Förlossningen

Smärtlindring vid förlossningen

2013-02-02 13:21 #0 av: Tina-A

Under förlossningen använder i princip alla kvinnor någon typ av smärtlindring, medicinsk eller icke-medicinsk. Det kan vara allt från EDA eller lustgas till avslappning, lugn andning och varma bad.

Det finns både medicnsk och icke-medicinsk smärtlindring. Det går bra att välja att använda sig av bara icke-medicinsk, bara medicinsk eller en kombination av båda - vilket är vanligast. Nedan listar jag de medicinska smärtlindringarna som finns att tillgå och de vanligaste icke-medicinska smärtlindringarna.

 

Medicinsk smärtlindring

Värktabletter

Förlossningen börjar ofta med förvärkar. De kan likna mensvärkar till att börja med och är inte särskilt smärtsamma. Med tiden blir de starkare och kommer allt tätare. Det kan vara jobbigt om de pågår i flera dagar. Vid förvärkar kan du ta värktabletter men det är viktigt att du bara tar tabletter som innehåller paracetamol, inte acetylsalicylsyra.

 

Lustgas

Du får genom en mask andas in en gasblandning av lustgas och syre som ger bra smärtlindring. Lustgas är den allra vanligaste formen av smärtlindring. 70 % av Sveriges kvinnor använder lustgas under förlossningen. Det är viktigt att börja andas lustgas så tidigt som möjligt vid varje värk eftersom det tar 20-40 sekunder för gasen att ge full effekt. När toppen på värken är passerad släpper man masken. Efter 20-40 sekunder har effekten av gasen helt släppt. Be barnmorskan om hjälp för att hitta rätt teknik.

Bieffekter/Risker: En bieffekter kan vara förändring av hörsel-, syn- och känselintryck. Yrsel och illamående är vanligt i början men det går oftast över efter en stund. Någon negativ effekt på barnet eller värkarbetet känner man inte till.

 

Ryggbedövning, epidural

En narkosläkare sticker in en tunn plastslang i epiduralområdet, ett område utanför ryggmärgskanalen, och injicerar via den ett bedövningsmedel. Detta blockerar smärtimpulserna från livmodern till hjärnan. Varje bedövning tar en halvtimme att förbereda och effekten sitter i cirka två timmar men man kan även koppla en pump till slangen som hela tiden tillför en liten mängd bedövningsmedel. På så sätt kan du få smärtlindring under resten av förlossningen. När barnet är fött stänger man av pumpen. Metoden kallas även "stå upp bedövning" eftersom du kan vara upprätt under hela förlossningen, vilket kan leda till en enklare förlossning. Ryggbedövningen läggs inte innan ett etablerat förlossningsarbete har börjat, det vill säga tills du har regelbundna värkar och har öppnat dig tre cm. Innan bedövningen ges dropp för att förebygga blodtrycksfall.

Bieffekter/Risker:

Påverkan på förlossningsförloppet

En mycket vanlig bieffekt är värksvaghet. Därför ger man oftast (i 75% av fallen) ett värkstimulerande dropp i förebyggande syfte. Värkstimulerande dropp leder i sin tur ofta till tätare värkar och för korta värkpauser så att barnet inte får tillräckligt med syre och hinner inte återhämta sig. Detta är anledningen till att så många förlossningar där kvinnan får värkstimulerande dropp ofta slutar med att barnet måste förlösas med förlossningstång, sugklocka eller kejsarsnitt. Krystreflexen kan påverkas av ryggbedövningen och det är ännu en bidragande faktor till att man kan behöva använda sugklocka.

Ungefär 41,5% av förlossningar där kvinnan fått epidural och värkstimulerande dropp slutar förlossningen med tång, sugklocka eller kejsarsnitt.

Klåda

Klåda är en vanlig biverkning när morfinliknande medel ges i ryggbedövningar. Upp till hälften av dem som fått ryggbedövning får klåda, ibland över hela kroppen. Men klådan är oftast mild och kräver ingen särskild behandling.

Svårigheter att kissa

En av tio har svårt att kissa efter ryggbedövningen och därför kontrollerar barnmorskan regelbundet urinblåsan under förlossningen så att den inte blir överfull.

Påverkan på muskelkraften

En av tio kvinnor tycker att benen känns tunga och har svårt att stå eller gå efter att de fått ryggbedövning. Risken ökar med antalet doser eller mängden bedövningsmedel som givits. Men det här är en ofarlig bieffekt som oftast försvinner inom en till två timmar.


Ryggbedövning, spinal

Spinalbedövning liknar epiduralbedövningen men man använder ingen plastslang utan injicerar bedövningsmedlet med spruta. Bedövningen tar cirka en halvtimme att förbereda och effekten sitter i cirka två timmar. Eftersom smärtlindringen injiceras kommer effekten snabbt. Du kan vara upprätt under förlossningen vilket kan ge en enklare förlossning. Smärtlindringen är lika bra som vid epiduralbedövning men kan bara ges en gång.

Bieffekter/Risker: Bieffekterna är de samma som vid epiduralbedövning.

 

Bäckenbottenbedövning /PDB (PuDendusBlockad)

Ges när barnet är på väg ut eller om du måste sys efter att barnet är fött. Bedövningen gör att smärtor i bäckenbotten och slidöppning dämpas. Eftersom de flesta kvinnor blir naturligt bedövade i området när barnet trycker på är PDB inte så vanligt längre. Det ges däremot om utdrivningen måste gå extra snabbt eller om du måste sys efteråt. Om det blir aktuellt att använda sugklocka kan det också hända att PDB ges.

Bieffekter/Risker: Utdrivningen tar oftast längre tid och själva bedövningen kan göra ont.

 

Livmoderbedövning /PCB (ParaCervikalBlockad)

Det är en lokalbedövning som läggs på flera olika ställen runt livmodermunnen och som blockerar smärtimpulserna till hjärnan. PCB kräver ett etablerat värkarbete och CTG-övervakning av barnet eftersom barnets hjärtfrekvens kan förändras. Metoden har bara effekt under öppningsskedet, inte under krystningen. Det tar cirka en halvtimme att förbereda bedövningen och effekten sitter i under 1-1½ timme så bedövningen kan behöva att upprepas. Nu för tiden ger man väldigt sällan PCB-bedövning.

Bieffekter/Risker: PCB kan ibland ge värksvaghet, därför kan det bli nödvändigt att ge ett värkstimulerande dropp. Barnets hjärtfrekvens kan förändras något och därför använder man fosterövervakning.

Petidin eller Morfin

Både petidin och morfin verkar genom en avslappnande effekt men har ingen stor smärtstillande effekt. De ges med en spruta och effekten sitter i cirka fem timmar.

Bieffekter/Risker: Du kan bli trött och illamående, kräkas och få minnesluckor. Barnet kan bli slött och få nedsatt andning. Morfinet kan även påverka barnets förmåga att ta sig till bröstet och amningen kan fungera sämre. Om barnet skulle visa sig vara påverkat av morfinet kan man ge läkemedel som hämmar effekten.

 

Lokalbedövning:

Används om mamman fått bristningar som ska sys efter förlossningen.

 



Icke-medicinsk smärtlindring

Allt du själv kan komma på som du tycker är smärtlindrande är en typ av smärtlindring. Det kan hända att du kommer på något du vill använda dig av som inte är medicinskt och som jag inte nämnt nedan och självklart får man använda sig av precis det man själv tycker lindrar smärtan.

Icke-medicinska metoder ger betydligt färre biverkningar och både mamman och barnet mår bättre efteråt om allt varit normalt.

Sterila kvaddlar

Sterilt vatten injiceras strax under huden på flera ställen i det område som smärtar, oftast är det i ryggslutet. Injektionen ger snabbt en starkt svidande känsla som stimulerar kroppen att producera endorfiner för att lindra smärtan. Den svidande känslan avtar efter cirka 30 sekunder. Smärtlindringseffekten brukar sitta i en till två timmar. Effekten av kvaddlar är individuell och kombineras ofta med annan smärtlindring, till exempel lustgas.

Akupunktur

Akupunktur kan användas när som helst under förlossningen och kan ges både i avslappnande och smärtlindrande syfte. Akupunktur ges av specialutbildande barnmorskor. Genomblödningen ökar där nålen sitter så att muskeln slappnar av och smärtimpulsen hindras från att nå hjärnan. Det finns specifika smärtlindrande punkter på kroppen för olika skeden av förlossningen. Behandlingen kan även användas för att öka värkarbetet och minska illamående. Men tänk på att akupunktur inte alltid fungerar.

Tens

Små plattor som sänder ut svaga elektriska impulser tejpas fast på huden nära det smärtande området, oftast på ryggen eller höften. De elektriska signalerna försvårar för nervimpulserna att meddela hjärnan att det gör ont. Plattorna är kopplade till en apparat som du själv kan styra. På så sätt kan du kontrollera när du vill ha en liten stimulering och när du behöver en kraftigare stimulering. TENS har oftast bäst effekt i början av öppningsskedet. Senare under förlossningen kan man kombinera TENS med annan smärtlindring. TENS kan ibland ge störningar på CTG-apparaten och då måste den kopplas bort medan CTG pågår. TENS finns inte på förlossningsavdelningen, man får den utskriven av en sjukgymnast. Det finns också företag som säljer eller hyr ut TENS-apparater. Öva med den hemma så att du känner apparaten väl innan förlossningen.

Annat som kan verka smärtlindrande är t.ex;

Varmt bad eller dusch
Massage
Fysisk aktivitet
Profylaxandning
Dyktekniken
Meditation
Långsam andning/generell avslappning
Yoga

 

 

 

 

 

 

Källor:
Boken "Att föda" av Gudrun Abascal
http://www.tryggabarn.nu/gravid/forlossningen/smartlindring-medicinsk
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Smartlindring-vid-forlossning/
http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_aer_gravid/foerlossningen/smaertlindring_vid_foerlossning/
http://mammasidan.se/foerlossning/smaertlindring-under-foerlossning
http://mammasidan.se/foerlossning/vaerkstimulering-till-nytta-eller-besvaer

.: Dance like there is no tomorrow :.

 

Läs min blogg - www.hejtina.blogg.se

Anmäl
2013-02-02 13:36 #1 av: ChristineL

Åh, så bra! Känns mycket mera lättläst än det jag läst mig till i böcker :)

Anmäl
2013-02-02 13:56 #2 av: Tina-A

Tack! :)

.: Dance like there is no tomorrow :.

 

Läs min blogg - www.hejtina.blogg.se

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.