. 🙂

#64 Så kände jag lite också! Jag hade haft p-stav i nästan tio år och blev gravid utan att ha haft mens. Det slutade i MF och därefter ytterligare ett MF men nu är jag gravid i vecka 14 så jag håller alla tummar för er :)

Min pys i magen är också "första försöket" bebis. Hade inte haft sex på flera månader. Så flyttade vi ifrån dem vi bodde hos (var inneboende hos en kompis ett tag) och pang så blev jag gravid direkt (flyttade in 20 feb , 21-22 hade jag ÄL. Oups) 

Har 2 missfall bakom mig. Så jag blev väldigt glad när de gick vägen istället på första försöket som inte ens var ett försök egentligen. 🙂

Ja sannerligen är missfall en vanlig grej, lite därför jag hade lite is i magen från start också känns det som. Lättare att ratta känslorna om/när det händer sen. 

En del tar ju missfall väldigt hårt, och jag tycker så synd om dem och lider med dem, samtidigt som jag är tacksam över att inte vara så själv. Visst har jag gråtit både en och tre gånger idag, konstigt vore det väl annars om man inte kände nåt. Men inte känns det helt hopplöst och becksvart tack och lov. Vissa kanske ser rött av mitt resonemang, man känner ju så olika, men jag känner att "det var så tidigt". Både jag och sambon var väl i tankestadiet att "det här kan bli vårat barn om allt går vägen", vi hann aldrig till den här känslan av att "wow, det är vårat barn".

De säger ju att allt ser bra ut för de inte får säga något annat förrän det är 100% tydligt vad som händer. Mitt andra missfall började jag blöda 17 december, kollade med ultraljud samma dag, det såg bra ut. Blödde mer och mer så den 23 december åkte jag in igen. Då hade hjärtat börjat slå och allt såg bra ut. (Bortsett från allt blod?) Den 24 december fick jag värkar som fan och "födde barn" när jag gick på toa på sjukhuset, för vi åkte in igen mitt under Kalle Anka. Så jag vet hur det känns när allt ser fint ut fast man känner att det liksom inte borde vara så.

Ja precis. De sa även till mig att varje enskilt tecken på missfall i sig inte är någon fara, men när man som i mitt fall har en hel radda symptom så blir sitsen en annan, tyvärr. Framförallt är det:

1: Smärta!
2: Blödningar
3: Försvunna gravidsymptom
4: Viktras

Det är ju framförallt smärtan och min känsla av att inte vara gravid längre som är alarmerande. Jag har banne mig haft ont och oro i kroppen sen dag ett mer eller mindre. Jag har ju campat akuten för att jag har känt att något är fel. Men så står man där och "allt ser bra ut".. Suck. När man själv får se hjärtljud och ser att det växer liksom. Men sen med facit i hand så växte det ju inte alls så som det skulle.

Jag tror att missfallet är ett faktum nu. Smärtor som inte är av denna värld och blöder rätt så friskt.. Nåja, jag kanske slipper skrapning? Om det nu vill komma igång på allvar.

Jahapp, åkte sent om sider in med väldigt jobbiga smärtor. Dom ville inte ta i mig med tång ens… Dom ville varken kolla hb eller annat, men sköterskorna i triaget blev så ställda att de gjorde rutinkontroll iallafall. Sen fick jag träffa jordens suraste läkare som på 2 röda konstaterade att "jag knappt blöder" (alla verktyg totalt nerblodade) och "allt ser bra ut med graviditeten" (en tom pytteliten hinnsäck). Hem och avvakta tyckte hon. Då stack jag ut hakan och sa att man har faktiskt sett både foster, gulesäck och hjärtslag. Idiotförklarad igen typ. Så jag frågade vidare om det kunde tillbakabildas så fort, och jo det kan det. Sen sa hon hejdå och vände ryggen åt mig, trots att hon var kvar i rummet en stund. Treeeevlig attityd. 

Åh så jävla underbart att bli behandlad precis som vanligt av vården, som "icke gravid" alltså. Suck! jag orkar inte dra mer av all skit vi fick ta. Sambon bara stod mållös och gapade.

Jo just ja.. redan i dörren så sa hon "jag vet varför du är här, du behöver inte säga något". Trevligt sätt att säga hej på?

Jag fick ju förresten indirekt svar på min fråga om hur jag kunde se hjärtslag i vecka 8 när parveln "var död vecka 6". Det beror på att fostret tillbakabildades och absorberades av min kropp. Jag blöder inte ut min graviditet, jag bara småblöder medan kroppen tar hand om eländet. 

Vi hade ju tid hos BM vid 15:00, då såg man ett dött 5mm foster, och vid 03-tiden såg man bara en liten tom hinnsäck kvar. Inte en enda klump har jag blött ut. Inte har jag blött några jättemängder heller. Som mens, knappt, när det var som värst.

Betvivlar att vi kommer att se något över huvud taget på gynmott. kl 11 nu.

Svenska vården är katastrof ibland! Fattar inte hur läkarna tänker och många gånger undrar man om det inte krävs någon social kompetens över huvud taget för att utbilda sig till läkare. Detta är en av anledningarna att jag/vi valt att gå hos en privatpraktiserande klinik…hellre betalar jag 800kr för mitt läkarbesök och får "rätt" och snabb vård! (Mödravården går jag på landstinget eftersom jag är suupernöjd med såväl min BM och läkare som de extraundersökningar som gjorts under den här graviditeten)

Men va fan att svenska vården är kass! (Ursäkta svärordet men det var passande) Hur svårt ska det vara att möta folk med lite empati och vänlighet när de har en motgång? Jag och sambon hade det också lite "för lätt" första gången. Det slutade i ett MA där det upptäcktes i v.13 att fostret dött redan i v.6-7. Där var det ingen tillbakabildning alls utan fick mediciner för att få ut allt. Men jag är glad över att den finska vården är så empatisk för det har gjort att jag känt mig trygg. Joel är vårt andra försök så håll hoppet uppe och ta hand om varandra. Stor kram

Vet inte om det är positivt eller negativt med att kroppen absorberar det. Jag tyckte det var så himla skönt när man äntligen fick ut dendär stora skinnklumpen och värkarna slutade. För då kände man liksom att det var över. Å andra sidan om kroppen absorberar det så kanske du slipper sånna värkar man han när man är påväg att föda fram det. Själv kör jag på sjunde gången gillt, och äntligen är jag 39,6% igenom graviditeten, som jag för övrigt inte märker av. Så jag är ju minst lika orolig som vanligt eftersom jag inte har några symptom. Jag håller tummarna för att du slutar blöda snart så ni kan försöka igen :)

Tillbaka på ruta ett.  Uppenbarligen gjorde dom inte ultraljudet ordentligt i natt på akuten, för fostret är kvar i magen, men det är som sagt dött. Det är ungefär hälften så stort som det borde ha varit, och har börjat tillbakabildats, och hinnsäcken har liksom sjunkit ihop. Återbesök om en vecka, är det inte ute tills dess så får jag hjälp.

Beklagar verkligen :(

Åh beklagar. 😕

På ett vis känns det som en lättnad, eftersom jag har haft så ont och mått dåligt hela graviditeten. Känslan av att nånting är fel har varit mer eller mindre konstant. Nu kan vi börja om på ny kula snart, bara det här är över.

Jag beklagar att fostret var dött men du verkar ha en vettig syn på det hela( menar inte att låta kall på nått viss utan det är bara positivt menat, kände likadant som du verkar känna under mitt ma). Varför kunde du inte fått medicin direkt? Måste kännas hemsk med all väntan.

Men då, jag hade skrivit ett jättelångt svar som bara försvann 😕 

nåja jag skrev ungefär att jag försöker att inte ta det hela så hårt, och de ville vänta och se om kroppen stöter ut allt själv innan de gör något.

Lagom jobbigt just nu, har så fruktansvärt ont (fortfarande). Orkar inte ens gråta pga smärtan längre, är för slutkörd. Fick knappt nån sömn i natt pga smärtan. Finns inte en chans att jag klarar att gå såhär en hel vecka, när jag redan har så ont att jag inte vet vad jag ska ta mig till, och är på gränsen till totalt sammanbrott. Men vad gör man? Jag är inte välkommen på akuten.. "ta två alvedon"…… 😭

Det känns som om jag slits itu. Det tar mig nästan en timme att kissa varje gång pga all kramp och smärta. Jag får knappt i mig mat, jag är yr och mår dåligt. Blödningen är som den är, ibland händer det nåt ynkligt men knappt värt att nämna. Nån enstaka klump har kommit ut, det är allt.

Men gud! Du borde ju kunna få något bättre mot smärtan i alla fall. Alvedon är ju värdelöst. Och kanske något för sömnens skull. Herregud vi är ju bara människor 😐

Ja du borde absolut få något mot smärtan. Har själv mött på doktorer som anser att Alvedon duger till all smärta. Läste sen en artikel om att vården är konstig då de allra flesta går ått få smärtfria. Kämpa på ts, tänker på dig.

nu är det värsta över. 18:30 "föddes" lilla skrottet, nu ska jag bara uthärda alla rester som stöts ut. Verkar få sota rejält för all vila i sängen med blödningarna… Hett tips till andra som blöder: få ut skiten, ligg inte i onödan, förr eller senare kommer det ut.

Det är alltid oerhört tråkigt att läsa om missfall, men jag är så fruktansvärt imponerad över att du håller humöret och hoppet uppe. Med din kämpaglöd kommer ni snart bli gravida igen :) Det är jag övertygad om.

Tack 🌺 

Jag kan väl bekänna en liten hemlis, en styrka jag har, och det är min fantastiska mor som jobbat i typ 30 år på riskavdelningen på huddinge bb, så jag har fått oerhört mycket kunskap och stöd på så sätt. Vid minsta fråga har jag kunnat ringa min mor och frågat liksom. Jag har haft en himla tur där ❤️

Sociala skyddsnät, även känslomässiga, är det mest värdefulla man kan ha! :) Skönt att du har din mamma, och din partner förstås.

Absolut! 

Jag är faktiskt så himla nöjd med att vi berättade tidigt om graviditeten! Alla som visste har stöttat på ett himla fint och bra sätt. Jag känner mig nästan "buren på händerna" av alla som stöttat både här, i verkligheten och inom vården. En enda hagga råkade vi ut för. Shit happens, det är bra nog ändå.

Så ni som är tidigt gravida och funderar över om ni ska berätta eller vänta; vill ni berätta så gör det! Men kom ihåg att går nånting tokigt så kommer folk att trösta på det sätt dom tror är bra, och mår man himla dåligt och är väldigt ledsen, så försök att inte bli arg. Har man lätt för att bli väldigt sårad och kan tycka det skulle vara hemskt jobbigt, avvakta, annars prata på! Det är det bästa rådet jag kan dela, utifrån mina erfarenheter.

Jag kände att går nånting fel, så vill jag ha det stödet, jag var beredd att dela allt, och det är jag väldigt tacksam för. Det hade varit hemskt för mig att vara ensam i det här. Bör tilläggas att jag är en sån där "ensamvarg" normalt sett, ifall någon tänker att jag är en social pratkvarn normalt sett. Raka motsatsen. 🙂 jag är "ensamma blygisen i hörnet". Ni vet vad jag menar.

Idag under kvällen kom sista resterna ut, sen fick jag en jättekonstig tryckande känsla och det krampade på som tusan och stacks konstigt. Sist jag kände dessa stickningar måste jag ha öppnat mig, för sen kom fostret ut, så jag trodde jag hade nån stor eländes klump som inte kom ut och åkte till slut in på koll. Allt var tomt och livmodertappen hade stängt sig igen. Skönt, nu är det över! Nu ska det bara läka och sluta blöda. Känner bara lättnad att allt gick bra. 

I natt tänker jag sova som en gråsten! Sömnen har ju varit lite skral på senaste i milda ordalag.

Vad skönt att allt äntligen är ute :) Nu kan ni äntligen börja på ny kula. Lycka till :)

Hurra, nu har blödningen avtagit markant, klarar mig på trosskydd nu. Hoppas på att kunna bada nästa vecka med lite tur 😃 smärtorna i magen börjar ge sig också. Att sköta magen har inte varit kul! Fy farao vilken smärta! 😮

I torsdags var jag på uppföljning på kvinnokliniken, och allt såg fint ut.

Dock så var det klara besked om att vänta i minst två månader, gärna tre, pga risk för nytt missfall annars. Så vi får se hur jag mår efter 2 månader, antagligen provar vi då.

Dock bör jag inte bada på ännu ett tag, även om blödningen avtog så kvarstår blodblandade flytningar. När dessa avtagit helt så bör jag vänta minst 10 dagar, gärna längre. Men det gör inte så mycket, känner mig mest tacksam över att verka ha sluppit infektion och andra komplikationer.

Sneglade lite på skärmen när äggstockarna undersöktes, fanns inte en tillstymmelse på ÄL än på länge, så jag antar att mensen kommer att dröja ett tag efter missfallet. Tänkte vänta 2 menstruationer, så det kanske blir 3 månader trots allt.

Har passat på att klicka hem lite stickor från testlagret så länge, mest som en mental pepp så jag inte tappar sugen helt. Kämpar med enorma hormonsvängningar just nu, igår var det helt hopplöst. Kändes som om nån släppt en bomb i skallen på mig. Jag blev så arg! och sen ledsen, och så arg igen, och så håll det på i flera timmar. Var bara att "vänta ut det". Idag känns det bättre, behövde tydligen få pysa ur mig massa känslor.

Det blir nog bra tillslut. Bra att du inte ger upp :)

Är det normalt att tappa en del i vikt under och efter ett missfall?

Jag tappade ju flera kg under graviditeten, och nu håller viktnedgången i sig, får inte stopp på den hur jag än gör. Maten har vi sett över, jag äter som en häst. Jag äter mer än när jag tränade hårt och byggde på gym. Nu sitter jag hemma på röven och tynar bort. Tappar ett halvt kilo om dagen nu. Har tid till läkare nästa vecka.

Har sköldkörtelrubbning och äter levaxin, och har haft megaproblem med att få kilona att släppa. Värdena ligger bra och jag har inga tecken på överproduktion som kan ge viktras. Går ju på koll osv. Så jag tror inte det är därför. Snarare ger det dubbel oro eftersom det verkligen inte är normalt för mig att rasa i vikt.

Oj, det låter ju lite mysko. Men jag tror inte att det är något konstigt. Jag tappade 10 kg medan jag genomgick 2 mf. Så allt bara "rann" av. Men sen stannade de upp av sig själv. Så jag får väl hoppas att du inte tynar bort för mycket för fort!

Hoppas dem kan hjälpa dig snart, låter inte alls nå roligt. 😕

det hann knappt gå 10 min efter att jag postade inlägget tills en läkare ringde över senaste provsvaren, min dos har plötsligt blivit för hög. Antagligen hör det ihop med missfallet eftersom graviditet påverkar 🤪 nu känner jag mig en smula dum och orolig i onödan. Jag som var så säker på att det inte kunde vara levaxinet… Tji fick jag!

#96 Ja men bättre att vara orolig och försöka ta reda på orsak, än att bara flyta med och ta det som det kommer !
Skönt att du fick svar nu i alla fall!

sant 🙂 jag ligger ju lite på gränsen till undervikt så jag försöker ju hålla mig på rätt köl såhär när man går i barntankar. Man vill ju ha lite reserver att ta av 😃

Haha ja verkligen. Jag började med att tappa 5,5 kg jag. Så jag hamna på 65 kg. O.o

Skulle haft min startvikt på 80 :P

jag ligger på runt 60 nu och är nästan 175 lång 🤐

OJ! Jag är 172 jag och började på 70 :3

Jaa jag känner att jag måste försöka få stopp på viktraset innan jag blir en pinne 🤪 jag är van att ligga runt 70 - 75 annars, då ser jag normalkurvig ut.

Jag går upp i vikt jag, men det borde sluta snart tycker jag. Väger redan 65 (startvikt 56) 169 cm lång, så du kan få lite av mig ^^

Men du är ju ganska långt in i graviditeten nu, så det är väl bara bra 😃 skit i standardmallen på vad är det, 15kg? vissa går upp det dubbla och ändå rasar allt av inom ett år efter förlossningen. 👍 och andra går bara upp nåt puttekilo och får dras med det resten av livet.

Jag har inte gått upp ett hekto, men å andra sidan har jag en del att ta på sedan innan.

Så länge jag håller mig under 70 är jag nöjd ^^ När jag var mindre så tänkte jag att 60 kg fick vara max, men på den tiden vägde jag 52 :)

Jag har med alla tre gått upp nästan 30kg och för mig har det försvunnit snabbt. Nu med sista mådde jag ju verkligen dåligt hela tiden. Från oktober tills hon kom i april så kunde jag inte röra mig. Satt bara. Nu är hon tre månader och snudd på allt är borta. Jag är riktigt imponerad av min kropp. Har inte gjort något alls för att tappa nå kilon. Amningen hjälper till skulle jag tro! Så olika för alla. Men jag valde att inte kolla på vågen när jag var gravid. Vägde runt 64kg och är 175.

Nu verkar mensen ha kommit tillbaka! redan! 😮 alltså på dagen 4v efter sista resterna efter missfallet kom ut. Huga, vad fort. Känner ju att kroppen inte har läkt än!!! Tur vi väntar.

Skönt ändå att de kom igång så fort igen. Kroppen verkar ha hanterat det hela väldigt bra då 🙂

Hoppas på bättre lycka nästa gång! :)

3v till och med ska det ju stå. Är det verkligen normalt? 😮

Fostret kom ut 16e juli, sista resterna 17e. Den 28e slutade jag att blöda helt.

Vet faktiskt inte. Jag har också fått mens ganska fort efter missfall. Dem kom med exakt en månad från första dagen då jag blödde ut "allt". Så började jag den 10:e kom de den 10:E nästa månad igen :O Så jag vet inte ja! :O

Veckan efter jag fick ut allt så svor jag över att det kändes precis som om jag hade ägglossning, och det verkar ju faktiskt inte bättre 😮 känns ju lite väl kort om tid alltså, jag är ju fortfarande öm i livmodern. Det här med att kroppen får ägglossning först när det är redo för en ny graviditet vill jag nog avfärda som rent bullshit 🤐 det verkar ju ha sin stilla gång som om ingenting hade hänt.

Jag har också fått mens som vanligt efter missfall. Fast vissa missfall har jag bloat i 3 veckor, sen fått mens 3 veckor efter det slutat.

det kanske är så att din kropp har förberett missfallet och gått vidare långt innan dig. du blödde ju och hade smärtor ganska länge innan det faktiskt satte fart om jag minns rätt.

¤114 Stämmer bra. Kan nog vara så 🙂

Hmm, verkar bara vara en mellanblödning, det avtog igen..

När jag hade mitt MA (konstaterades i v.13 fostret var i v. 6 om jag minns rätt) så fick jag cytotec för att starta igång missfallet. Sen blödde jag, och blödde, hade uppehåll och sen blödde jag igen. Jag blödde i 8 veckor men jag tror att det var en mens däremellan men jag är inte helt säker. 

Svärmor konstaterade precis när Joel var född att " tänk så lustigt, för ett år sen hade ni missfall och nu sitter ni här med er juvel"….

Det var bara en mellanblödning tack och lov, blödde lite efter en dag med stohej och fysisk ansträngning. Så det känns bra att kroppen fortsätter att vila, för jag känner att det behövs. Däremot har jag en konstig envis värk som kommer och går, antar att det är där såret var. Det är liksom inte mensvärk, men ändå typ så.. Blir värre när jag fryser och spänner mig, annars känns det knappt.

I övrigt så testade jag neg på stickan idag, skönt att ha det ur världen! Nu är det ju bara att vänta på att allt kommer igång. 🙂

I övrigt mår både jag och gubben bra, är vid gott mod och förhoppningsfulla inför nästa försök.

Idag brakade migränhelvetet löst här för fulla muggar! Aura i nästan en timme, och allmänt bängväck i kolan nu. Hormonerna har fullkomligt spader! Öm, humörsvägningar, mensvärksliknande känningar och allmän obalans i kroppen. Örk 🤪

Och bebissjuk jääävlarinamma! Den där gjutjärnspannan med babygull krockade i huvudet på mig idag. Ja ni vet.. Från random ointressant bebis till jordens finaste mirakel och rosa slöjor för ögonen vartän jag ser mig omkring 🤪 sentimetal och lättgråten och ja, hej och hååå! 😂

Pust, snälla kroppen hej och hå!

Nån konstig mellanblödning nu igen, är väl bara att åka med på resan och se vart det hela bär. Nån gång kommer väl mensen tillbaka. 🤪 Skumt, igår var jag så stensäker på att jag hade ägglossning!

#120 jag fick konstaterat ma, sen tabletter samma dag. Blödde efter det praktiskt taget i 8 veckor med någon/några dagars uppehåll. Efter uppehåll, ägglossning och mens (gissar jag…) sen en ägglossning till o sen blev joel till. Ma vid påsken 2013, gravid i augusti(BF 23/24 april 2014, beror vem man frågade inom ) sjukvården)

Jo vet att kroppen kan behöva ett bra tag på sig att komma i ordning igen. 🙂

Jaa, det var mensen 😃 jippie! 🤪 ja så har man känt glädje över den pesten också! 😂

Haha härligt 🙂

Grattis, eller vad säger man? 😉

tack 😂 🤪 man får väl se det positiva att allting funkar.

Jag tror kroppen kavlade upp ärmarna och storstädar där inne, mensen hänger i ännu, men det börjar kännas bra och som vanligt nu. Några småhugg kvar ibland bara, men vette tusan om det inte är något jag får drag med ett bra tag framöver. Kan knappast vara sårigt ännu. Dessa hugg började under graviditeten och jag tolkade dem som ligamentshugg, men jag har ingen aning om vad det egentligen är.

Måste bara passa på att hylla tradera, mitt nya eldorado haha! Gud vad med bebiskläder jag har fyndat billigt! 😃 och pysslar för fullt och syr egna bebisprylar och målar lite tavlor med barnmotiv, och ikväll kommer pappsen förbi och har shoppat på ikea åt oss. Har hunnit hamstra massor och det känns så bra! Fyndar högt och lågt när man har så gott om tid på sig 👍

Jag kände bara att det gör mig ingenting om grejorna får stå och samla damm, för våran ekonomis skull är det viktigare att samla&fynda i omgångar. Jag vet att det kan ta lång tid att bli gravid igen, och att det kan bli fler missfall, men det gör mig ingenting, jag är lika glad över mina fynd för det. Det är inte ett dugg jobbigt att kika på barnsängen som redan är monterat i sovrummet. 😃 Tvärtom hjälper alla prylar till att blåsa liv i min bebislängtan 😉 (för drygt ett år sedan var jag bara sista samtalet ifrån att sterilisera mig, så sannerligen har min biologiska klocka legat i djup dvala!)

Jag måste säga att jag verkligen uppskattar de 2 ½ fulla ikea kassar som min mor och far skaffat åt sig via loppis fynd och grannar som slängt sina bebis kläder. jösses så vi sparat pengar på det och vad skönt det varit att slippa tvätta hela tiden för att man haft så mycket.

6v sedan missfallet, ägglossning idag (99,9% säker då min kropp är supertydlig) och tålamodet har tagit slut, så nu får ni knipa tummar och tår för oss 😎 måtte jag få lön för mödan, sambon är både förkyld och risig i magen, så det var banne mig inte lätt att locka honom idag 🤪

Haha, lycka till. Stackars karl ^^

hahaha 😂 han klagar inte så vidare värst när det kommer till kritan (hade han varit ordentligt sjuk hade han såklart fått vara ifred 😛)

Kör inte slut på honom bara. Då blir det dålig kvalité på simmarna ;)

Vi körde en gång för 3 dar sen, och en gång igår ;)

Bra, då är chansen stor. Håller tummarna :D

Japps, optimala förhållanden hoppas jag 🤪

Tack!

Äsh då, går in på dag 4 med migränkänningar/migrän, och har småblödningar till och från.. Mår allmänt skit och igår hade jag rejäl mensvärk. Tvivlar på att det tog sig. Bättre lycka nästa gång 😐

Mystiskt. Hoppas det går över :/

Idag kom mensen, 9 dar för tidigt 🤦‍♂️

Efter vårt ma och medicin var min mens lustig. Symtom här, blödning där, pms här osv… det var därför som joels ålder och min mens inte stämde och han antogs vara ännu ett missfall först. Kroppen är läkt men mensen verkar inte hänga med i svängarna ;)

Jo, jag borde ju ha räknat med det, har ju trots allt knappt haft naturlig mens då jag började nästan direkt med p-piller och käkade i många många år också. Så ett missfall på det, och jag trodde att mensen skulle fungera som en klocka 🤪 eller ja, ville tro är väl mer korrekt. Första månaden var ju på dagen korrekt, både efter missfallet och om man räknar på när ÄL måste ha varit då jag blev gravid, så jag trodde att det nog skulle vara regelbundet.

Trodde jag med om mib mens och ägglossning. Vi trodde fostret(joel) var cirka 12v enligt mensen men en läkare sa två veckor senare att han då var 7… så…erm.. ja :p

Hehe 😃 nåväl, jag hann  känna mig så risig innan mensen kickade igång, att jag faktiskt tänkte "Åh nej, hoppas inte jag är gravid nu när jag mår såhär!" så jag får väl vara glad att det var mensen som kom igen 😛 min mensvärk påminner mig rätt så brutalt om missfallet och smärtorna jag hade hela den andra graviditeten.

Åh, vad synd att mensen kom och grattis till oregelbundenheten 🤪 Inte speciellt kul alls.

tack 🤪😂

Blev ganska risig här i dagarna och fick kolla upp det. Är inte alls mens utan rejäla ägglossningsblödningar. Har en blödning på drygt 3cm i buken som gör förjävla ont rent ut sagt… Tydligen är det gulkroppen som blöder ut i buken på mig. Läkarens råd var att jag borde bli gravid eller börja med kombinerade p-piller vilket jag ju inte kan äta pga auramigrän. Hurm, jaja vi försöker jobba på bebis, men hur kul är det när det gör så jävla ont att man skriker rakt ut och skrämmer vettet ur karln 😕 … blev ingen press alls här nejdå.. Jag tror mitt tålamod är på bristningsgränsen snart ärligt talat.

#146 Men gud, vilket konstigt "krav"? Det går ju liksom inte att bli gravid på beställning…

Det var inget krav på något vis, utan läkaren informerade mer om att smärtorna försvinner när ägglossningen upphör, t.ex. vid graviditet eller intag av p-piller, men det gick liksom rätt upp i skallen på mig de där orden.. Jag formulerade mig fel, läkaren i sig var väldigt bra men min hjärna orkar visst inte vara stark längre. Blä på allt! Jag behövde gnälla lite 😕 liksom känslan av "du slipper smärtorna om du blir gravid", hjärnan gick ju upp i spinn totalt, även om det nog var menat som betryggande ord att jag kan bli gravid i lugn och ro utan oro för smärtan.

Åh, då förstår jag 😕 Börjar kanske bli en grej för mycket? Finns det verkligen ingenting annat att göra åt smärtan än att vänta på graviditet nu då? För p-piller tänker ni inte börja med, räknar jag med…

Jag får inte ens äta p-piller då jag har auramigrän, men annars hade jag bannemig övervägt det, så bitter känner jag mig just nu.. Är less på att ha ont konstant, känna mig trasig och jävlig. Hormonsvaj deluxe och migrän i en vecka i sträck som grädde på moset.

Jo, jag blev rekommenderad att äta diklofenak också, jag iddes inte ens påtala att jag inte får äta antiinflammatoriskt pga att jag lätt blöder i tarmarna.

Ja, det var verkligen en grej för mycket! Trots att jag är glad att det inte är någon infektion såklart så känner jag bara att fan, det här kommer jag få dras med tydligen… Min plan om sterilisering efter graviditet lär ju inte hjälpa mot ägglossning… Är det bye bye fungerande sexliv för gott nu eller? katastroftankarna maler på ohejdat… Känns ju som om man står i en jädra återvändsgränd och stampar! 🥵

Stå ut med smärtan nu, nästa gång du får ont så vet du ju att det är chans att bli gravid just p.g.a smärtan. Försök en gång till :)

Din stackare 😕 Det låter fruktansvärt hopplöst alltsammans men det kan det ju inte vara? Alltså, har du funderat i banor om sterilisering efter graviditeten så borde ju kastrering/bortoperering av äggstockarna vara ett alternativ i framtiden, eller gör man inte sånt på människor? Det måste man väl kunna göra?

#151 Så såg jag det tidigare, men nu vettefan.. det här är omänskligt! Jag brukar i vanliga fall känna lite knivhugg, få en stänkblödning på 1-2 dar och thats it! Det kan jag köpa är normalt… Men inte det här 😢 jag kan inte sitta ordentligt och inte ha byxor som sitter åt ens en gnutta i midjan. Jag kan för bövelen inte ens skita ordentligt för jag kan inte spänna magen utan att känna det som om jag håller på att gå sönder invärtes.

#152 Den möjligheten sitter väldigt långt inne att få beviljad, då man tar bort hormonproduktionen och får medicinera resten av livet. Men man kan ju få krafsa ut hela paketet om det kniper.. Frågan är ju när läkarna anser att det kniper.. Utöver cancer i hela rasket. Tvivlar ju på att smärtsam ägglossning duger som skäl 🤪.. ush, vad fjuttigt det låter… smärtsam ägglossning.. det här är fanken inte normalt! 😕

Nämen jösses! Du kunde inte fått en break?! Finns det någon annan sort rejäla smärtstillande som du kan äta? För att liksom överleva..

Förstår absolut att sexlivet är ett frågetecken när man har så otroligt ont.  Försök hålla magen mjuk (dricka mycket vatten, undvika banan tex) så att du inte behöver trycka så mycket när du gör nr2. Hjälper mig med mitt ärr men det är inte alls samma smärta som du pratar om.

Så kommer vi till nästa problem är jag rädd - sen graviditeten är jag kroniskt förstoppad :s inte ens dulcolax hjälper så väntar på utredning för det eländet också … Jag har bara citodon att äta mot smärta,,och eh det är stoppande så det rör jag inte :p

nämen va sjuttyon :(

Skickar lite styrkekramar! 🌺

Tack 🙂

Just nu känns det bättre, men för typ en timme sen var det nästintill outhärdligt! Urk! Det går i vågor.

#153 Känns ju som att det är bortom "smärtsam ägglossning"… Det är ju inte tal om lite mensvärk typ utan om någonting som påverkar din vardag så till den grad att du inte fungerar.

#159 Ja! Har i alla år haft det jag trodde kallades just ägglossningssmärta, det hugger till en stund, kommer en liten blödning och sen är det bra! Det här är ju inte klokt, trodde jag hade åkt på världens infektion (fick skunkiga flytningar vilket berodde på blodet i buken, hur nu det hänger ihop). 🤦‍♂️🤔

Nu vågar jag med säkerhet säga att det blir lite bättre successivt! Hurra! Men det är 2-3 dagar kvar till mens… så snart kommer väl migränen och mensvärken på posten i stället 😕 

Bebislängtan har dock tagit ny fart trots allt spektakel. 😮 kroppen/hjärnan är ju som den är haha.

Vad nudå? 🤔🤦‍♂️
Vaknar upp idag och får helt fantastiskt! Fick mens precis innan läggdags igår och tänkte att nu kommer väl både mensvärk och migrän gallopperandes och sabbar morgondagen, men icke! Självklart ska jag ha bästa morgonen sen jag blev gravid den dagen jag har en läkartid för att kolla upp eländet 🤪 nåja. Jag tänker INTE klaga. Bara känna en vag oro att läkaren inte hittar något fel nudå… För bra är jag inte, men bättre.

#162 Skönt att det kanske börjar vända så smått. Så länge du inte bli mirakulöst frisk så har de ju ingen rätt att sluta utreda dig!

Jag drömde om dig i natt. Haha!

Magsmärtorna har kommit krypandes under dagen, men på en hanterbar nivå, så dom finns ju där iaf. 😐

Haha jasså? 🤪

Åh, hoppas det inte blir värre 😕

Jajjemensan, händelserik dröm full av spökmöten och annat spännande 😛 Är visst lite påverkad av våra PM!

Haha hoppsan då 😃

Magen är förhållandevis lugn och läkarbesöket gick bra. vi ska inleda med lite prover (som inte kommer att visa nåt, allt är kollat minst 147ggr på akuten men jaja, standardprocedur är standard, tur jag har bra blodvärde hurm..) sen får vi se hur vi går vidare i utredningen. Jag får allergiska utslag när läkare säger att "vi får se efter provsvaren kommit", det brukar betyda tack och adjö… Men fick inte det intrycket av denna läkare.

Fick även remiss till allergiutredning då mina allergier har fått spader. Har troligen dykt upp något nytt, och gudarna vet vad! Hatar att svälla, domna och krångla i munnen i tid och otid utan att ha den blekaste om vad fan som utlöser det. 😮

Lite tankar och reflektioner såhär över eftermiddagskaffet 🙂

Måste bara säga OJ vad jag har förändrats på senaste. Jag slutar visst aldrig att förbluffas över hur starkt man kan slå om från att ha extremt jättesvårt för bebisar till att se gullungar överallt! 🤪 Jag känner inte igen mig själv! 😃 men jag gillar skarpt mina nya mammiga instinkter helt klart.

I övrigt har jag varit smärtfri hela dagen, till och med knallat runt inne i stan flera timmar, tjoho! Mm vilken frihet att komma ut och röra lite på sig. I övrigt var jag till labbet och lämnade proverna som läkaren betällde igår, haha det var ingen dålig sjumilalista. 🤪 Han verkar gardera sig högt och lågt. Det var inte bara rutinprover på CRP hb och den harrangen. Idag känns livet lite ljusare 😃 ush vad lite smärta kan ställa till.

Trodde det var mens men var visst bara mellanblödningar igen… tröttsamt med denna oregelbundenhet 😕 var så säker då det är dags för mens nu, men hepp… Vart håller du hus, mensfan? 😡 jag vet att jag inte är gravid! 😟 har haft mellanblödningar större delen av månaden 🤦‍♂️

Nä dra mig baklänges… jag fick ett infall, ni vet när magkänslan sätter in och man bara måste… trots att mensen bara är två dagar sen, trots att jag inte känner något misstänkt, trots att det är eftermiddag, jag har druckit kaffe och pissar som en iller av det (höll mig ca 40 min), så tog jag ett test… Japp, det var ett svagt där, vi såg det bägge två… Lika svagt som mitt första plus, man bara skymtar att det är där. Så i morgon blir det morgontest!

Det ÄR testlagrets billiga stickor, och dom är kända för att ge svaga falska spökisar, så jag tar inte ut något i förskott… och jag HAR haft massa mellanblödningar hela månaden så en sen mens är inte oväntad. Men det blev lite vardagsdramatik nu hehe, spänningen stiger 😉 men de sa ju på akuten att jag inte var gravid.. å andra sidan tog det lång tid innan de kunde påvisa min första graviditet (nästan två veckor efter jag plussade, och denna var ju 1v INNAN).

När 10 min hade gått så fanns inget tvivel längre, tydligt streck trots rådande omständigheter… Då klack det till i skallen på mig: men, jag mår ju inte dåligt?! 😮 haha 😃 tänk! vi kanske kanske får en majbebis 😃 om det går vägen förstås.

"The moments of torktumlare i skallen" 😐 😃  shit! shit shit shit 😂 nu ska man bara låta bli att oroa sig för nytt missfall! Pjäh, lättare sagt än gjort med alla mellanblödningar och skrutt, men de har försvunnit.

Nämen va tusan! Så roligt ! :):)

Oh, hoppas hoppas :D Det är ju positivt test ^^

eller hur! vad fan hände här 😃🤪 jag är helt ställd, men glad!

Jajjemen, jag ser också strecket! Stort grattis! Här är det BIM imorron :D

Jag ser också ett streck utan problem. :) yey

21 maj kommer storken 🤪 tror dock att vi blir framflyttade minst någon vecka vid RUL om allt går vägen. Detta eminent proffessionella utlåtande baserar jag endast på avsaknad av symptom hahahah! 🤪 skämt å sido. 

Ärligt talat är jag bekymrad över alla mellanblödningar jag haft. Men äsh… Det var ju iaf bekräftat av VUL att det kommer från äggstocken, det syntes ju. Det skulle ta flera dagar innan de avtog, och nu har de avtagit (annars hade jag förknippat dem med mensen).

Jaja, det är väl bara naturligt att oroa sig, jag får distrahera mig. 😐

Ojojoj du kommer oroa dig till vecka 19 minst fast du ser bebis på ul 3 ggr undertiden :)

#176 Håller en extra tumme för dig 👍

Åh åh åh, här sitter jag och nästan studsar *skyller på hormonerna* vad glad jag blir! Jag har längtat efter att se det gå vägen för!!! Nu hoppas vi att de går vägen HELA vägen också! *håller tummarna så hårt jag kan*

Tack 🌺😃 Vi sprätter runt som första klassens barnrumpor här hemma 🤪

Åhå! Har följt dig på håll här & hoppas innerligt att det blir en bebis för er nu, det är ni verkligen värda! :)

Oj, tack! Vad goa ni är 🌺 🙂

Snokade lite i kalendern, och vid samma tid i förra graviditeten låg jag inne på kirurgakuten för jag var så sjuk. 😮 Och nu får jag knappt in i skallen att jag är gravid ens 🤪 är det såhär lätt att vara gravid alltså 🤪 (haha nej förlåt, jag menar det inte allvarligt, men det är så jag känner just nu. Jag kommer att få äta upp det sen var så säkra 😃 då kan ni få mobba mig för mitt uttalande).

Så himla stort grattis!
Har också följt lite på håll (tror inte jag har kommenterat så mycket här i alla fall :P)

Ser framemot att få mobba dig lite när du sitter där med stor mage ;)

😃😃😃

#131 Jag bara måste: Staaackars karl! 😂😇😃

#188 Han är förhoppningsvis himla glad för detta nu i alla fall :) :P

Haha ja det vill jag lova 😎

Är fruktansvärt glad för eran skull TanatosNyx! Har också följt dig här och hoppats på att din kropp skulle "återställas" och att ni skulle få ett plus snart, och se.. nu kom det! Blir så rörd av lycka! 🌺

Tack 🌺 (tack allihopa, blir så rörd över att så många följer ❤️)

Åh så kul, stort grattis!! Hoppas allt går som det ska nu :) 🌺

Tog apotekets test nu och jo, positivt.. men lika svagt som mitt första typ -6BIM, fast denna gång är det BIM+3 :s förra gången gnälldes det på lite hormoner och litet foster, så nu tog min glädje slut, har ju inte ens symptom..

Ääh jag hade för bråttom, nu är strecket tydligt. Jag går och lägger mig :p

Haha, chilla :) Vänta tills vecka 6 och be om ett VUL. De borde ju vilja kolla upp dig noga nu efter allt som varit. Jag var på VUL i vecka 6 och fick den dagen veta exakt hur långt gången jag var, och det datumet har stämt på samtliga UL :)

Haha jha djupa andetag :p Har ringt mvc enligt överrenskommelse så vi ska fixa vul etc :)

Och nu har jag ont och blöder….

#199 Oh nej! :( hur går det??

Meh. Åk in och kolla nu då :/ Jävla skit.

#199 låter inte jättebra det, ring bm eller akuten omgående för att kolla så allt står rätt till! Håller tummarna <3

Åh nej :'( hoppas det inte är mf igen <3

Hemkommen från akuten (mobilen stendog så kunde inte skriva), blödningen avtog igen, allt såg bra ut, MEN.. det finns ett men… Ett litet extra men på ca 3mm… 😐 Det är TVÅ där inne!!!!! 😮

Åhå!! Wow så det kan gå. Såg det lika bra ut på båda? Eller är det kanske den ena som blöder?

#204 ÅH hjälp! Där ramla jag nästan ur soffan! Vad häftigt! Hoppas det går bra nu då! All lycka till er. <3 ❤️

går inte att se så det är för tidigt (4+3 precis som jag räknade ut, stämde på dagen tyckte läkaren). Den ena är 3mm, den andra 2,3mm. Det hade slutat blöda och fanns inga rester heller. Blodet i buken var nästan borta nu också. Så är bara att vänta och se vart det hela bär iväg.

#207 roligt hursom. Vilken chock! :)

Haha, shit. Vilken överraskning!

Kom några tårar här borta! Har varit lite orolig för mf igen! Så de blev som en rejäl knäpp på näsan!

Ellerhur! Gud, ni anar inte vilken jävla dag jag har haft!

Började min utbildning idag, glad i hågen upp i ottan, dundrar iväg längs motorvägen och poppar glad dunka dunka. Tänker på graviditeten flera ggr och spontant började jag tjuta glädjetårar, att jag mår så bra den här gången! Meeeen så körde jag vilse.. och mer vilse.. och får panik, och klockan går.. jag kommer för sent till plugget, stannar och försöker ringa skolan.. kommer inte fram! ringer och ringer och ringer…. Stört omöjligt. Ringer sambon som försöker ge mig vägbeskrivning, och så brister det för mig och tårarna bara sprutar när jag kollar på klockan.. Fan! (ljuva hormoner det är väl inte hela världen? eller? 🤪)  ber sambon ringa skolan och försöker hitta rätt.. Kör ÄNNU mer vilse! Bölar så jag knappt ser att köra, lovar byxorna och tröjan var pisseblöt in på bara skinnet 😂 Så ringer läkaren med lite provsvar ang magutredningen, och inget visade nåt, så lyckades precis krysta ur mig ett snällt "tack och hej" och så drog bröl-bölandet i värre än nånsin… Sambon ringer upp och jag brölar "HJÄÄÄÄÄLP mig, jag är viiiillllssseeeee huhuhuhuuuuu" 😟 och han blir helt spak och kan ju så klart inte göra mer än att googla kartor för brinnande livet… "men vad ser du då?" "Jag ser Volvo" *knattrar* "Men….. volvo finns inte ens i den stan"…. "neeehej nej nej nu hallucinerar jag väl också! Har inte tid med dig jag kör biiil, jag är vilseeee, jag kommer försent, huhuhuuu" (Vem fan är demonen som hoppade in i min kropp!? 😮) En timme försenad ringer skolan upp mig och tanta i luren FNISSAR åt mig! Men hon lyckas luska ut vart jag var och lotsade mig rätt…

Jag tog sats och gick in, hade inte missat något viktigt. Vi skulle just få en rundvisning på skolan och sen skriva prov. Pjuh! Lättnadens suck! Sen kom lunchrasten, hade känt under tiden att molvärken ökat, så började det krampa och hugga, går på toa och konstaterar att fan, jag blöder… Lovar det gungade under fötterna, det gick runt i skallen… Kände bara NEJ, inte igen! Fan! Mera tårar… Skriver till sambon och förklarar läget, försöker lugna ner mig, gör skiten bara värre, blöder mer, panik! Batteriet i telefonfan dör…. Till slut känner jag att nej fan, jag vågar inte riskera att det drar igång världens kramper och niagarafallet i bilen på vägen hem, så jag förklarar läget och styr kosan hem, mot sambo och vidare sjukhuset.

Och jag kör vilse… igen…. och jag missar varenda avfart pga att det saknas skyltar.. Mil efter mil käpprätt åt helvete, paniken kryper på.. telefonfan är död, jag är vilse, bensinmätaren pekar på reserven, bankkortet är tomt då mina pengar sitter på e-spar som jag för över via en app i … mobilen! GAH! Hysterisk gråt i floder, orkar inte gråta mer… börjar om, och börjar hyperventilera tills jag börjar domna i armarna, då morskar jag till mig i rena skräcken att råka köra åt fanders mitt i alltihop…  Tankar kring ett nytt missfall fullkomligt bara brakar loss över mig. Till slut lyckas jag svänga av och fråga en söt liten Tanta om vägen, och styr nosen hela vägen tillbaka till utgångspunkten och lyckas komma på rätt väg hem. En resa på ca 20 min tog mig nästan 3 timmar….

Kommer hem, krashar i köket och får stora sammanbrottet och gråter, gråter och gråter helt hysteriskt så sambon blir förskräckt och håller på att krypa ur skinnet och han frågar om vi ska åka in på akuten "jaaa, men dom kommer inte att kunna se något ändå, det är för tidigt, så kommer vi bli hemskickade likförbannat" "jamen så stanna hemma då" och då exploderade jag som en ilsken kruttunna, kallade honom ignorant nonchalant och gud vet vad, stormade in i sovrummet, SLET av alla gläder som en förbannad 3åring och parkerade häcken i duschen, där stog och jag tjurade en bra stund tills humöret bara rann av mig… 

Vi åker in till akuten och får där veta att dom inte har någon gynläkare, så skickas till kvinnokliniken. Väl där "ska dom prata med mig"… uh oh… Japp, efter ett tag svassar en nonchalant fossil fram och ber att få tala med mig, och hon upplyser mig om att det är minsann mensen jag fått utslag på, det var så tidigt och testerna är minsann så känsliga nuförtiden…. Öööööh.. VA!? menar du allvar!? ja.. (vad fan är poängen med graviditetstest om dom ger utslag på MENSEN? seriöst, ingen som fått ett negativt test nån gång? maybe?…. Djuuuuupt andetag och tar sats och frågar om hon inte menar ägglossningstest som kan reagera på flera olika hormoner… Neeej graviditetstest så det så….. Så dom skulle skicka hem mig, och då brister det igen, lyckas bita ihop gråten men nån tår slet sig så hon såg det, och då slog hon om helt och jag förklarade lugnt att jag hade jävligt ont och stickan hade varit lika stark som förra graviditeten  vid samma tidpunkt (tog nytt test i morse). Så fick jag alltså lämna urinprov, så kom hon tillbaka jävligt spak och klämde ur sig att jag visst ÄR gravid iallafall, och det var tydligt också… Men då hade hon krökat iväg tiden så mottagningen stängde, så jag fick knata ner på akuten IGEN… Fick vänta i flera timmar på att de skulle få in en gynläkare, men väl där mottogs jag väldigt bra av snälla sköterskor (4 stick och 2 pangade blodkärl senare förvisso) och fick en fantastisk läkare! Hon sken som en liten sol hela hon, och så snäll!!! Tog god tid på sig, ingen stress, undersökte noga, förklarade bra och själva ultraljudet tog nog säkert en kvart, minst. Hon inspekterade både graviditeten, äggstockarna, blödningen i buken och även mina struliga tarmar. Nu vet vi varför jag har så ont vid äggstocken på höger, tarmarna ligger liksom runt hela äggstocken, i ett snajsigt paket 🤦‍♂️ nå när förstoppningen jävlas kläms äggstocken och ömmar, och tarmen smärtar.

Remiss för provtagning (kolla så HCG stiger) och återbesök om 10-14 dar för att kika till graviditeten. Pjuh! Så landar då bomben: Vill du se vad jag ser på skärmen; så vänder hon den och pekar ut TVÅ små bollar….. 😮 modell hakan i golvet! Jag måste ha sett ut som en fisk på torra land… så hon försökte lugna mig med att det kunde ju vara ett litet veck i slemhinnan när det är sådär tidigt.. 🤓 hah! 

och här sitter jag nu och tar mig åt skallen och undrar: vad fan hände här! Gud vilken jävla dag 😂 hormoooooner! varning varning!

Hahaha! Ja, jäklar vilken resa! Stooort grattis! :D

och så avrundar vi dagen med en sväng till matbutiken, behövde inhandla mjölk till frukosten. Inser att jag tappat bort handväskan (för sjuttioelfte gången) och sambon fnissar åt mig och muttrar att "vore det inte smart att hänga den på samma ställe istället för att tappa bort den stup i kvarten?" Alltså föreställ er såntdär magiskt fingerknäppande och ett lejonvrål 🤪 Han blev rätt lång i ansiktet "hepp… inte det…" och så insåg jag mina hormonsvägningar och kommenterade dem.. sneglar på sambon som står som en is-staty och man riktigt ser hur det maler i skallen på honom "vad fan ska jag svara nu för att inte göra saken värre?" och så börjar jag gapflabba och ber honom hålla handväskan som jag lyckades hitta. Tar på mig skorna och tar tillbaka handväskan… och börjar tjuta IGEN! 🤪 "Meeen, jag glömde ju att ta på mig jackan, det var ju därför du skulle hålla i väskan *böööl snyft sniff*" "fan jag orkar inte mer idag!!!" och börjar sen fnissa okontrollerat, bryter ihop i nåt hysteriskt sammelsurium av skratt och gråt, kiknar och storknar och lipar så jag inte får luft utan kippar igen som en fisk på torra land… Så försöker jag knäppa jackan mitt upp i mitt lilla psykbryt.. och det går ju såklart inte! så jag bara står där och storbölar, asgarvar och tjuter och lyckas inte knäppa jackan och förtvivlar över det 😂 till slut fick sambon knäppa jackan åt mig, och jag bölade hela vägen till affären 🤪

Väl ute igen säger jag till sambon "duuu, älskling? Jag tror mina hormoner kvalar in lite i kategorin gravidsymptom…" "NÄHÄÄÄÄ, du menar det va??? *blänger under lugg och ser menande på mig* och där brast jag ut i ett nytt hysteriskt gapflabbande hela vägen hem. 🥵 Stackars stackars karl, nu är det synd om honom på riktigt 🤪

haha jäklar vilken berg-och-dal bana, men hur kul som helst! Blev lite orolig när jag läste att du blödde - vad SKÖNT att det löste sig, blev riktigt glad! :) kram!

Har fortfarande ont och oroar mig för missfall, men känner mig ändå lugnad eftersom graviditeten ser normal ut. Får hålla andan så får tiden utvisa hur det går.

Kram och tack allihopa för att ni följer och peppar/tröstar mig 🌺

Haha oj. Vilken dag. Vila lite nu :)

Alltså förlåt men jag skrattade så jag grät när jag läste dagens bravader. ♥ Skönt att det såg normalt ut. Nu är det bara att vänta tyvärr. 8 veckor till den magisks gränsen väl?

#217 Är det inte 12 veckor som är magiska gränsen?

Jo, men hon är ju redan i V4 ;)

Stort smile när jag läste… Vilken dag och stackars karl 😉 Och oj vad jag kände igen mig! 😳 Håller tummar å tår för dig!

Åh hjälp vilken dag, blir alldeles matt av att bara läsa om den 😮

Och vilket besked, världens största grattis, håller alla tummar, tår och allt annat jag kan knipa med :P 😃

Hehe, vad bra att ni skrattar, då lyckades jag bjuda på mig själv vilket var tanken 😃

I morse hade jag ett gyllene moment igen! Vaknade och mådde jävulskt illa, funderade över både ditt och datt, till slut drog jag slutsatsen att jag hade nog åkt på magsjuka… Hahaha! Somnade nästan om innan jag typ 5 min senare flyger upp och kallar mig själv "jävla idiot, det är ju för att jag är gravid" 🤪 sambon bara kollade på mig utan att röra en min 😂

Sen har jag även konstaterat att jag börjar få ömma bröst igen, och luktsinne som en blodhund. Och kaffet stinker faaaan idag 🤪 och normal molvärk med inslag av växtspurt som jag kallar det, det ilar till riktigt ordentligt ibland, korta stunder. 

Inget mera blod, och ingen smärta som håller i sig, bara dessa "växtspurter".

Förresten, jag bifogar en bild på testet jag tog igår morse, som tanta vill ha till att det var mensen som gav utslag på gravtestet 😂😂😂

Aldrig hört talas om att mensen skulle ge utslag på ett gtest. Då försvinner ju hela iden med det. Iband undrar man vart läkare får allt ifrån.

#223 Eller hur🤪 hon måste ha virrat ihop med med ägglossningstest och sen vägrat erkänna det. Hon gav ju med sig sen när hon själv hade fått testa. Hade hon ett magiskt test eller?? 😃 (och hon var inte läkare, utan bara sköterska).

Humörsvängningarna håller i sig idag med, alltså vad händer 🤪 Jag är normalt sett väldigt lugn och sansad, rör inte ofta en min och har dragits med kronisk depression sen långt före tonåren, men det här.. Alltså… Känslorna bara sprutar åt alla håll! 😮 Mycket känslor, starka känslor, det bubblar över hela tiden i skratt, gråt och allt ni kan komma på, gärna samtidigt så jag vet varken ut eller in 🤦‍♂️

Grattis till plusset och tvillingar dessutom :D Haha de där hormonerna kan ställa till det riktigt ordentligt, skällde ut sambon efter noter med första barnet för att han tog för lång tid på sig på toa och sen bröt jag ihop fullständigt för att jag skällde på honom ;) har för mig det stabiliserande sig runt v.20 ;)

#226 Hahaha, pjuh då finns det ett slut på eländet alltså 🤪😃 Bara drygt 15v kvar då 😂

Aaaaaj, vem slog mina tuttar 😟 då var det dags igen, pöh vad ömma! (jag är en sån där filur som knappt har känsel alls i brösten normalt, kan lätt ta tag i dem och vrida runt som en disktrasa utan att det gör ont 🤪)

Tänkte följa o.o x)

Läst igenom tråden nu och GRATTIS! <3 Två små liv, så fantastiskt!

Oj oj oj vilken tjåig dag du har haft! Men jisses vad jag har skrattat, fällt en tår mitt i allt elände och skrattat lite mer! 

Vilken berg och dalbana! Oj oj!

Idag har dagen varit desto lugnare 🙂 men så har jag hållt mig hemma också hehe. Känner allt hur hormonerna pyser på lika friskt idag, bara inget som har triggat dem 😇 Nåja pressen över att något skulle vara generalfel med graviditeten har ju släppt så jag är väl inte spänd som en sprättbåge längre 😃

Justja, i morgon är det dags för MVC igen, våran BM började nästan gråta i telefonen när sambon ringde henne 😃 hon blev så rörd över att det var dags igen. Känns riktigt varmt i hjärteroten 🌺 Morgondagens besök är dock en kollega till henne då hon var väldigt fullbokad såhär i starten, men bara vi blev inskrivna och sådär så skulle vi få tillbaka henne igen på direkten.

#233 Vad härligt! Lycka till då! 🌺

Tack 🙂

Hemkommen från MVC, fick en lika supertrevlig BM idag som den ordinarie vi har. Verkar vara en fantastisk mottagning jag tillhör 😃

Ska boka in mig på spec-MVC igen, och BM fnissa och sa "jamen vad trevligt, då kanske ni kan få lite fler ultraljud, dom brukar vara generösa med det, så kul!" 😃 Hur många har fått höra det på MVC? 🤪

Jag har fått 4 ultraljud, men vet i fasen hur. Bara ren tur tror jag :)

#236 Men gud vad skönt att bli så väl bemött! 😃

Det stiger fint 😃

Ja men titta 😉

gud vilken hunger! 😮 igår gick det 6h mellan lunch och middag (normalt för mig) och jag höll fasiken på att smälla av och dö! Yr, spysjuk, darrig, förvirrad och huvudvärk. Blev helt kokobäng i kolan och fattade inte varför, men det gjorde BM som tur var 😇 Förra grav tappade jag aptiten totalt, nu är det mat mat mat hela tiden! blir hungrig på typ en timme. Dock vill jag bara ha lite i taget.

#241 Känner igen det där. Små åt hela tiden i början, gick över efter ett tag, men nu är det lika igen :3

hehe 🙂